På denna sida finns kort information om Iran flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Iran

Här du läsa om Iran flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, socialt, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Iran flora och fauna

I Iran har man registrerat ett 160-tal olika djurarter, varav en femtedel är endemiska. Flertalet av de större däggdjuren, varg, schakal, vildsvin, svartbjörn hyena och lodjur, återfinns i de skogslandet i Mazandaran-provinsen. I öken och bergstrakter finns däggdjur som mungo, den persiska gazellen, piggsvin, grävling, den iranska vildåsnan och ett par hjortarter. Flera av Irans djurarter är utrotningshotade, till exempel den asiatiska geparden. Den lever i Dasht-e Kavir, en av Irans ökenområden och tros vara de sista exemplaren av den asiatiska geparden.

Fågellivet är rikt och mer än 500 arter, både inhemska såväl som migrerande, har registrerats. Några av de vanligaste fågelarterna är skata, biätare och kråka. En örnart som återfinns vid Kaspiska Havet hör till de mindre vanliga fågelarterna i landet.

Persiska viken har ett rikt marint liv med flera arter tropiska fiskar, svärdfisk, sköldpaddor och hajar. I Kaspiska havet finns, bland annat, lax, stör och en endemisk sälart

Trots att stora delar av Iran består av ökenområde och uppodlade arealer hittar man mer än 8 200 olika växtarter, varav 2 500 är endemiska. Alboraz-bergens norra sluttningar är täckta av tät skog och utgör Irans största bevuxna område. Här återfinns samma arter av träd som även går att hitta i flera av Europas länder; ek, lönn, tall och alm.

Iran geografi

Irans landyta uppgår till 1 648 195 km2 och är därmed ungefär tre och en halv gånger så stort som Sverige till ytan. Delar av landet är svårtillgängliga på grund av höga berg och stora ökenområden.

I landets norra del dominerar en vidsträckt saltöken, Dasht-e Kavir, och i söder sten- och sandöknen Dahst-e Lut, som är en av världens torraste och hetaste platser.

Irans centrala del består av en högplatå som omges av bergskedjor. Här finns också stora saltträsk och stenöknar.

Landets största bergskedja är Zagros, som sträcker sig från landets nordvästra hörn mot sydöst längs hela kusten mot Persiska viken. I Zagrosbergen finns bergstoppar på över 4 000 meter. Den smalare, men lika höga Elburz-kedjan följer Kaspiska havets kust för att i nordöst övergå i Kopet Dag-bergen, som bildar gräns mot Turkmenistan.

Jordbävningar förekommer ofta i Iran. Vid ett jordskalv år 1990 omkom cirka 40 000 människor och över 26 000 människor dog när en kraftig jordbävning år 2003 ödelade staden Bam.

Iran har flera salthaltiga sjöar som saknar utflöden. Störst är Urmia­sjön längst upp i nordväst. Även Kaspiska havet är en sådan sjö.

På ön Qeshm i söder, i Hormuzsundet, finns den imponerande Namakdangrottan, en saltgrotta med märkliga formationer som tros vara en av världens djupaste saltgrottor.

Iran huvudstad: Teheran 7 153 000 invånare

Andra större städer i Iran:
Mashhad 2 307 000 invånare, Isfahan 1 547 000 invånare, Karai 1 448 000 invånare

Iran klimat 

Irans klimat varierar mellan extrem värme och extrem kyla. På somrarna kan det i inlandet blir upp emot 50 grader varmt och på vintrarna blir det nedåt 20 minusgrader i bergstrakterna.

I större delen av landet råder torrt klimat, med mindre än 250 millimeter regn och snö om året. Nederbörden kommer främst under vinterhalvåret. I de nordvästra gränsområdena och vid Kaspiska havet kan nederbörden uppgå till 2 000 mm per år.

Genomsnittlig temperatur (Celsius):

Teheran       Januari / Juli 2.8 / 29.3
Shiraz           Januari / Juli 6 / 28.1

Genomsnittlig nederbörd (mm):

Teheran       Januari / Juli 36 / 1
Shiraz          Januari / Juli 85 / 1

Iran befolkning

Perser utgör lite drygt 60 % av landets invånare. Näst flest av invånare är azerierna, Azerbajdzjaner, som utgör omkring 16 % av befolkningen. Omkring 10 % är kurder. Återstoden av befolkningen tillhör en rad mindre folkgrupper.

Historiskt sett har perserna varit tongivande i samhället och de dominerar fortfarande inom den statliga förvaltningen.

Iran erkänner sin minoritetsbefolkning men för att skapa en persisk enhetskultur utövar regimen strikt kontroll över de olika folkgrupperna. Deras rätt att använda de egna språken i skrift är starkt begränsad och all undervisning måste ske på persiska. Kurderna, som efter den islamiska revolutionen 1979 fört en väpnad kamp för självständighet har länge behandlats med misstro. Andra folkgrupper som försökte få ökat självstyre efter 1979 har fått se sin kamp slås ned av regimen.

Största delen av Irans befolkning bor i landets norra och västra delar. Sedan 1960-talet pågår en stor inflyttning till städerna. Irans befolkning är ung, ungefär hälften av den är under tjugo år.

Iran språk 

Irans officiella språk är persiska (farsi). Det tillhör de iranska språken, som ingår i de indoiranska språken vilka i sin tur utgör en gren av det indoeuropeiska språkträdet. Till de iranska språken hör också kurdiska, baluchiska och luri. Azerierna och turkmenerna talar turkiska språk. Arabiska är modersmål för befolkningen i Khuzestan.

Iran religion

Majoriteten av Irans befolkning är muslimer och de allra flesta tillhör shiitiska inriktningen inom islam.

Shia har varit statsreligion sedan 1500-talet. Inriktningen uppstod redan på 600-talet efter en tvist om vem som var den rättmätige efterträdaren till profeten Muhammed. Majoriteten ansåg att Muhammeds efterträdare borde komma från hans egen familj och valde hans svärson och kusin, kalifen Ali. De kallade sig Shiat Ali, Alis anhängare. Shiamuslimerna kallade tidigt sin religiöse ledare för imam istället för kalif, som sunnimuslimerna sade. Imamen anses kunna uttolka Muhammed dolda budskap och har en särskild rättslig ställning. Tolvsekten kallas den gren av shia som iranierna bekänner sig till. Den erkänner tolv imamer från och med kalifen Ali.

Efter den islamska revolutionen 1979 har religionen dominerat samhället. 1983 infördes rättsskipning enligt religionens lagar, sharia, vilket innebär att tjuvar riskerar att få en hand avhuggen och att äktenskapsbryterskor stenas till döds.

En liten grupp av Irans befolkning är anhängare av den tidigare statsreligionen zoroastrismen, elddyrkan, som grundades av profeten Zarathustra på 500-talet före Kristus.

Iran socialt

Enligt författningen är regeringen skyldig att förse alla medborgare med sjuk-, arbetslöshets- och pensionsförsäkring, men hur starkt det sociala skyddsnätet i övrigt är varierar beroende på vilken form av anställning man har. Offentliganställda har till exempel rätt till sjuk- och föräldrapenning och arbetsskadeförsäkring men många privatanställda saknar sådana förmåner.

Inom islam är det viktigt att hjälpa de fattiga, och det finns ett fungerande socialt skyddsnät. Basvaror är subventionerade och de fattigaste erbjuds billigt boende. Det finns också en lång rad välgörenhets­stiftelser, bonyader, som tillhandahåller hjälp för de fattiga.

Alla har rätt till grundläggande hälsovård, även om kvaliteten varierar. Nyutexaminerade läkare tvingas arbeta på landsbygden några år, därmed har antalet läkare utanför de stora städerna ökat vilket, bland annat gjort att spädbarnsdödligheten minskat. Dock finns det fortfarande hälsoproblem, som undernäring, speciellt på landsbygden. Orsakerna är främst bristande sanitära förhållanden, näringsfattig kost och brist på rent dricksvatten.

De senaste årens sanktioner mot Iran har också försämrat iraniernas livsvillkor.

Iran är ett utpräglat manssamhälle där kvinnan är underordnad mannen. Kvinnan har inte samma juridiska rättigheter som mannen och hon anses inte vara lika mycket värd, en kvinnas vittnesmål i rätten är bara hälften så mycket värd som en mans, för att söka pass måste en kvinna ha tillstånd från sin far, make eller annan släkting. Flickor ska från nio års ålder bära slöja, ofta en heltäckande, svart chador. Unga ogifta flickor kan tvingas genomgå undersökning för att fastställa om de är oskulder. Abort tillåts bara om moderns liv är i fara eller fostret är missbildat. Kvinnor får inte besöka sportarenor och på bussar måste de sitta avskilda från männen.

Män som vill skilja sig behöver inte ange något skäl. Kvinnor har numera rätt att skilja sig om mannen är alkoholist eller missbrukar narkotika. Förut fick hon bara skilja sig om mannen var impotent, svårt mentalsjuk eller inte kunde försörja familjen.

Män och kvinnor som vill ha en sexuell förbindelse kan ingå tillfälliga äktenskap, som kan avbrytas efter några dagar. Kvinnan har vårdnaden om sina barn upp till sju års ålder, sedan övergår vårdnaden till fadern. Hon har inte laglig rätt att besöka sina äldre barn efter skilsmässa.

Hedersmord förekommer, särskilt bland nomader. Men brotten är inte accepterade av samhället och ses som brott mot islam. Landets högste andliga ledare ayatolla Khamenei har fördömt hedersmord.

I familjen är fadern/maken det självklara överhuvudet som förväntar sig lydnad och respekt från de övriga. Samtidigt är det hans plikt att försörja dem och tillgodose deras andliga, sociala och materiella behov. Denna traditionella roll har dock mött konflikter, särskilt i Teheran, där ungdomar som blivit antingen extremt religiösa eller sekulära har svårt att underkasta sig faderns krav på lydnad.

Giftasåldern för flickor har höjts från 9 till 13 år. För pojkar gäller 15 år. Ogifta ungdomar som inte är släkt får i princip inte umgås med det motsatta könet, hård bestraffning är resultatet om man bryter mot detta.

Alla former av sex utanför äktenskapet är brottsliga och samkönat sex är belagt med dödsstraff.

Drogmissbruk är ett stort problem i Iran.

Iran utbildning

De iranska barnen börjar skolan vid sex års ålder och har skolplikt i åtta år. Nästan alla barn går i den avgiftsfria grundskolan. Skolsystemet har ekonomiska problem, brist på utbildade lärare och överfulla klasser. Studier i islam är obligatoriska och för studier på universitet krävs godkända prov i islamisk teologi.

En dryg tredjedel av de iranska barnen går ett år i förskola innan de börjar första klass. Grundskolan är uppdelat i ett femårigt och ett treårigt stadium. Varje år avslutas med prov som eleverna måste klara för att få fortsätta till nästa klass.

Från sjunde klass ingår undervisning i engelska. År 1988 tilläts privata skolor vid sidan av de statliga. Lite drygt 80 % av barnen får en utbildning motsvarande det svenska gymnasiet som är uppdelat i flera linjer.

Efter tre år på gymnasiet följer ett år med förberedande kurser och inträdesprov. De som klarar sin examensskrivning, konkoor, kan fortsätta vidare till högre akademisk, teknisk eller yrkesförberedande utbildning. Den som misslyckas har rätt att göra nya försök.

Pojkar och flickor går i skilda klasser till och med gymnasiet, men inte i högskolorna.
I Iran finns ett 40-tal universitet och över 100 specialiserade högskolor. Islamska Azad-universitet, som grundades 1982, är ett av världens största universitetssystem, med över 1,5 miljoner studenter. Över hälften av de iranska ungdomarna studerar på någon form av högskola, en majoritet av studenterna är kvinnor.

Förmögna iranier låter ofta sina barn studera vid utländska universitet och högskolor

Iran turism

Iran är en av världens äldsta civilisationer och har därmed en lång och intressant historia, ofta med grymma inslag. Den historiska utvecklingen har haft påverkan på en stor del av världen. Iranierna, perserna, har haft sina storhetsperioder som efterlämnat fantastiska byggnader som nu lockar människor från hela världen att besöka landet och dess sevärdheter. De senaste årens politiska utveckling har dock bromsat strömmen av de allt fler besökare som kommer till Iran.

Det som lockar besökare till Iran är de historiska platserna, de vackra moskéerna, de spännande basarerna, de gamla städerna, folkets vänlighet och gästfrihet men också möjligheter till skidåkning och vandring.

Min resa i Iran bjöd inte på några större naturupplevelser, med undantag av de gånger jag vandrade i bergstrakter, utan blev mera en resa som gick i kulturens och historiens tecken. Det var en intressant resa som bjöd på olika upplevelser och många möten med människor, men jag saknade dock de stora naturupplevelserna. Om jag någon gång återvänder till Iran, skulle jag även åka till Kaspiska Havet och till flera bergsområden för att få en mera komplett bild av landet.

Trots detta var besöket i Iran en intressant resa med många fina reseupplevelser och jag kommer att minnas resan i Iran med enbart positiva tankar.

Mer information om Iran:

Min resa till Iran

Iran historia

Iran landsfakta

Iran tourism     Visit Iran

Sidan uppdaterad: 250116

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik