På denna sida finns kort information om Bosnien och Hercegovina flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Några bilder från min resa till Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina geografi

Bosnien-Hercegovina är något större än Danmark till ytan och ligger på Balkanhalvön. Landet består huvudsakligen av berg, mindre än en tiondel av ytan ligger lägre än 150 meter över havet. Bergen är till största delen täckta av skog och på sina håll når topparna över 2 000 meter.
I norr, längs gränsfloden Sava, finns bördiga slätter.

Landet liknar en trekant och är på två sidor omslutet av Kroatien. Gränsen bryts av en två mil lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I öster gränsar landet mot Serbien och Montenegro.

Bosnien och Hercegovina huvudstad: Sarajevo 697 000 invånare

Bosnien och Hercegovina andra större städer:
Banja Luka 221 000 invånare, Zenica 165 000 invånare, Tuzla 143 000 invånare

Sedan inbördeskrigets slut 1995 är Bosnien och Hercegovina uppdelat i två politiska enheter: den muslimsk-kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska, Serbiska republiken, som domineras av serber.

Federationen Bosnien-Hercegovina som omfattar de västra och centrala delarna, utgör cirka 51 % av landets yta. Federationens huvudstad Sarajevo är även huvudstad för landet som helhet. Sarajevos östra förorter ligger i Republika Srpska och utgör en egen stad Öst-Sarajevo, före detta Srpska Sarajevo (Serbiska Sarajevo). Banja Luka fungerar som Republika Srpskas huvudstad

Mer information om Bosnien och Hercegovina    bosnien och hercegovina-fakta

Bosnien och Hercegovina klimat

Klimatet i Bosnien och Hercegovina är till största delen inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. I de områden som ligger nära den korta kusten i söder råder medelhavsklimat

I januari har Sarajevo en medeltemperatur på 1 °C och i juli-augusti 21 °C

Medelnederbörden i Sarajevo på 43 mm i januari och i september på 103 mm

Bosnien och Hercegovina befolkning

Det var motsättningar mellan Bosnien-Hercegovinas tre dominerande folkgrupper; bosniaker, serber och kroater, som låg bakom inbördeskriget i början av 1990-talet. Än idag är de inte lösta och hotar fortsatt att slita itu landet

Efter kriget var uppgifterna om befolkningens storlek osäkra, men år 2013 fastställdes den till cirka 3,8 miljoner invånare. En halv miljon färre än vid krigsutbrottet två decennier tidigare

Enligt en folkräkning 1991 i det dåvarande Jugoslavien var cirka 43,5 % av invånarna i Bosnien muslimer, numera kallade bosniaker, nästan 33 % var serber, även kallade bosnienserber, och knappt 20 % var kroater, även kallade bosnienkroater. Resterande del av invånarna gick in i grupper övriga. De tre stora grupperna definieras nu som ”konstituerande folkgrupper” och utgör en bärande del av landets statsskick.Det finns också 17 erkända nationella minoriteter, bland dem är romerna flest. Före kriget föredrog en betydande andel människor, ofta med blandad bakgrund, att definiera sig som jugoslaver. I samband med kriget tvingades många att välja sida, och därmed ta avstånd från en del av sitt ursprung

En ny folkräkning genomfördes år 2013. Uppgifter om de etniska gruppernas storlek planeras att offentliggöras år 2014

Före kriget 19992 – 1995 var muslimer den officiella, och tämligen oomstridda, benämningen på invånare vars förfäder omvänts till islam under det osmanska riket. För att inte blanda ihop etnicitet med religion har bosniaker efter hand blivit den vedertagna termen. Bosnier är termen för alla medborgare i landet

Hälften av invånarna, över två miljoner människor, flydde under kriget till andra länder eller inom Bosnien. Hur många som dödades vet ingen exakt. Uppskattningarna har varierat, men brukar nu hamna på drygt 100 000 människor. En majoritet av dem var bosniaker, och runt hälften civilpersoner. Fortfarande är cirka 10 000 människor rapporterade som saknade efter krigsutbrottet

Enligt fredsavtalet i Dayton 1995 ska fri rörlighet råda i hela landet och flyktingar ska kunna återvända till sina gamla hem. Efter en trög start hade efter ett årtionde omkring en miljon flyktingar återvänt till sina hemtrakter, varav knappt hälften från utlandet. År 2012 fanns det fortfarande omkring 100 000  internflyktingar i landet. Flera hundra tusen bosnier bor också kvar i utlandet

Bosnien är idag i praktiken ett etniskt segregerat land. De flesta serber bor i Republika Srpska, medan kroater och bosniaker dominerar var sin del av Federationen. Kroaterna i Bosnien är i allmänhet bosatta i de södra och västra delarna av landet, medan bosniakerna utgör majoriteten i de centrala områdena

Bosnien och Hercegovina språk

Det officiella språket i Jugoslavien var, från 1954, serbokroatiska. Kroater och muslimer använde det latinska alfabetet medan serberna vanligen skrev med kyrilliska bokstäver och de ansågs tala dialekter av samma språk, inte olika språk. Efter Jugoslaviens sönderfall betraktas serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska som skilda språk, även om folk kan kommunicera över språkgränserna utan större problem. Uppdelningen är i huvudsak politisk, men får stora återverkningar i bland annat skolfrågor

Samtliga är sydslaviska språk som utgör en undergrupp på det indoeuropeiska språkträdet

Mer information om Bosnien och Hercegovina     bosnien och hercegovina fakta

Bosnien och Hercegovina socialt

Bosnien och Hercegovina är ett av Europas fattigaste länder. Även som delrepublik i det forna Jugoslavien var regionen eftersatt. Kriget under åren 1992 till 1995 förstörde mycket, från sjukhus till skolor och fungerande sociala nätverk

Nästan 20 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och den utbredda arbetslösheten späder på fattigdomen. Men även anställda har det svårt då det förekommer att löner inte betalas ut regelbundet

Socialförsäkringssystemet har stora brister och de bidrag som betalas ut går främst till krigsveteraner, oavsett inkomstnivå. Många fattiga blir därmed utan hjälp från staten

Kvinnor har i större utsträckning än män trängts ut från arbetsmarknaden efter kriget och försörjer sig i högre grad på informellt arbete vilket ger dem sämre pensioner och sjukförsäkring. Endast var tredje kvinna beräknas inkomst via lön

Jämställdheten i Bosnien har förbättrats, men kvinnor i alla åldrar utsätts för våld och då särskilt i hemmen. Våld i hemmet kriminaliserades först 2005. En jämställdhetslag trädde i kraft 2003 och enligt den skall 40 5 av offentliga poster tillsättas av kvinnor, något som ser ut att dröja. Efter valet 2010 var endast 17 % av parlamentsledamöterna kvinnor

Romernas situation är utsatt. Romerna, som räknas som den största av övriga folkgrupper i Bosnien-Hercegovina, har alltid levt i samhällets utkant och möts ofta av fördomar och diskriminering i sjukvård och skolväsendet. Romer har även generellt sett lägre utbildning och har länge inte haft någon politisk organisation för att driva sina intressen i det bosniska samhället. Många romer är inte registrerade och undandrar sig övriga samhället, vilket förvärrar deras situation

Bosnien och Hercegovina religion

Religionerna islam och kristendom är ungefär lika stora i Bosnien-Hercegovina. Vilken religionsgrupp man tillhör beror i huvudsak vilken folkgrupper man ingår i. Bosniakerna, som tidigare kallades muslimer, bekänner sig till största delen till islams huvudinriktning sunni. De flesta serber tillhör den serbisk-ortodoxa kyrkan, medan kroaterna främst är romerska katoliker

De tre folkgrupperna har mycket gemensamt språkligt och kulturellt. Tillhörigheten till vilken religion man till har avgjorts av vilka imperier man styrts av. Bosniakerna övergick till islam under det osmanska riket och Serberna blev genom det östromerska rikets inflytande ortodoxt kristna. Bland kroaterna, som levde i det habsburgska imperiet, ökade katolicismen

Under inbördeskriget, 1992–1995, ökade religionen inflytandet i människors liv. Före kriget var många inte aktivt religiösa men under detta förstärkte religionen den egna identiteten och blev en del av den bosniska politiken. Bland muslimer har det blivit vanligare att iaktta muslimska seder som huvudduk för kvinnor, och många koranskolor har öppnats

Bosnien och Hercegovina utbildning

Språkgränserna splittrar skolväsendet i Bosnien-Hercegovina och bröt till stor del samman under kriget. Det lider fortfarande av stora materiella brister

För barn råder formellt skolplikt i nio år, mellan 6 och 15 års ålder. De flesta barn går i grundskolan. Två tredjedelar av dem går även ut det treåriga gymnasiet, som erbjuder både studieförberedande och yrkesinriktad utbildning

När grundskolan förlängdes år 2003 infördes en gemensam läroplan för hela landet vilket skedde efter internationella påtryckningar och syftade till att minska de etniska motsättningarna, som skolorna ansågs befästa genom att ge olika historieskrivningar och betona språkskillnader. Då undervisning på det egna språket anses vara en viktig grundprincip, är det svårt att komma åt splittringen. Skolväsendet saknar dessutom nationell samordning och därmed är skolundervisningen fortfarande i huvudsak etniskt segregerad

Universitet finns i huvudstaden Sarajevo, Bihać, Tuzla, Mostar och Banja Luka

Bosnien och Hercegovina turism

Bosnien-Hercegovina har aldrig haft någon turistnäring av större omfattning trots förutsättningar för vintersport och sevärda städer som till exempel Sarajevo, Mostar och Jajce

Åren efter kriget 1992–1995 hölls turismen tillbaka på grund av outvecklad infrastruktur, risk för nya oroligheter och på vissa håll på grund av outlösta minor. På senare år har dock strömmen av besökare till Bosnien-Hercegovina ökat, många av besökarna är exilbosnier som reser till hemlandet på semester

Mer information om Bosnien och Hercegovina:

Min resa till Bosnien och Hercegovina, foton och reseberättelse

Landsfakta (yta, folkmängd, folkgrupper, läskunnighet, befolkningspyramid, BNP, flagga mm)

Bosnia-Hercegovina tourism     Travel to Bosnia and Herzegovina

Sidan uppdaterad: 250110

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik