Läs om min resa till Cypern och se bilder från några platser jag besökte, som Nicosia, Lefkosia, Pafos, Kykkos, Kyrenia, Trodos, Famagusta, Larnaka mfl, Rainer Stalvik
Min resa till Cypern
”Att komma in i den turkiska delen var som att komma in i en helt annan värld! Alla skyltar var skrivna på turkiska, människor såg ut att vara fattigare, bilarna äldre och mera slitna, husen var inte lika välvårdade som på den grekiska sidan, det kändes lite orientaliskt att gå här, även om man såg en del turister ströva runt på gatorna närmast gränsövergången. ”
Läs om min resa till Cypern efter bilderna
Bilder märkta (U) visar ett av UNESCO utsett världsarv
Här kan du läsa om min resa till Cypern och se bilder från några platser jag besökte, som Lefkosia, Nicosia, Kolossi, Kourion, Pafos, Akamashalvön, Kykkos, Kakopetria, Trodos, Kyrenia, St Hillarion, Famagusta och Larnaka mfl, Rainer Stalvik
Enligt legenden föddes kärleksgudinnan Afrodite på ön Cypern och här utvecklades senare en kultur som hyllade henne. Cypern var inte den vackraste platsen hon kunde valt, men ön är intressant ur flera perspektiv. Besökare bjuds oftast på mycket sol och värme, i Troodosbergen finns vackra byar och runt om på ön finns intressanta sevärdheter, flera av dem är med UNESCO:s lista över världskultursarv. Öns namn kan härledas till Kypros, det grekiska ordet för koppar.
När jag såg en researrangör annonsera ”sista-minuten-resor” till Cypern tog jag chansen att till en lägre kostnad få besöka mitt 80:e land. Under en vecka reste jag runt med bil på ön och kunde på så sätt besöka sevärdheter, och vandra, på olika platser med inriktning på att uppleva Cypern bortom stränderna. Mina baser var Larnaka, Pafos och byn Kakopetria i Troodosbergen. Tack vare hyrbilen kunde jag besöka flera av de UNESCO-listade sevärdheterna och platser på den av turkarna ockuperade norra delen av ön.
Jag gjorde fina vandringar på Akamashalvön och på Olympos, Cyperns högsta berg 1 992 meter högt och jag besökte flera vackra, små bergsbyar. Jag besökte även några extremt turistinriktade platser och förundrades över charterresenärernas ”värld”. För min del är det en gåta att människor kan vistas i en sådan miljö i en vecka, eller längre. Visst passade jag också på att bada i Medelhavet när jag ändå var här!
Även om Cypern inte har den vackraste naturen jag sett tyckte jag om ön, cyprioterna och att besöka olika sevärdheter.
Allmänt om resan
Cypern blev det 80:e landet jag besökt. Att jag åkte hit berodde på att en av de svenska researrangörerna annonserade ut fördelaktiga priser på flygbiljetter och att jag därmed inte kunde motstå frestelsen att få besöka mitt 80:e land till en låg kostnad.
Flygresan
Flygresan startade, och slutade, i Göteborg och gick till/från Larnaca. Den tog knappt fyra timmar och under den hann jag både läsa en del och koppla av. Mina medresenärer var charterturister i blandade åldrar som skulle till Cypern för att bada och, i vissa fall, festa.
Säkerhet
Svenska UD har inga säkerhetsvarningar när det gäller Cypern på sin hemsida. Inte heller jag upplevde någon form av obehag eller fara under min rundresa, varken i Republiken Cypern eller i den av turkarna ockuperade norra delen av ön. Generellt sett var människor mycket vänliga och hjälpsamma.
Även bilkörningen upplevde jag som problemfri. Inne i städerna var dock trafiken ganska intensiv, och lite hetsig. På landsbygden var biltrafiken ofta gles och bilarna höll sig för det mesta till föreskrivna hastighetsgränser.
Kostnader
Cypern är inget direkt billigt land att åka till, det är ju inget land som infört Euro som valuta för oss svenskar, vilket till stor del beror på den svaga svenska kronan.
Bensinen kostade cirka EU 0.83/lit. Den billigaste måltiden (lockpris) på en restaurang kunde man få för strax över EU 5:-, uppåt fanns ingen gräns… I de större städerna, och turistorterna, finns de världsomfattande snabbmatskedjorna representerade. Mina hotellrum kostade cirka EU 25:-/natt, vilket berodde på att jag var där under lågsäsong. Rummet i Kakopetria har under högsäsong ett pris på EU 55:-/natt.
Resa till Cypern
Reseupplägg
För att hinna med så mycket som möjligt under den veckan jag skulle vara på Cypern bestämde jag mig för att hyra en bil och välja att åka till speciellt utvalda intressanta platser och även hinna med att göra några vandringar. Efter en del pusslande tycker jag att jag fick ihop en bra och intressant vecka på ön. Cypern har en hel del intressant att erbjuda besökare med andra preferenser än att ligga på badstranden.
Huvudstaden Lefkosia (Nicosia)
Mitt första stopp på rundresan var republiken Cyperns huvudstad Lefkosia. Den är sedan den turkiska invasionen 1974 en stad som är strikt uppdelad mellan en grekisk och en turkisk del. Gränsen mellan de båda delarna går vid den av FN bevakade buffertzonen ”Gröna Linjen”. Stadens södra del utgör republikens huvudstad och den norra delen utgör den av turkarna ockuperade norra delens huvudstad och kallas för Lefkos. År 1995 beslutade man sig för att ta tillbaka stadens gamla grekiska namn.
Lefkosia antas vara grundad redan på 300-talet före Kristus av kung Lefkos, men fick sitt uppsving första på 600-talet efter Kristus. Idag bor det cirka 200 000 i den grekiska delen av staden och ungefär 60 000 i den turkiska delen.
Det första jag gjorde när jag kom till Lefkosia var att besöka stadens turkiska del. Genom att promenera Ledra Street rakt norrut kom jag direkt till gränskontrollen på den grekiska sidan. Där var man inte intresserad av mig på vägen ut. Däremot var passkontrollen på den turkiska sidan ordentlig, med registrering och utfärdande av visum. Som medlem i ett EU-land har man inga svårigheter att kostnadsfritt erhålla ett visum för dagen. Däremot vägrar man kategoriskt att stämpla passet, inte ens den hårdaste charmoffensiven hjälpte!
Att komma in i den turkiska delen var som att komma in i en helt annan värld! Alla skyltar var skrivna på turkiska, människor såg ut att vara fattigare, bilarna äldre och mera slitna, husen var inte lika välvårdade som på den grekiska sidan, det kändes lite orientaliskt att gå här, även om man såg en del turister ströva runt på gatorna närmast gränsövergången. Det räcker med att besöka den turkiska delen av Lefkosia under en halvdag eftersom de flesta sevärdheterna ligger inom gångavstånd från gränskontrollen.
En av de saker jag lade märke till först var de många minareterna som stack upp över hustaken när jag strövade fram på smågatorna som var kantade med mängder av affärer vars varor i första hand var till för att locka köpsugna turister.
Första stora sevärdheten jag besökte var den mäktiga Selimiyemoskén, den var fram till 1954 känd som Aga Sofia katedralen. Turkarna byggde till de två minareterna på den gamla kyrkan på 1570-talet och gjorde den samtidigt till sin huvudmoské. Aga Sofia katedralen grundades 1209 och invigdes 1326, trots att den ännu inte var färdigbyggd. I katedralen döptes Cyperns kungar.
Därefter besökte jag karavanseraien Buyuk Khan, Den store Khan, som grundades 1572 och var ett värdshus för köpmän. Portarna är så höga att man en gång i tiden lätt kunde rida in i anläggningen sittandes på sina kameler. På innergården finns en liten vacker moské.
Tredje sevärdheten jag besökte var den stora marknadshallen där det var spännande att ströva runt bland grönskare, frukter, slaktare och olika små butiker.
Under ett par timmar strövade jag runt på smågator bara för att njuta av den turkiska atmosfären, fikade och åt på en liten gaturestaurang.
Gränskontrollen på den turkiska sidan var lika rigorös när jag gick tillbaka till den grekiska sidan som när jag gick in i den turkiska. Passkontrollen på den grekiska sidan var snabb och kort.
Under tre timmar utforskade jag den betydligt livligare grekiska delen av staden. Jag promenerade genom smala gator med vacker arkitektur, restauranger och små affärer. Det var betydligt mera välvårdat på denna sidan gränsen!
Några sevärdheter jag besökte i den gamla staden var de venetianska murarna som omgärdar den gamla staden, byggda på 1400-talet efter att venetianarna tog makten över ön, Famagustaporten, Bayraktarmoskén som byggdes på den plats där ottomanernas (turkarnas) första misslyckade försök att inta Lefkosia ligger, kvarteret Laiki Geitonia med sina restauranger och uteserveringar, Ärkebiskopens palats, den pampiga kyrkan Fanimoreni och dessutom strövade jag runt på affärsgatorna med sina fina affärer i centrala Lefkosia’
Bilresa Larnaka – Pafos
Under denna resdag besökte jag saltsjön Akrotiri väster om Limassol. En stor del av detta område är avspärrat eftersom britterna har en flygbas lokaliserad på halvön. Att jag åkte hit berodde på att jag skulle se om det fanns några flamingos kvar som brukar övervintra här. Tyvärr fanns det inga fåglar kvar, men det var intressant att se miljön runt Saltsjön.
Nästa stopp gjorde jag för att titta på den vackra korsriddarborgen i Kolossi som uppfördes av riddare tillhörande Johanniterorden. Borgen uppfördes på 1200-talet och var deras huvudsäte till 1310 då man flyttade till Rhodos. Kvar från riddarnas epok finns även en sockerfabrik och deras gamla kyrka.
Tredje stoppet under dagen gjorde jag vid ruinerna av den antika staden Kourion som ligger på ett berg med fantastiska vyer över den omkringliggande landsbygden och Medelhavet. Ruinerna är lämningar från de hellenistiska och romerska epokerna och från början av den tidiga kristendomen. En av de största sevärdheterna är den fint bevarade romerska teatern från 100-talet efter Kristus. Dessutom finns här flera vackra mosaiker, vissa med kristen influens.
Kör man kustvägen från Limassol till Pafos passerar man många fina badstränder. Den vackraste är nog en som sägs vara gudinnan Afrodites födelseplats, Petra tou Romiou, med sina dramatiska klippformationer. Här stannade jag till för att njuta av Medelhavets kristallklara vatten och besöka den plats där kärleksgudinna Afrodite ”föddes”.
Även den numera så turistiska staden Pafos har flera högintressanta sevärdheter att erbjuda, några av dem finns med på UNESCO:s lista över världskultursarv. Turister saknades dock i större omfattning under mitt besök. Den första staden grundades här redan 1 500 år före Kristus och den nuvarande på 300-talet före Kristus. På 100-talet efter Kristus var Pafos Cyperns huvudstad och på 300-talet förstördes staden av en jordbävning.
Några sevärdheter jag hann besöka var Nea Pafos, hamnen. Här finns resterna efter en större lusignansk byggnad från 1300-talet som revs av venetianarna för att förhindra att byggnaden övertogs av turkar. Turkarna återuppbyggde emellertid byggnaden och idag kan man beundra det lilla slottet som står vackert omgivet av vatten. Nea Pafos är med på UNESCO:s lista över världskultursarv. Kungagravarna, som även de är med på UNESCO:s lista över världskultursarv, de feniciska gravkamrarna var aldrig en sista viloplats för kungligheter, men är så storslagna att de fick detta pampiga namn. På området finns nästan 100 gravkamrar som huggits ut ur klipporna. Vissa av dem finns bakom fasader av doriska kolonner. Agia Kiriaki (Agia Kyriaki) är en kyrka som byggdes på 1400-talet på den plats där Chyrysopolitissa, en av de första kristna basilikorna låg, uppförd på 300-talet. Inom området finns också Paulus pelare. Vid den lär enlig legenden Jesu lärjunge Paulus ha varit bunden och piskats för in kristna tro.
Akamashalvön
I detta isolerade och orörda område ligger Cyperns första nationalpark, grundad 1989, med en yta på 155 kvadratkilometer. Här finns en blandad terräng av stränder, klippor, skogar, dalgångar och små pittoreska byar. Dessutom finns här ett par vackra vandringsleder, en av anledningarna till att jag besökte Akamashalvön.
Jag började min vandring av ”Afrodite Trail” vid Loutra Aphroditis, Afrodites bad, som är en liten källa omgiven av frodig grönska eftersom den aldrig torkar ut. Leden går ganska brant uppåt genom en skog av svart tall tills man kommer upp på ett bergskrön med fantastiska vyer ut över havet och in över ön. Leden var välmarkerad varför den var lätt att följa och trots att jag besökte ön i maj fanns det fortfarande blommor utefter den. Leden tog cirka fyra timmar att vandra.
Troodosbergen
Besöket i Troodos-regionen var resans höjdpunkt för mig. Här finns många små, vackra bergsbyar och många gamla kyrkor upptagna på UNESCO:s lista över världskultursarv. Min bas blev byn Kakopetria där jag hittade ett trevligt hotell. Jag körde in i bergsregionen från Pafos på smala, vindlande vägar med vackra vyer utöver berg och dalar. Min tid använde jag till att titta på kloster, UNESCO listade kyrkor, att vandra och att besöka några små bergsbyar.
Klostret i Kykkos är Cyperns mest berömda och har otroligt vackra tak- och väggmålningar. Cederdalen ligger vid foten av berget Tripylos, 1 362 meter, i den växer de sista inhemska cederträden.
Några av de vackra och pittoreska bergsbyarna jag besökte var Pedoulas, Moutoullas, Kakopetria, Galata och Kato Platres.
Några av de UNESCO listade kyrkorna jag tittade på var Archangelos Mihail vid byn Pedoulas, Agios Ioannis Lambadistis vid byn Gerakles, Agios Nikolaos tis Stegis vid byn Kakopetria, Panagia tis Podythou och Archangelou Nikotiri vid byn Galata, Pangia tou Araka vid byn Spilla och sist, men inte minst, klenoden Panagia Forviotissa vid byn Asinou.
Dessutom gick jag den fina vandringsleden ”Artemis Trail” på berget Olympos, Cyperns högsta berg (1 953 meter). Leden är lättvandrad och går till största delen genom skog av svart tall. Under vandringen har man fina vyer över berg och dalgångar samt ut över Medelhavet. Från januari till mars kan man åka skidor, både på längden såväl som utför, på Olympos!
Bilresa Kakopetria – Keryneia (Girne) – Larnaca
Istället för att köra tillbaka direkt till Larnaca från Troodosbergen valde jag att köra via öns norra del, vilket blev en betydligt längre, men intressantare, bilresa. Det blev en fin resa nedför bergen mot kusten. Slätten jag passerade norr om Kakopetria var redan brunbränd fast det bara var i början av maj. Vilken skillnad mot i bergen där det var grönt och en hel del blommor.
Jag passerade gränsen till den av turkarna ockuperade norra delen av ön strax söder om staden Morfou. Gränspassagen gick ganska snabbt och jag fick som turist betala Euro 20, lite drygt SEK 200:-, för att få tillstånd, eller som turkarna kallade det att försäkra bilen, att köra in i den turkiska delen. Här blev det genast fattigare och mera ”ålderdomligt”. Såg patrullerande turkisk militär på flera ställen.
Första stoppet på den norra delen gjorde jag i staden Keryenia, eller som den numera kallas Girne. Staden grundades av greker redan på 1200-talet före Kristus och var en viktig koloni. I Keryenia finns flera intressanta sevärdheter, till exempel den idylliska hamnen med sitt intensiva folkliv. Turisterna lyste med sin frånvaro trots att det fanns gott om restauranger här. Runt hamnbassängen ligger vackra gamla hus. Den mäktiga borgen som dominerar hamninloppet byggdes redan på 1100-talet. År 1191 anfölls den av Guy de Lusignan som sedan använde den till fängelse. Under en orolig period blev borgen gömställe för kungligheter. Även under britternas styre fungerade borgen som fängelse.
Nästa stopp gjorde jag vid borgen St Hilarion som ligger på ett berg 732 meter över havet i Pentadaktylosbergen cirka 15 kilometer söder om Keryneia. Borgen är uppkallad efter en eremit som levde i bergen på 600-talet. Först byggdes ett kloster vid hans gravplats och sedan en fästning. De lusignanska kungarna använde borgen som sommarresidens. St Hilarion med sin märkliga utformning och sitt dramatiska läge lär ha inspirerat Walt Disney när han ritade slottet som förekommer i filmen om Snövit! Vyerna från bergen runt St Hilarion bjuder på fantastiska vyer över staden Keryneia och Medelhavet.
I Lefkos, den turkiska delen av huvudstaden, passade jag på att äta lunch. På restaurangen blev man så glad över mitt besök att jag bjöds på kaffe och glass utan att behöva betala!
Efter lite trixande hittade jag gränsövergången där jag fick köra tillbaka till republiken Cypern. Jag valde att köra motorvägen tillbaka till Oriklini, en förstad till Larnaca, där jag bott tidigare.
Famagusta
Sista dagen jag var på Cypern körde jag tillbaka till den av turkarna ockuperade norra delen av ön igen. Målet var staden Famagusta som efter ockupationen tappat mycket av sin betydelse. Famagusta, eller som den nu heter Gazimagusa, grundades redan år 285 före Kristus av kung Ptolemaios och har sedan dess haft en lång och brokig historia under vilken välstånd har blandats med anfall och förstörelse.
Stadens största sevärdhet är den gamla staden som ligger innanför den till stora delar välbevarade stadsmuren med dess 15 bastioner. Går man upp på muren har man fina vyer in över den gamla såväl som den moderna staden och ut över Medelhavet.
Moskén Lala Mustafa Pasa dominerar stadsbilden över den gamla staden. Det är en magnifik byggnad som ursprungligen var den gotisk lusignanska St Nicolas katedralen som byggdes mellan åren 1294 och 1326. Numera är kyrkans interiör omgjord till att passa den muslimska religionen och har försetts med en minaret. Som turist kan man besöka moskén och njuta av den fridfulla atmosfären. Mannen i kassan var bussig och släppte in mig gratis eftersom jag inte hade växlat till mig några turkiska pengar!
Andra sevärdheter är några gamla kyrkoruiner och en stor fredsstaty som står i en rondell nära den gamla staden.
Efter besöket i Famagusta körde jag till Larnaca där jag tillbringade resten av tiden fram till att det var dags att köra till flygplatsen för att lämna tillbaka min hyrbil och sedan flyga hem till Sverige. Även i Larnaca var det ont om turister!
Resa till Cypern
Cypern är ett trevligt land att besöka. Här finns ett antal intressanta sevärdheter, flera av dem finns med på UNESCO:s lista över världskulturarv, vänliga människor och en omväxlande natur bestående av strandmiljöer och bergsområden med vandringsleder. Under en vecka med hyrbil täcker man lätt in en stor del av ön och dess sevärdheter, samt ett och annat bad.
Jag mötte stor vänlighet och tyckte om ön, som blev mitt 80:e land.
Mer information om Cypern:
Grundfakta Cypern (Historia, religion, utbildning mm)
Landsfakta (yta, folkmängd, folkgrupper, läskunnighet, befolkningspyramid, BNP, flagga mm)
Cypern turism Visit Cyprus
Resan gjord 2009
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik