Cypern socialt mm

På denna sida finns kort information om Cypern flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Cypern

Här du läsa om Cypern flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, socialt, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Cypern flora och fauna

Eftersom många migrerande fåglar använder Cypern som mellanlandningsplats är ön en bra lokal för ornitologer. Några av de fågelarter som kan observeras på ön är härfågel, blåkråka, biätare, Cypernsångare, häger och rördrom. Vintertid kan man få se flamingo vid saltsjöarna. I Troodosbergen finns, bland annat, dvärguv, Cypernstenskvätta, svartmes, nötskrika, mindre korsnäbb och trädgårdskrypare. Bland rovfåglar hittar man eleonorafalk och lammgam.

En gång i tiden levde dvärgelefant, dvärgflodhäst, stenbock, ginstkatt och vildsvin på Cypern. Det största däggdjuret som idag lever på Cypern är mufflonfåret. Dessutom finns här räv, Cypernhare, olika endemiska arter av näbbmus och åtta olika sorters fladdermöss.

Även reptiler och groddjur lever på ön. Den enda ormen som är giftig gör människan är den trubbnosiga huggormen. Ödlor av olika arter finns det gott om. De små lövgrodorna är den vanligaste grodarten. Det finns två arter sköldpaddor som kan observeras på Cypern; karettsköldpadda och soppsköldpadda.

Cyperns geografiska läge har påverkat öns flora. Här finner man växter som hör hemma i Mindre Asien, Nordafrika och andra Medelhavsområden. Antalet blommande växter som registrerats uppgår till cirka 1 800 olika, fler än 120 är endemiska.

Intresset för naturskydd har ökat

Cypern geografi

Cypern är Medelhavets tredje största ö, belägen i nordöstra Medelhavet, och hör närmast samman med Mellanöstern. Av politiska och kulturella skäl brukar ön räknas till Europa. Till Turkiet i norr är avståndet som kortast 65 kilometer, till Syrien i öster 169 kilometer.
Formellt, och enligt FN, utgör Cypern en enda stat. I praktiken är ön sedan 1974 kluven i två delar, en grekcypriotisk i söder och en turkcypriotisk i norr. Den grekcypriotiska delen omfattar knappt två tredjedelar, cirka 63 procent, av öns yta. Den turkcypriotiska delen omfattar drygt en tredjedel, cirka 37, av ytan. Mellan de båda delarna löper en smal buffertzon som övervakas av FN. Även huvudstaden Lefkosia (Nicosia) är delad.

Cypern har två större bergsområden. Kyreniabergen, som bildar en lång, smal kedja längs den norra kusten och en bit ut på halvön Karpasia i nordöst. I Troodosmassivet, som omfattar en ganska stor del av inlandet i söder, ligger Olympusbergen med öns högsta topp på 1 953 meter. Kyreniabergen har ett tunnare jordlager som ger begränsad växtlighet. Troodosbergen täcks av barrskog och har en rikare växtlighet. Mellan dessa bergsområden utbreder sig de bördiga slättlanden Messaoria i öster och Morphouslätten i väster.

Cypern huvudstad: Lefkosia (Nicosia) 200 000 invånare, (på den av turkar ockuperade norra delen heter huvudstaden Lefkosa cirka 85 000 invånare).

Andra större städer på Cypern:
Limassol 154 000, invånare, Larnaca 72 000 invånare, Famagusta 43 000 invånare

Cypern klimat

Cypern har ett typiskt Medelhavsklimat med heta, torra somrar (juni till september) och milda, fuktiga vintrar (november till februari). Det påverkas av öns två bergskedjor. Den mesta nederbörden faller mellan november och mars. I Troodosbergen är klimatet fuktigare och betydligt svalare än i resten av landet. Mellan december och mars faller ofta snö här vilket brukar ge befolkningen möjlighet att åka skidor. Från det skogbevuxna Troodosmassivet rinner en del mindre floder, som under sommaren är helt uttorkade.

Medeltemperaturer (Celsius):

Lefkosia (Nicosia) vintertid max. +22 och min. +1.3 grader C. På sommaren max. +40 och min. +17 grader C

Pafos vintertid max. +22 och min. +5 grader C. På sommaren max. +33 och min +19 grader C

Larnaka vintertid max. +21 och min. +5 grader C. På sommaren max. +36 och min. +19 grader C

Cypern befolkning

Vid självständigheten 1960 bodde Cyperns två dominerande folkgrupper, de kristna grekcyprioterna och de muslimska turkcyprioterna, ganska jämnt fördelade över ön. Städer och byar hade oftast blandad befolkning, men oroligheterna på 1960-talet ledde till att de båda folkgrupperna på flera håll flyttade isär och bosatte sig i skilda enklaver. Den turkiska invasionen 1974 resulterade i en faktisk delningen av ön.

Cirka 180 000 grekcyprioter flydde söderut då Turkiet ockuperade norra Cypern, bara något tusental blev kvar i norr. Samtidigt flydde cirka 60 000 turkcyprioter norrut. Nästan inga turkcyprioter blev kvar på öns södra del. Många turkcyprioter, kanske en tredjedel, har utvandrat, framför allt till Storbritannien. Många turkar har invandrat till norra Cypern från Turkiet, de flesta kom under åren 1975 och 1976. Grekcypriotiska myndigheter betraktar dessa invandrare som illegala och bortser från dem i sin befolkningsstatistik.

Genom invandringen från Turkiet har de infödda turkcyprioterna blivit en minoritet på norra Cypern. En stor del av immigranterna från Östra Turkiet har varit fattiga analfabeter vars språk och kultur skiljer sig från turkcyprioternas. Bland de ursprungliga turkcyprioterna har det funnits ett utbrett missnöje med de immigranter som kom från Turkiet åren efter den turkiska invasionen.

Cypern språk

Grekiska och turkiska är statsspråk i respektive del av Cypern. Engelska har behållit sin betydelse som umgängesspråk och används också ofta som förvaltningsspråk.

Cypern socialt

På båda sidor av ön finns socialförsäkringssystem. Nästan alla förvärvsarbetande grekcyprioter omfattas av detta. De har rätt till sjukpenning, ålders-, invaliditets- och änkepension, mödraledighet, arbetslöshets- och arbetsskadeersättning. Kostnaderna för socialförsäkringssystemet delas mellan arbetsgivare, anställda och staten.

Den växande gruppen åldringar kommer på Cypern, likt i många andra länder i Västeuropa, att få en allt större omfattning vilket på sikt kommer att kräva en översyn av hela välfärdssystemet.
Informationen om hur socialförsäkringssystemet är utformat i den turkcypriotiska delen av Cypern är bristfällig, men systemet i norr omfattar fri sjukvård, pensioner samt socialhjälp.
Sjukvården är väl utbyggd på båda sidor av ön, men den är effektivare i söder där läkartätheten också är större.

Cypern religion

Nästan alla grekcyprioter tillhör Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka. Turkcyprioterna är med få undantag sunnimuslimer. Båda folkgrupperna är i dag ganska sekulariserade. Den grekisk-ortodoxa kyrkan hör till södra Cyperns mest förmögna institutioner. Dess politiska inflytande har dock minskat kraftigt. På norra Cypern har många kyrkor omvandlats till moskéer sedan ön delades 1974, och en del av kyrkornas konstskatter har förskingrats.

På Cypern finns också några kristna minoriteter. De viktigaste är armenier och maroniter. Då landet blev självständigt 1960 valde armenierna och maroniterna att politiskt räknas som grekcyprioter. De hamnade därmed tillsammans med andra grekcyprioter på den södra delen av ön efter delningen. Förutom de armenisk-ortodoxa kristna och maroniterna finns små grupper av anglikaner, katoliker och judar.

Cypern utbildning

Grekcyprioterna har av tradition alltid haft större andel högutbildade än turkcyprioterna. Turkcyprioterna har dock en högre genomsnittlig utbildningsnivå än turkar i Turkiet.

Båda sidor på ön har obligatorisk och avgiftsfri grundskola för barn som fyllt fem och ett halvt år. Efter de första sex åren följer ett treårigt högstadium och därefter tre frivilliga år på gymnasienivå.

Södra Cyperns första universitet öppnades så sent som 1992. I söder finns också ett tekniskt institut och högskolor. I norra Cypern öppnades ett universitet 1986. I dag finns där fem internationella universitet, av vilka fyra är privata. Majoriteten av studenterna i norr kommer utifrån, oftast från Turkiet.

Historieundervisningen har länge kritiserats. Dels för att ge mycket större utrymme åt Grekland (i söder) eller Turkiet (i norr) än åt själva Cypern och dels för att ge en vinklad bild till förmån för den egna folkgruppen.

Efter att Mehmet Ali Talat blev premiärminister i norr 2003 lät han omarbeta turkcypriotiska skolböcker så att de skulle ge en sakligare, mer opartisk bild, men den nya historieundervisningen motarbetades dock av en del lärare.

Inför de nya Cypernförhandlingarna 2008 ville Dimitris Christofias regering i söder genomföra en liknande reform. Utbildningsministern Andreas Demetriou tillsatte en expertkommitté för att granska också grekcypriotiska skolböcker. Åtgärden väckte häftig debatt i södra Cypern och kritiserades bland annat av partiet DISY och av företrädare för Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka

Cypern är ett trevligt land att besöka. Här finns ett antal intressanta sevärdheter, flera av dem finns med på UNESCO:s lista över världskultursarv, gästvänliga människor och en omväxlande natur bestående av strandmiljöer och bergsområden med vandringsleder. Under en vecka med hyrbil täcker man lätt in en stor del av ön och dess sevärdheter, samt ett och annat bad.

Jag mötte stor vänlighet och tyckte om ön, som blev det 80:e land jag besökt.

Mer information om Cypern: 

Min resa till Cypern 

Cypern landsfakta

Cypern historia

Cyprus tourism     Visit Cyprus

Sidan uppdaterad: 250111

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik