På denna sida finns kort information om Estland flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.
Bilder från min resa till Estland
Här du läsa om Estland flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, socialt, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.
Estland geografi
Estland är den nordligaste, och minsta, av de tre baltiska staterna. Dess totala yta, 45 228 kvadratkilometer, motsvarar Danmarks, eller cirka en tiondel av Sveriges. Estland har kust mot Finska viken i norr och mot Östersjön i väster.
Till Estland hör också drygt 1 500 öar och holmar. De största är Saaremaa (Ösel), Hiiumaa (Dagö), Muhu (Moon) och Vormsi (Ormsö). Peipsi järvi, Peipusjön, och floden Narva utgör gräns mot Ryssland i öster.
Största delen av Estlands yta utgörs av ett flackt landskap men det finns kuperade områden, främst i sydost. Två femtedelar av ytan är skogbevuxen och närmare en tredjedel består av sumpmarker. Estland har över tusen insjöar och mängder av små floder och åar.
Estland huvudstad: Tallinn 394 000 invånare
Estland andra större städer:
Tartu 101 000 invånare, Narva 67 000 invånare, Kohtla-Järve 46 000 invånare
Estland flora och fauna
Estland tillhör den norra delen av blandskogens underzon av den tempererade skogszonen. På grund av en stor variation för jordmånen och fuktförhållandena växer flera olika typer av skog här; boreal-blandskog, boreal skog, torr boreal skog mm. De vanligaste träden i Estland är tall, gran, björk, asp och al.
Landet genomkorsas av en viktig europeisk bio-geografisk gränslinje mellan Öst- och Mellaneuropa, vilken delar området i två större provinser. De norra och västliga delarna av landet med sina karakteristiska kalcifila växtsamhällen på alvarmarker, myrar, skogsängar och storbladiga skogar tillhör den Mellaneuropeiska provinsen medan den östra delen, där sura jordar främjar utvecklingen av acidofila växter, med tall som det övervägande skogsformande trädet, tillhör den Östeuropeiska provinsen.
I Estland lever 65 däggdjursarter, inklusive brunbjörn, varg, lodjur, vildsvin, hjort och utter. En art typisk för tajgaskogar, flygekorren, finns fortfarande här men är ytterst sällsynt
Ungefär 330 fågelarter har registrerats i Estland, av dssa häckar 222 arter i landet (206 av dessa regelbundet)
65 fiskarter har påträffats i estniska vatten
Nästan 15 000 insektsarter och över 3 500 andra ryggradslösa djur har också registrerats. Sällsynta och skyddade arter är stinkpaddan, den gröna stinkpaddan och den större vattensalamandern.
Omkring 1 500 växtarter har upptäckts i Estland, bland dessa 36 arter av orkidéer
Fler än 3 700 svamparter finns registrerade, men man antar antalet arter vara cirka 4 500
Estland klimat
I Estland påverkas klimatet av landets läge mellan den euroasiatiska landmassan och Östersjön, men även av dess närhet till Nordatlanten.
Estland har, precis som Sverige, en blandning av kust- och inlandsklimat med bistrare vintrar ju längre bort från kusten man kommer.
Somrarna i Estland är relativt varma med temperaturer kring 20 grader och undantagsvis över 30 grader. Närheten till Östersjön ger fuktig luft och mycket vind.
Medeltemperatur (Celsius)
Tallin Januari / Juli – 4 / +18
Genomsnittlig nederbörd (mm)
Tallin Januari / Juli 40 / 54
Estland befolkning
Estland hade före andra världskriget en etniskt relativt enhetlig befolkning. Esterna var i klar majoritet medan ryssar utgjorde ungefär 10 % av befolkningen. Det fanns även mindre grupper av tyskar, svenskar, letter och judar.
År 1940 tvingades Estland in i Sovjetunionen vilket resulterade i en stor samhällsomvandling. Över 60 000 människor deporterades eller dödades under ett enda år. Nazitysklands ockupation av Estland 1941–1944 fick till följd att landets runt 4 000 judar dödades eller drevs på flykt österut. Efter den andra sovjetockupationen 1944 flydde omkring 70 000 ester västerut, bland annat till Sverige. . Sammanlagt förlorade Estland under krigsåren runt 25 % av sin befolkning.
Den politiska terrorn under kommunisttiden, 1944–1991, krävde också många offer. Mellan 1945 och 1953 beräknas upp emot 80 000 ester ha deporterats till avlägsna delar av Sovjetunionen varav många avrättades.
Under sovjettiden invandrade mer än en halv miljon ryssar, rysktalande ukrainare och vitryssar till Estland. Esternas andel av befolkningen minskade till 61 % år 1989.
Efter självständigheten 20 augusti, 1991 lämnade många rysktalande personer landet och därmed har esternas andel av befolkningen åter ökat. 2016 utgjorde esterna nästan 70 % av befolkningen och ryssarna nästan 25 %.
I Estland lever även mindre grupper av ukrainare, vitryssar och finnar
Estland språk
Landets officiella språk är estniska som liksom finska, karelska och ytterligare ett halvdussin små språk tillhör den östersjöfinska grenen av den uraliska språkfamiljen. Estniska är därför inte besläktat med de baltiska språken lettiska och litauiska.
Regeringen har avvisat krav på att ryska ska erkännas som officiellt språk vid sidan av estniska. Beslutet motiveras med att tvåspråkighet skulle skapa ett splittrat samhälle samt att den ryska minoriteten måste lära sig estniska för att kunna integreras i samhället.
Setukeser (setuer) är en liten folkgrupp som lever i sydöstra Estland och på andra sidan den ryska gränsen. Gruppen värnar sin egen kultur och sitt språk, som av experter betecknas som en lokal dialekt av estniska. I Estland finns cirka 10 000 setukeser.
Estland socialt
Trots att Estland har ett relativt väl utbyggt socialt skyddsnät lever många som fattiga, speciellt pensionärerna och inom den ryska minoriteten. Fattigdomen är också tydligt knuten till låg utbildningsnivå. Många äldre ryssar kan dålig estniska och har därför hamnat utanför den nya kunskapsbaserade industrin.
Socialförsäkringssystemet omfattar bland annat barnbidrag, föräldrapenning, sjukförsäkring, ålderspension, arbetslöshetsersättning och socialbidrag. Bidragsnivåerna är låga, med undantag av föräldrapenningen, som är avsedd att höja födelsetalet.
Den låga pensionsåldern från sovjettiden har successivt höjts till 63 år och kommer att höjas ytterligare till 65 år fram till 2026.
Tillgången på sjukvård är god med distriktssjukhus, specialistvård och väl utbyggd öppenvård. Det finns relativt gott om läkare.
Sedan 1992 är homosexualitet tillåten enligt lag, under sovjetperioden var den förbjuden, men toleransen mot sexuella minoriteter är fortfarande låg. Partnerskap mellan personer av samma kön blev tillåtet 2016 och homosexuella par fick rätt att adoptera.
Estland religion
Den officiella ateistiska propagandan under sovjettiden ersattes efter självständigheten av ökad religiös aktivitet i samhället. År 1998 uppgav 50 % av befolkningen att de var troende och endast 6 % sade sig vara ateister. Vid en internationell undersökning år 2009 framstod Estland som ett av världens minst religiösa länder sedan bara 14 % av invånarna svarat att religion är en viktig del av deras dagliga liv.
De lutherska, ortodoxa och katolska kyrkorna fick år 2000 status som nationella kyrkor. Den lutherska kyrkan dominerar bland esterna. Den rysktalande befolkningen tillhör i allmänhet den rysk-ortodoxa kyrkan. Även andra religioner finns representerade i landet och i östra Estland finns flera tusen gammaltroende ortodoxa, vars förfäder kom som religiösa flyktingar från Ryssland på 1700-talet. De gammaltroende vägrade acceptera den nya gudstjänstordning som infördes i rysk-ortodoxa kyrkan i slutet av 1600-talet. I Ryssland finns ett stort antal gammeltroende.
Estland religion:
Ortodoxa 16.2 %, Lutheraner 9.9 %, övriga kristna religioner 2.2 %, övriga religioner 0.9 %, ingen religionstillhörighet 54.1 %, ospecificerad religionstillhörighet 16.7 %.
Estland utbildning
I de internationella Pisamätningarna av kunskapsresultat i skolan ligger Estland högt. Estländska skolor ligger långt framme i IT-utvecklingen och sedan 2012 kan lågstadieelever få undervisning i dataprogrammering.
Estniska barn börjar den obligatoriska 9-åriga grundskolan vid sju års ålder och nästan alla elever går vidare till en treårig gymnasieskola eller yrkesskola. Det finns estniskspråkiga, ryskspråkiga och blandspråkiga skolor.
År 1989 infördes en egen läroplan för gymnasiet i samband med att man bröt med det sovjetiska skolsystemet. Efter detta har utbildningsväsendet reformerats steg för steg. Regeringen lägger stor vikt vid att alla ska lära sig estniska för att integreras i samhället och kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Sedan 2011 måste de ryska gymnasierna hålla minst 60 % procent av lektionerna på estniska, eller främmande språk. Undervisning i främmande språk har stor betydelse numera. På sovjettiden var ryska ett obligatoriskt ämne för ester, numera är det dock fler som läser engelska. Många lär sig också tyska, franska, finska eller svenska.
År 2007 hade Estland elva universitet och ett flertal yrkeshögskolor. De viktigaste är universitetet i Tartu, som grundades 1632 av Gustav II Adolf, samt Tallinns Tekniska Universitet och Tallinns Universitet, som tillkom 2005 genom en sammanslagning av en rad högskolor.
Estland turism
Estland har flera intressanta resmål att besöka, som Tallinns gamla stad, den är med på UNESCO:s lista över världsarv, den gamla staden Narva, flera stora naturreservat och semesterorter utmed Finska viken och Östersjökusten. Turistnäringen blir allt viktigare för landets ekonomi. De flesta av turisterna kommer från Finland, Lettland, Ryssland och Sverige.
Det finns en del sevärdheter i de baltiska länderna som gör det värt att besöka dem, i första hand respektive lands huvudstad med sina gamla stadsdelar, som alla är upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Med några få undantag till i varje land finns det inte speciellt mycket mera att se, enligt min uppfattning. Under mina besök i de baltiska länderna upplevde jag människorna lite distanserade till en främling och inte speciellt hjälpsamma. De gamla ”sovjetattityderna” satt kvar i generna. Trots mina erfarenheter har det varit intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.
Mer information om Estland:
Estonia tourism Visit Estonia
Sidan uppdaterad: 250112
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik