På denna sida finns kort information om Israel flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Israel

Här du läsa om Israel flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, socialt, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Israel geografi

Till ytan är det egentliga Israel, 20 770 km2, det vill säga ungefär lika stort som Ångermanland

Landet Israel ligger i Mellanöstern och har en lång kust mot Medelhavet i väster. I söder har Israel en kort kust mot Aqabaviken, som är en del av Röda havet. Under sexdagarskriget 1967 erövrade Israel östra Jerusalem samt Golanhöjderna längs gränsen till Syrien. Östra Jerusalem och Golan har annekterats, det vill säga områdena är ställda under israelisk lagstiftning. Dessutom ockuperade Israel Västbanken, västra Jordanstranden, och Gazaremsan. Israel lämnade Gaza 2005, men Gazas status är även därefter oklar. Israels gränser är omstridda

Galileen i norr är landets grönaste och vattenrikaste område. Längst i norr ligger Israels högsta berg, Meron (1 208 m ö h)

Floden Jordan rinner söderut från Libanon genom östligaste Galileen och Genesarets sjö, som är Israels främsta vattenreservoar

Galileen skiljs från Västbanken av en bördig förkastningsdal, Yisreelslätten. På Västbanken finns två bergsområden: de samariska bergen i norr och de judéiskabergen i söder. Mellan Västbanken och Medelhavet upptas Israel till stor del av kustslätter. Dessa är bördiga men blir allt torrare och sandigare ju längre söderut och ju närmare Gaza man kommer

Jordandalen skiljer Israel och Västbanken från Jordanien i öster. Floden Jordan rinner längs dalens botten och mynnar ut i Döda havet som är jordens lägst belägna sjö, drygt 400 meter under havsytan. Döda havet saknar utlopp varför nästan inga djur eller växter kan leva i dess salta, mineralrika vatten. Eftersom både Israel, Västbanken och Jordanien avleder vatten från Jordan krymper Döda havet i snabb takt. Söder om Döda havet fortsätter Jordandalens förkastningsspricka fram till Aqabaviken

Södra Israel omfattas av Negevöknen som mest är halvöken, med låga sandstenskullar och slätter

Israel huvudstad (enligt israelerna): Jerusalem 1 201 000 invånare
Israel huvudstad (enligt många andra): Tel Aviv 433 000 invånare

Andra större städer i Israel: Haifa 267 000 invånare, Ashod 225 000 invånare, Rishon LeZyyon 220 000 invånare

Israel klimat

Israel har i praktiken två årstider. Den regniga vinterperioden börjar i november och sträcker sig fram till i februari/Mars. Sommaren är lång, het och torr och kan sägas sträcka sig från maj till oktober. Regnet faller i norr medan det uteblir nästan helt i söder

Längs Medelhavskusten är sommaren fuktig och vintern mild. I bergen är sommaren torr och vintern sval. I Jordandalen är sommaren het och vintern behaglig. Vintertid kan snö falla i vissa bergsområden

Medeltemperatur (Celsius)

Jerusalem           Januari / Juli      + 8 / + 23
Tel Aviv               Januari / Juli + 13 / + 26
Eilat                     Januari / Juli + 14 / +33

Genomsnittlig nederbörd (mm)

Jerusalem           Januari / Juli     90 / 10
Tel Aviv               Januari / Juli     110 / 10
Eilat                     Januari / Juli      2 / 0

Israel befolkning 

Israel är en judisk stat och ungefär 75 % av befolkningen är judar, cirka 20 % är araber, huvudsakligen ättlingar till de palestinier som stannade kvar när Israel utropades 1948. De dominerande språken är hebreiska och arabiska

Omkring hälften av befolkningen bor på kustslätterna längs Medelhavet medan Negevöknen i söder är mycket glest befolkad

I slutet av 1800-talet började alltfler judar återinvandra till sitt historiska ursprungsland i dåvarande Palestina. Innan staten Israel utropats kom invandrarna framför allt från Östeuropa, Ryssland och Tyskland. Under kriget 1948 förföljdes judiska minoriteter i arabländer, och efter kriget kom majoriteten av de invandrande judarna från Asien och Nordafrika. Judar födda i Europa var därefter och fram till 1990-talet i minoritet i befolkningen

Efter 1967 startade en ny invandringsvåg, främst från Östeuropa men också från Västeuropa och USA. På 1970-talet kom judar från Sydamerika och på 1980-talet från Etiopien, falasherna. Sovjetunionen hindrade i stor utsträckning judiska medborgare från att utvandra, men efter sovjetväldets fall anlände över en halv miljon judar mellan 1990 och 1995 från före detta sovjetrepubliker.

Flertalet judar är antingen ashkenazer, med ursprung främst i Central- och Östeuropa, eller sefarder, som fördrevs från Spanien år 1492. Många sefarder hamnade i Främre orienten och Nordafrika och kom att kallas orientaliska judar. Den korrekta beteckningen i Israel för alla orientaliska judar från Nordafrika, Turkiet och Västasien är mizrahim

Israels araber, palestinier, cirka 1,5 miljoner, har formellt samma rättigheter som judarna. De är ättlingar till de Palestina-araber som stannade i Israel 1948. Omkring 725 000 palestinier flydde till Västbanken, Gaza eller kringliggande arabländer efter självständigheten

Officiellt kallas araberna i Israel för ”israeliska araber”. I statistiken delas de in i religiösa kategorier; muslimer, kristna och druser. Själva kallar sig en del ”israeliska palestinier” medan andra kallar sig ”israeliska araber”. Tidigare ansåg många araber utanför Israel att araber som accepterat israeliskt medborgarskap inte fick kallas palestinier. Sedan 1990-talets fredsprocess bröt samman har dock Israels araber mer än tidigare bejakat sin samhörighet med palestinierna utanför Israel, något som ansträngt förhållandet mellan dem och Israels judar. Med undantag av druserna är Israels araber i huvudsak undantagna från militärtjänst. I den israeliska politiken är de underrepresenterade, och de har lägre utbildning och lägre levnadsstandard än sina judiska landsmän. En mindre del är beduiner, ursprungligen nomadiserande herdar

I Israel finns en rad minoritetsfolk, de flesta med religiös koppling. Druserna, som talar arabiska, var från början en sekt inom shiitisk islam. Israels druser lever framför allt i norr. Golanhöjderna bebos också av druser, men Golans druser har behållit starka band med Syrien. Tjerkesserna är sunnimuslimer men inte araber. Av de från Bibeln kända samarierna, eller samariterna, lever en liten grupp kvar på Västbanken. Samarierna talar arabiska men använder ålderdomlig hebreiska i religiösa sammanhang

Israel språk

Hebreiska är Israels officiella språk. Arabiska språket har särskild ställning enligt israelisk lag, men förlorade sin status som officiellt språk i och med den nya nationalitetslagen som infördes 2018

I mer än tusen år levde hebreiskan kvar enbart som religiöst språk. I medeltidens Europa utvecklade ashkenazerna ett nytt judiskt språk, jiddisch, baserat på högtyska med hebreiska och slaviska låneord. Elva miljoner människor eller två tredjedelar av världens judar talade före andra världskriget jiddisch, men efter kriget hade antalet jiddischtalande mer än halverats. Språket talas till vardags av ultraortodoxa grupper i Israel, och det utges både tidskrifter och litteratur på jiddisch. Färre än de jiddischtalande israelerna är de som talar det gamla sefardiska språket ladino eller de marockanska judarnas arabiska blandspråk moghrabi

Hebreiskan började i slutet av 1800-talet återupplivas som talspråk, främst tack vare Eliezer Ben-Yehuda, som drev en kampanj för att judarna i Palestina skulle tala hebreiska. Hebreiskan har spelat en central roll för att skapa en israelisk identitet. Inom vetenskap och teknik har modern hebreiska många låneord från tyska eller jiddisch

Nästan en tredjedel av Israels judar förstår också arabiska, samtidigt som de flesta israeliska araber även behärskar hebreiska

Israel socialt

När det gäller utbildning, familjestorlek och möjligheter till försörjning finns stora skillnader inom befolkningen. Majoriteten av dem som räknas som fattiga är antingen araber eller ultraortodoxa judar. Araber som lever i Israel har ungefär tre år kortare medellivslängd än judar, vilket gäller för både kvinnor och män

Ett nationellt sjukförsäkringssystem infördes år 1995 och täcker grundläggande sjukvård för alla medborgare och permanent bosatta i Israel utom soldater, som armén sörjer för. Tandvård för vuxna och vård i utlandet ingår inte. Dessförinnan var två tredjedelar av befolkningen anslutna till fackföreningsrörelsen Histadruts sjukförsäkringssystem. Histadrut hade egna kliniker, läkarstationer och vilohem

Kvinnor pensioneras vid 57 års ålder och män vid 62

Pappaledighet infördes år 1998 och den lagstadgade, betalda, föräldraledigheten uppgår till 15 veckor. Efter förlossningen utgår en engångsersättning avsedd för inköp av det nödvändigaste till barnet

Kvinnor som söker abort måste motivera detta inför särskilda sjukhusnämnder, som ger tillstånd till nästan alla ansökningar. De kvinnor som vill slippa förhöras brukar i stället anlita illegala abortörer, oftast privatpraktiserande gynekologer

Överrabbinerna vakar över giftermål och skilsmässor, omvändelser och begravningar. Om ett par separerar utan att båda parter samtycker till skilsmässa, kan de inte gifta om sig. Om kvinnan får barn med en annan man, kommer barnet inte heller att kunna gifta sig. De religiösa domstolarna kan utdöma sanktioner mot makar som inte vill gå med på skilsmässa, till exempel reseförbud och frysning av bankkonton, och statliga organ som polisen kan hjälpa till att genomdriva besluten. 2016 meddelade justitiedepartementet att en make som inte accepterar att den andra vill skiljas ska kunna dömas till fängelsestraff

Borgerlig vigsel finns inte i israelisk lag. Däremot brukar vigslar som ingåtts utomlands godtas av myndigheterna. En följd har blivit att par reser till Cypern för att vigas. Äktenskap över religionsgränserna är ovanliga

Israel var första landet i Asien med lagar som skyddar homosexuella från att diskrimineras men det finns stora grupper som inte godtar att par av samma kön lever ihop. Det gäller judar och muslimer likaväl som kristna

De senaste årtiondena har den organiserade brottsligheten vuxit kraftigt i omfattning

Israel religion

I Israel råder full religionsfrihet även om landet beskrivs som en judisk stat, men religiösa grupper har stort inflytande även om stat och religion är separerade från varandra. En betydande andel av den judiska befolkningen är inte troende. Troende judar bekänner sig till den judiska religionen, judendomen

Hur noga man följer halakha, den religiösa lagen, varierar dock mycket. En stor del av Israels judar är inte troende men anser sig ändå som judar

Fyra femtedelar av Israels befolkning kan betecknas som judar, men synen på vem som får kalla sig jude är inte entydig. Nationalstatslagen från 2018 som definierar landet som judiskt har riktat ljuset mot att det finns flera olika definitioner. I civila domstolar tillämpas, till exempel i invandringsärenden, mer generösa regler än enligt strikt religiös lag

Nästan alla judar i Israel identifierar sig som tillhöriga en av fyra huvudgrupper; haredim (ultraortodoxa), datim (religiösa), masortim (traditionella) och hilonim (sekulära)

Av troende judar i Israel är de flesta ortodoxa. En mindre, men växande, del av befolkningen är de ultraortodoxa (haredim) som strikt följer den religiösa lagen. Bland dem finns en minoritet som inte erkänner staten Israel, eftersom Messias ännu inte anlänt

Högsta religiösa myndighet för judarna är överrabbinatet, som leds av två överrabbiner; en ashkenazisk och en sefardisk, båda är ortodoxa

Spänningarna mellan religiösa och sekulära israeler är starkast i Jerusalem

Drygt hälften av de cirka 160 000 kristna uppger att de bekänner sig till något av de katolska samfunden. Störst är Melkitiska kyrkan (grekisk-katolsk)

Bland araberna i Israel finns tre religiösa grupper; muslimer, kristna och druser. Sunnimuslimerna är den största gruppen. Druserna, vars religion uppstod som en utlöpare ur shiitisk islam, är den minsta

Israel utbildning

Den israeliska utbildningsnivån är hög, men nivån varierar stort, särskilt skolorna för arabiska elever och för ultraortodoxt judiska barn anses vara i behov av större resurser

Barn i Israel börjar i förskolan från tre års ålder. Därefter följer en obligatorisk grundskola / gymnasium mellan 5 och 17 års åldern. I den statliga grundskolan finns fyra varianter, två sekulära för hebreisk- respektive arabisktalande elever och två judiskt religiösa, varav en riktar sig till de ultraortodoxa judarna. Skolorna är separata och de har delvis olika läroplaner

I det offentliga skolsystemet är undervisningen kostnadsfri. Det finns även ultraortodoxa skolor utanför det offentliga systemet

Från början var utbildningssystemet tänkt att utjämna sociala skillnader. Dock är ashkenazer, judar av europeisk härkomst, i genomsnitt bättre utbildade än sefarderna, judar med bakgrund i Nordafrika eller Mellanöstern

Araberna har den kortaste utbildningen. Kristna araber har dock avsevärt bättre studieresultat än muslimer

De ultraortodoxa judarnas skolor lägger stor vikt vid studiet av den religiösa läran, men kritiseras för att inte förbereda eleverna för arbetsmarknadens krav

Arabiska och ultraortodoxa elever slutar skolan mycket tidigare än elever som går i andra skolor, och ofta utan att ha uppnått examen som ger rätt att studera vidare och därmed står dessa båda befolkningsgrupper längst ifrån arbetsmarknaden. Arabiska och ultraortodoxa unga gör inte heller värnplikt, viket i många fall är en väg till ett arbete

Undervisning i hebreiska är obligatorisk i alla skolor. Arabiska var tidigare frivillig för barn som inte hade språket som modersmål, men har de senaste åren införts som obligatoriskt ämne

Nästan hälften av den israeliska befolkningen är högskoleutbildad. Det finns över 60 institutioner för högre utbildning i landet. Universitet finns i Jerusalem, Haifa, Tel Aviv, Bar Ilan och Beersheba

Vuxenutbildningen är väl utvecklad, framför allt för invandrare som omedelbart efter ankomsten till Israel får intensivundervisning i hebreiska och i israeliskt samhällsliv

Israel turism

Israel har många sevärdheter att erbjuda sina besökare, både historiska sevärdheter såväl som bibliska platser, ett rikt kulturliv och medelhavsklimatet för sol- och badsemestrar

Ornitologer söker sig gärna till Israel under vårar och höstar då väldiga flyttfågelsträck passerar landet

För israelerna har turistnäringen länge varit en viktig inkomstkälla, som till viss del dock påverkas negativt av konflikter med grannländer och med palestinierna. Under 1990-talet tog Israel varje år emot omkring två miljoner besökare. Antalet mer än halverades under al-Aqsa-upproret åren närmast efter millennieskiftet. Efter detta har turismen åter ökat

Min resa till Israel var lyckad! Arrangörens och guidens insatser var över förväntan goda och jag fick möjlighet att besöka många platser som haft betydelse för den historiska utvecklingen och kristendomen i det land vi nu kallar för Israel. Dessutom var ressällskapet trevligt!

Mer information om Israel:

Min resa till Israel

Israel landsfakta

Israel historia

Sidan uppdaterad: 250121

Israel turism     Go Israel

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik