På denna sida finns kort information om Albanien geografi, klimat, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm, Rainer Stalvik.
Albanien, ett av Europas minsta länder, ligger på Balkan och har länge intresserat mig. Jag har medvetet avstått från att resa hit eftersom landet tillhör en region som ofta drabbats av oroligheter. Efter resor till Kroatien, Montenegro, Serbien och Makedonien tyckte jag tiden var mogen att även besöka Albanien för att se vad detta land har ett erbjuda en resenär. Jag blev positivt överraskad av min rundresa i detta lilla bergiga och natursköna land som även har en del kulturella sevärdheter att bjuda på.
Här du läsa om Albanien geografi, klimat, befolkning, språk, socialt, religion, utbildning mm i sammandrag, Rainer Stalvik.
Albanien geografi
Albanien ligger på Balkanhalvön. Landets yta uppgår till 28 748 km2, det vill säga till ytan något mindre än Småland
Albaniens yta utgörs till tre fjärdedelar av berg. Skogen som huvudsakligen består av lövträd täcker drygt en tredjedel av ytan. Landets genomsnittliga höjd är drygt 700 meter över havet. Bergskedjorna löper mestadels i nord-sydlig riktning och skiljs åt av tätbebyggda dalar eller slätter. Låglandet mellan kusten och bergen är i genomsnitt cirka 50 kilometer brett.
Den 362 kilometer långa kusten mot Medelhavet är till största delen sandig med få naturliga hamnar
Albanien huvudstad: Tirana, cirka 375 000 invånare
Andra större städer i Albanien:
Durres 122 000 invånare, Elbasan 101 000 invånare, Vlore 90 000 invånare
För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm albanien-fakta
Albanien klimat
I väster har Albanien medelhavsklimat med varma och torra somrar och milda och fuktiga vintrar. I de bergiga östra delarna kännetecknas klimatet av riklig nederbörd med kalla vintrar och varma somrar
Medeltemperatur (Celcius)
Tirana: Januari / Juli +6 / +25
Saranda Januari / Juli +8 / +27
Genomsnittlig nederbörd (mm)
Tirana Januari / Juli 68 / 18
Saranda Januari / Juli 86 / 8
Albanien befolkning
Majoriteten av landets invånare bor i kustlandet, medan bergsområdena är glest befolkade. Under åren 1945 – 1990 begränsade kommunistregimen människors möjligheter att lämna landsbygden. Efter dess fall inleddes en stor folkomflyttning från landsbygden till städerna. Statistik från 2011 visar att fler albaner nu bor i städer än på landsbygden för första gången i landets historia.
Under den kommunistiska regimen eftersträvades en hög befolkningstillväxt och invånarantalet nästan trefaldigades under dess styre. Under 1990-talet minskade befolkningen till följd av en massiv utvandring. Efter en viss befolkningsökning i början av 2000-talet minskade invånarantalet på nytt. Cirka 1,4 miljoner albanska medborgare lever i andra länder.
Albanien har en ganska homogen befolkning, cirka 95 % beräknas vara albaner. Största minoritetsgruppen är greker. Albaniens och Greklands relationer har tidvis varit ansträngda då Grekland ansett att den grekiska minoriteten i Albanien diskriminerats.
Greker, makedonier och montenegriner definieras numera officiellt som nationella grupper, medan romer och vlacher, ett rumänsktalande folk, definieras som språkliga minoritetsgrupper. Det finns också en grupp som kallar sig själva egyptier. De sammanblandas ofta med romer, men talar albanska och erkänns inte som minoritetsgrupp.
Romerna är i allmänhet fattiga och socialt utstötta. Inom gruppen är analfabetismen hög och hälsan ofta dålig. I september 2003 antog regeringen en landsomfattande plan för att förbättra romernas situation.
Albanerna har funnits i regionen i flera tusen år, och det bor nästan lika många etniska albaner i andra länder på Balkan som i Albanien. I den tidigare serbiska provinsen Kosovo, som 2008 ensidigt utropade sig som självständig stat, är majoriteten albaner, och det finns också en stor albansk minoritet i Makedonien.
Det finns även stora grupper albaner i länder som Italien, Grekland, Tyskland, Schweiz, USA och Nederländerna. Efter kommunistregimens fall utvandrade invånarna i Albanien i en takt som var en av de högsta i världen och ungefär var femte invånare lämnade landet mellan 1990 och 2001
För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm albanien-fakta
Albanien språk
De turkiska härskarna, som fanns i landet under flera hundra år, tillät inte att det albanska språket användes i skolundervisningen fram till i mitten av 1800-talet. Först 1908 fick språket ett modernt alfabet med latinska bokstäver. Albanska är numera landets officiella språk.
Det albanska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen, men är inte nära släkt med de andra språken i familjen. Albanska är det enda språk som härstammar från det utdöda språket illyriska, men har även påverkats av latin, turkiska, grekiska och slaviska språk. Det finns två huvuddialekter. I norr talas gegiska, som talas av två tredjedelar av befolkningen. Övriga talar toskiska, som ligger till grund för det officiella skriftspråket. Skillnaden mellan dialekterna håller dock på att försvinna
För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm albanien-fakta
Albanien socialt
Albanien är ett av Europas fattigaste länder. Tack vare en stark ekonomisk tillväxt under 2000-talets första decennium har dock fattigdomen delvis kunnat bekämpas. Omkring 14 % av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen
De flesta fattiga bor i de isolerade bergstrakterna. Även i städernas slumliknande områden finns stor fattigdom. Många klarar sig endast tack vare egna odlingar och pengar som släktingar utomlands skickar hem
Värst drabbad är de romska befolkningen. De har de sämsta bostäderna, får den sämsta utbildningen och är oftare än andra utsatta för brott. Lagar mot diskriminering finns men är otillräckliga eller efterföljs inte
Sjuk- och hälsovården är bristfällig, särskilt på landsbygden. Sjukhusen är ofta i dåligt skick och saknar utrustning. 2013 fanns det en läkare per 1 000 invånare. Barnadödligheten har minskat men ligger fortfarande på en ganska hög nivå
De sociala trygghetssystemen ger rätt till pension, sjukersättning och föräldraledighet. Satsningar har gjorts på att införa socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd, men resurserna till detta är små. Bidragen är låga och omfattar bara vissa grupper
Det finns mycket vapen ute i samhället, och en omfattande organiserad brottslighet ägnar sig åt bland annat människohandel. Barn, kvinnor och flyktingar är de vanligaste offren för människosmugglarna. Vardagsbrottsligheten har varit förhållandevis låg och gatubilden i albanska städer är påfallande lugn, men både grova våldsbrott och stölder har ökat kraftigt sedan 2008
Albanien beskrivs ofta som ett utpräglat patriarkaliskt samhälle, där kvinnan är underordnad mannen. Detta är särskilt tydligt på landsbygden och i norr. Tvångsgifte förekommer. Våld i hemmet och diskriminering av kvinnor tillhör landets vanligaste kränkningar av de mänskliga rättigheterna
Kvinnornas representation i parlamentet har ökat stadigt under 2000- och 2010-talen
Regeringar har gjort ansträngningar för att stärka barnens rättigheter, men ännu är bristerna många. Barnarbete förekommer. Bland gatubarnen har de flesta romskt ursprung
År 1995 avkriminaliserades homosexualitet och HBTQ-personer skyddas i lag mot diskriminering, men samkönade par har ändå varken rätt att ingå äktenskap eller adoptera barn och har inte heller i övrigt samma juridiska skydd som heterosexuella par. Bland allmänheten är toleransen mot samkönade par begränsad
Albanien religion
Albanien är en sekulär stat och religionsfriheten garanteras i författning. Religionsfriheten respekteras väl.
Albanerna kristnades under den romerska tiden, men under det osmanska väldet (1468–1912) konverterade många till islam. Idag är därför många invånare muslimer
Diktatorn Enver Hoxha, som styrde landet 1944–1985, försökte ersätta religiös tro med kommunistisk ideologi. År 1967 förbjöds all religionsutövning och Albanien proklamerades som världens första ateistiska stat. Moskéer och kyrkor stängdes och byggdes om. Efter Hoxhas död 1985 återlämnades flera av dem till de ursprungliga ägarna
De religiösa traditionerna är inte starka och bara en liten andel av befolkningen utövar sin religion. De som erkänner sig till den ortodoxa religionen lever framför allt i söder, medan katolikerna främst bor i norr
Tendenser till radikalisering bland unga muslimer rapporterades under 2015. Enligt en undersökning skulle verksamheten i upp till 200 av landets 727 moskéer inte följa de regler som stiftats av den statliga myndigheten för religionsutövning. 2016 uppskattades mellan 100 och 200 albanska medborgare ha åkt till Syrien för att delta i kriget på den extrema islamistgruppen Islamiska statens (IS) sida
För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm albanien-fakta
Albanien utbildning
Under läsåret 2013 – 2014 gick drygt fyra av fem barn i Albanien i förskola. Den obligatoriska skolgången är nioårig och börjar vid sex års ålder. Därefter följer ett frivilligt treårigt gymnasium med såväl yrkesinriktade som teoretiska program
Formellt sett är undervisningen avgiftsfri. Dock måste föräldrar ibland betala för böcker och annan utrustning. Detta gör att vissa barn, framför allt på landsbygden, inte fullföljer grundskolan. Runt nio av tio barn går i grundskolan, och en klar majoritet fortsätter till gymnasiet. Både grundskolan och gymnasiet avslutas med examensarbeten som måste vara godkända för att eleven ska kunna fortsätta till nästa nivå
De grekiska och makedonska minoriteterna har egna skolor med undervisning på det egna språket. Det gäller dock inte romerna. Många romska barn går inte alls i skolan, och analfabetismen inom gruppen är mycket hög. Bland befolkningen i stort är läs- och skrivkunnigheten hög
Omkring två tredjedelar av landets många universitet och högskolor privata. Universitetet i Tirana är det största och mest välrenommerade. Närmare en av sex ungdomar studerar på högskolenivå och bland dem är en klar majoritet kvinnor. För högskolestudier får studenterna betala avgifter som beror på familjeinkomsten. Standarden på den högre utbildningen anses låg och många väljer därför att studera utomlands
Andelen albaner med högskoleexamen är låg. Många högutbildade har valt att lämna landet för mer attraktiva anställningar utomlands. Under perioden 1990–2005 utvandrade fler än hälften av landets universitetslärare och forskare. Den relativt låga utbildningsnivån utgör enligt Världsbanken ett hinder för Albaniens ekonomiska utveckling
För mer information, som folkmängd, folkgrupper, landyta, BNP mm albanien-fakta
Albanien turism
Turismen i Albanien har ökat i stor omfattning de senaste åren och den har goda förutsättningar att utvecklas ytterligare då man kan erbjuda besökare en vacker kust, imponerande bergsområden och intressant kulturmiljö med flera sevärdheter upptagna på UNESCO:s världsarvslista
Den ökande turismen resulterat i nya hotell. Prisnivån är låg jämfört med andra europeiska länder
Fortfarande behövs dock stora investeringar i infrastruktur och grundläggande service för att turistnäringen riktigt ska kunna få fart
Albanien är definitivt väl värt att besöka!
Under tre veckor utforskade jag Albanien med hjälp av hyrbil, tåg och lokala bussar. Tiden räcker till för att besöka de flesta av de större städerna och Butrint, en av de sevärdheter som finns med på UNESCO:s världsarvslista. Tyvärr räckte inte tiden till att besöka de små bergsbyarna i norra Albanien. Dessutom hade jag inte hyrt en tillräckligt bra bil, 4-hjulsdriven, för att köra på de smala och dåliga bergsvägarna.
Enligt min uppfattning är det lilla och vackra landet definitivt värt ett besök! Här finns vacker natur, intressanta sevärdheter och vänliga människor som möter en besökare. Det är dessutom fortfarande mycket billigt att turista i Albanien. Res hit innan landet ”översvämmas” av turister och njut av ett litet vackert land på Balkan! Jag kan mycket väl tänka mig att besöka Albanien fler gånger.
Mer fakta om Albanien:
Min resa till Albanien med foton och reseberättelse
Landsfakta om Albanien albanien-fakta
Albania tourism Visit Albania
Sidan uppdaterad 250108
Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik