På denna sida finns kort information om Kanada socialt östra, flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Kanada östra

På denna sida finns kort information om Kanada socialt östra flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Kanada flora och fauna

Kanada har ett rikt djurliv som är lätt att komma i kontakt med. I och med att landet är så glest befolkat kommer man snabbt ut i vildmarksområden där man kan få se bäver, piggsvin, vitsvansad hjort, caribou (ren), elk (vapitihjort), moose (älg), tjockhornsfår, mountain goat (snöget), varg, puma, grizzlybjörn, svartbjörn och bisonoxar. Bison, bufflar, tror man fanns i över 70 miljoner exemplar i Nordamerika innan kolonisationen. Efter år av av ”jakt” som kolonisatörerna ägnade sig åt, ofta från tåg, då man dödade dessa ståtliga djur enbart för nöjes skull och lät kropparna ligga kvar och ruttna, var dessa stark utrotningshotade.

Även marina däggdjur som valar och späckhuggare är vanligt förekommande utefter kusterna

För ornitologerna är Kanada intressant att besöka då man registrerat 462 olika fågelarter inom landets gränser. Kanadas nationalfågel är den vackra lommen

Landets yta täcks nästan till hälften av skog i vilka ungefär 2/3 av de uppskattningsvis 140 000 registrerade växterna, djuren, fåglarna och micro organismerna lever

För att värna skyddsvärda områden med speciell natur och ett artrikt växt- och djurliv har man grundat flera nationalparker eller provinsiella parker som är tillgängliga för allmänheten. Banff National Park är landets äldsta som grundades redan år 1885

Flera av nationalparkerna är upptagna på UNESCO:s lista över världsnaturarv

Kanada geografi

Kanada är till ytan, 9 984 670 kvadratkilometer (ungefär 22 gånger större än Sverige), världens näst största land. Bara Ryssland är större. Avstånden blir därmed stora, från landets nordligaste punkt i Norra Ishavet till gränsen mot USA i söder är det omkring 4 000 kilometer och från provinsen Newfoundland and Labrador längst i öster till British Columbia i väster är det cirka 5 400 kilometer

Kanadas kustlinje på 202 080 kilometer är världens längsta. Längden motsvarar ungefär halva sträckan från jorden till månen!

Kustbergen och Klippiga bergen, som löper parallellt i nord-sydlig riktning, dominerar Västkusten. Ett trettiotal bergstoppar når höjder på över 3 000 meter över havet och Mount Logan i Yukon är landets högsta berg, 5 959 m ö h. Fjordar och tusentals öar präglar kustlandskapet. Öster om Klippiga Bergen och Manitobaslätten breder ett prärielandskap ut sig

I Kanada finns världens äldsta berggrund, den kanadensiska skölden, på den finns ett sjörikt slätt- och platålandskap som utgör hälften av landets yta. Den kanadensiska skölden omringar Hudson Bay och sträcker sig västerut till Stora Björnsjön. Nordväst därom ligger de arktiska öarna och längst i norr ligger Ellesmereön med berg som når 3 000 meters höjd

I östra delen av landet finns ännu ett högland, den appalachiska regionen, med runda låga berg. Detta högland omfattar östra Québec, New Brunswick, Nova Scotia och Newfoundland. Landskapet i södra Québec och Ontario präglas av St Lawrenceflodens lågland och de Stora sjöarna

Drygt 25 % av landets yta täcks av skog, främst barrskog, vilket motsvarar nästan 9 % av världens skogsområden. Skogarna ägs till mer än 90 % av staten eller provinserna

I Kanada finns cirka två miljoner sjöar vilket utgör cirka hälften av världens sötvattensjöar

Kanada är uppdelat i provinser och territorier

De tio provinserna är Alberta, British Columbia, Manitoba, New Brunswick, Newfoundland och Labrador, Nova Scotia, Ontario, Prince Edward Island, Québec och Saskatchewan

De tre territorierna är Northwest Territories, Nunavut och Yukon

Kanada huvudstad: Ottowa 812 000 invånare

Kanada större städer:
Toronto 2 600 000 invånare, Montreal 1 600 000 invånare, Calgary 812 000 invånare

Kanada klimat

Kanadas klimat är minst lika skiftande som geografin

Större delen av landet har ett kalltempererat klimat med långa och kalla vintrar. Västkusten har de mildaste vintrarna, som har en smal zon med varmtempererat klimat. Längst i norr härskar polarklimat med vintertemperaturer kring 40 minusgrader och sommartemperaturer under 10 plusgrader

I större delen av landet varierar temperaturen sommartid mellan 10 och 26 grader. Fuktig luft från Atlanten och den kalla Labradorströmmen ger svala somrar på östkusten. Mest regn faller längs stillahavskusten

Som turist kan man besöka Kanada hela året. De flesta turisterna kommer under sommarmånaderna och, givetvis, under vintermånaderna då det bjuds på mycket goda möjligheter till skidåkning av världsklass

I de södra delarna av landet är klimatet så varmt att man odlar vinrankor, persikor och många andra frukter. Speciellt Okanagan Valley är känt för sina frukt- och vinodlingar. I de norra delarna dominerar tundran

Medeltemperaturer (Celsius)

Ottowa            Högsta – lägsta     Januari / Juli     – 6 – -14 / + 27 – +16
Vancouver      Högsta – Lägsta   Januari / Juli    + 7 – +1 / + 22 – +14

Nederbörd, genomsnittlig (mm)

Ottowa          Januari / Juli     57 mm / 83 mm
Vancouver    Januari / Juli 179 mm / 36 mm

Quebec lite historia och fakta

Quebec är Kanadas största provins med en total yta på 1 540 867 kvadratkilometer. Provinsen har cirka 7.5 miljoner invånare och huvudstaden heter Quebec.

Redan innan européerna erövrade det område som idag utgörs av provinsen beboddes den av olika indianstammar. De största var mohikanerna som bodde längs St Lawrence-floden, Cree som levde norr om floden, Innu levde norr och öster om Cree-stammen och längst i norr levde inuiterna.

Den franske upptäckaren Jacques Cartier kom till de områden som idag utgörs av Montreal och staden Quebec år 1535. År 1608 grundade fransmannen Samuel de Champlain den bosättning som blev grunden till staden Quebec. Under en stor del av 1600-talet och början av 1700-talet kämpade fransmän och britter om kontrollen av dagens provins. Det slutliga slaget om herraväldet stod 1759 i staden Quebec. Utgången av detta blev vändpunkten för fransmännens inflytande i den nya världen.  På 1770-talet flydde ett stort antal så kallade ”Lojalister” den amerikanska revolutionen till östra Kanada varpå fransmännen trängdes undan från sina forna bosättningar vilket ledde till starka motsättningar mellan de engelsktalande och de fransktalande under 1800-talet. År 1867 gick Quebec med i den kanadensiska konfederationen.

Under det tumultartade 1960-talet utvecklades starka krafter för att få ett självständigt Quebec och 1968 kom det politiska partiet ”Parti Quebecois” som aktivt verkade för ett självständigt Quebec till makten. Partiet lever än idag men har tonat ned sin självständighetssträvan.

New Brunswick, lite historia och fakta

New Brunswick är en av Kanadas mindre provinser med en yta av 73 400 kvadratkilometer. Provinsens huvudsatd heter Fredericton med cirka 50 000 invånare. Provinsen har totalt cirka 750 000 invånare.

Det område som idag kallas för New Brunswick beboddes ursprungligen av indianstammarna Mi´kmaq och Maliseet. Numera finns det bara små lokala bosättningar kvar med dessa.

Fransmännen gjorde ett första försök att grunda en europeisk bosättning i New Brunswick på 1500-talet. Akadierna, som de kom att kallas, slog sig ned runt Bay of Fundy där de bröt mark för odling genom utdikning. År 1755 utsattes Akadierna för en hård press och förvisades av britterna som ökade stort i antal när de så kallade Lojalisterna kom hit efter den amerikanska revolutionen. Britterna bosatte sig huvudsakligen längs floderna Saint John och St Croix. De grundade även staden Saint John.

På 1800-talet var de viktigaste näringsgrenarna skogsbruk och skeppsbyggnation. I början av 1900-talet utvecklades andra industrier och fisket till att bli viktiga områden i näringslivet. Depressionen på 1930-talet satte stopp för den gynnsamma välståndsutvecklingen i New Brunswick. Idag återfinns provinsens viktigaste näringar inom skogsbruk och pappersindustrin. Även fiskeindustrin har fortfarande en stor betydelse för ekonomin.

Prince Edward Island, lite historia och fakta

Prince Edward Island är Kanadas minsta provins med en totalyta på endast 5 700 kvadratkilometer. Provinshuvudstaden heter Charlottetown och har cirka 35 000 invånare. I provinsen bor det inte fullt 140 000 invånare.

Arkeologiska fynd visar att ön var bebodd redan för nästan 11 000 år sedan, då den hängde ihop med fastlandet. Indianfolket Mi´kmaq kom till prince Edward Island vid tidpunkten runt Kristi födelse.

Fransmannen Jacques Cartier registrerade ön existens år 1534 men de första europeiska bosättarna kom inte förrän år 1603. De få första franska bosättarna blev flera efter stridigheterna mellan britter och fransmän på andra håll i Kanada. År 1758 tog britterna kontroll över ön, som då kallades för Ile St Jean, och deporterade de 3 000 Akadier som bodde här. Britterna tilldelades ön officiellt år 1763 i Parisfördraget.

För att uppmuntra brittisk bosättning delades ön upp i 67 delar som lottades ut bland intresserade. De flesta av lotteriets deltagare var emellertid lycksökare som inte gjorde mycket för att bosätta sig här eller för att utveckla ön. En stor anledning till att ön inte blev en del av Kanada år 1867  berodde på att unionsfördraget inte innehöll något förslag på att lösa landägarproblemet. År 1873 antogs en lag som tvingade landägare som inte bodde på sina ägor att sälja dessa och förberedde därmed öns anslutning till den kanadensiska unionen år 1874.

År 1997 anslöts Prince Edward Island, efter lång debatt, till New Brunswick med den 13 kilometer långa Confederation Bridge, som nu är världens längsta bro över istäckta vatten.

Nova Scotia, lite historia och fakta

Även Nova Scotia är efter kanadensiska mått mätt en liten provins med en totalyta på 55 491 kvadratkilometer. Provinsen har cirka 950 000 invånare och dess huvudstad heter Halifax, cirka 375 000 invånare.

Innan européerna bosatte sig i Nova Scotia beboddes området av indianfolket Mi´kmaq. Landområdet var indelat i distrikt där varje familj hade ett eget  jaktområde. Idag finns endast cirka 20 000 Mi´kmaq, i 18 olika samhällen, kvar i Novoa Scotia. De bor huvudsakligen runt staden Truro och vid sjöarna Bras d´Or på Cape Breton.

De första européerna, fransmän, bosatte sig vid Port Royal år 1605. De kom att utveckla goda relationer med ursprungsbefolkningen vilket kom att ifrågasättas av britterna när de tog kontroll över området. Britterna valde istället konfrontation och kom i konflikt med indianerna, vilket möttes med motstånd.

Utrecht-fördraget gav britterna rätt till Nova Scotia vilket ledde till en än djupare konflikt med fransmännen. När den hårdnackade brittiske guvernören tog över styret gav han, mer eller mindre, omgående order om att bränna Akadiernas byar och om deportation. Från år 1755 och ett antal år framöver deporterades cirka 14 000 Akadier av britterna till, huvudsakligen, Louisiana och New Orleans i USA för att de vägrade erkänna det brittiska styret. När Nova Scotia rensats från fransmän började brittiska Lojalister från USA och skottar att bosätta sig i provinsen. Numera har majoriteten av provinsens befolkning brittiskt ursprung.

Ontario, lite historia och fakta

Ontario är Kanadas näst största provins med en totalyta på 1 076 395 kvadratkilometer. Provinshuvudstad är Toronto med nära 3 miljoner invånare. Provinsen totalt har har cirka 12,3 miljoner invånare. I Ontario ligger Ottowa, landets huvudstad med cirka 800 000 invånare.

När de första européerna kom till dagens Ontario på 1600-talet hade regionen redan bebotts under mycket lång tid av olika indianfolk. De största var Huron, Algonquin, Iroquis och Ojibwe. Men det var först med de brittiska Lojalisternas ankomst runt 1775 som en mera omfattande europeisk bosättning började. Efter 1812 års krig strömmade brittiska immigranter till Ontario och i slutet av 1800-talet hade städer, industrier och jordbruk etablerats i stora delar av provinsen. Den största immigrationen skedde dock i samband med de båda världskrigen. Ontario är idag landets mest befolkade provins

Kanada befolkning

På grund av den stora landytan är Kanada ett av världens mest glesbefolkade länder. Majoriteten av befolkningen bor i ett 300 kilometer brett område längs den 6 500 kilometer långa gränsen mot USA. Nästan två tredjedelar av dem bor i provinserna Ontario och Québec. Stora delar av landet är glest befolkade och norra Kanada är praktiskt taget obebott. De tre nordliga territorierna hade 2016 en sammanlagd befolkning på cirka 114 000 personer

Kanadas befolkning är av skiftande ursprung med där de flesta har sina rötter i Storbritannien eller Frankrike. Under senare tid har landet blivit allt mer mångkulturellt på grund av ökad invandring

Antalet invånare som räknar sig till ursprungsbefolkningarna uppgår till nästan 1,7 miljoner i folkräkningen 2016. Till ursprungsbefolkningar räknas First Nations, som indianfolken kallas i Kanada, inuiter samt personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung (mestiser)

Historiskt har invandringen spelat en stor roll i Kanadas historia. Den största immigrationsvågen ägde rum under perioden 1900–1914. Genom statliga kampanjer värvades över tre miljoner immigranter från Europa med löften om gratis jordbruksmark på prärierna

Enligt den officiella politik som har gällt sedan 1971 ska Kanada vara ett mångkulturellt samhälle, där alla ska behandlas lika och där myndigheterna ska hjälpa människor att bevara sin kultur och sitt språk

Kanada, Urbefolkningarnas rättigheter

Kanadas ursprungsfolk omfattas av tre grupper, First Nations, som är den officiella benämningen på landets indianfolk, inuiter och mestiser, personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung). Dessa grupper har ofta sämre sociala och ekonomiska villkor än den övriga befolkningen

Enligt folkräkningen år 2016 räknas omkring 1,7 miljoner av landets invånare tillhöra urbefolkningarna. Gruppen First Nations uppgår till omkring 977 000, varav omkring 44 % är bosatta i reservat, gruppen inuiter uppgår till omkring 65 000 och gruppen mestiser till omkring 588 000

Indianer

När de första européerna anlände till de östra delarna av Nordamerika erkände Storbritannien att de som redan levde där, omkring 500 000, hade äganderätt till sin mark. Från år 1763 fastslogs att det bara var den brittiska kronan som kunde förvärva mark från ursprungsfolken och att det bara kunde ske genom särskilda fördrag. I dessa fastställdes vilka rättigheter urfolken skulle ha när det gällde de naturresurser som fanns i de reservat som nu upprättades. Detta skedde i nästan hela landet och det sista avtalet slöts så sent som 1923. Viktiga undantag var British Columbia och Kanadas nordligaste delar där inga sådana överenskommelser gjordes
För att omfattas av fördraget och för att få bo i reservaten krävdes att indianerna registrerade sig i enlighet med lagstiftningen i Indian Act från 1876, lagen omfattar inte de övriga urbefolkningarna. Den som fick status som indian hade till exempel rätt till särskilda federala bidrag och kunde i vissa fall slippa att betala skatt, vilket gäller även idag. Indianer som skaffade sig en universitetsexamen, prästvigdes eller arbetade som advokat eller lärare förlorade sin status som indian, liksom kvinnor som gifte sig med icke-indianer

Även om urfolken fick vissa rättigheter utsattes de för diskriminering och en del av deras religiösa ceremonier förbjöds. Det dröjde till 1960 innan registrerade indianer och inuiter ffick rösträtt i federala val, tidigare hade de varit tvungna att ge upp sin status som indianer för att få rösta. Först 1951 fick de rätt att anlita jurister för att driva markkrav. På 1980-talet gjordes flera lagändringar som innebar att viss diskriminering upphörde och 100 000 personer som tidigare hade förlorat sin status registrerades åter som indianer. År 2016 var ungefär 733 000 personer registrerade som indianer, vilket var ungefär 75 % av alla som räknades som First Nations

Inuiter

Majoriteten av inuiterna lever i 53 samhällen i det område som kallas Inuit Nunangat, som sträcker sig från Labrador till Northwest Territories. De fyra regionerna Nunatsiavut, Nunavik, Nunavut och Inuvialuit omfattar ungefär 35 % av Kanadas landyta

År 1999 fick Kanada ett nytt självstyrande territorium, Nunavut, som tidigare hade utgjort en del av Northwest Territories. Territoriet. I detta är omkring 85 % av invånarna inuiter

Mestiser (Métis)

Métis, mestiser, är ättlingar till de barn som europeiska pälsjägare från 1700-talet fick med indiankvinnor. De kom att bo i egna samhällen och utvecklade en egen kultur och egna språk, framför allt michif, som är en blandning mellan franska och olika cree-språk

Idag återfinns métissamhällen längs de gamla rutterna för pälshandeln, från Ontario och västerut. Numera lever de flesta av dem i mindre tätorter. Det råder dock oenighet om vilka som ska räknas som métis

Urbefolkningens krav på rättigheter

First Nations, inuiter och métis har bildat organisationer för att försvara sina rättigheter. Till dessa hör Assembly of First Nations (AFN), som främst organiserar indianer som bor i reservaten, Métis National Council (MNC), Inuit Tapiriit Kanatami (ITK), samt Congress of Aboriginal Peoples (CAP)

Från 1960-talet och framåt har olika grupper krävt både kompensation för markförluster och särskilda rättigheter för urbefolkningarna. De har även ställt krav på ökat självstyre. Mellan 1975 och 2019 har kanadensiska regeringar slutit 25 moderna avtal med olika folk för att ge dem ökat självbestämmande

Urbefolkningarna har på senare år i ökad utsträckning vänt sig till domstolar för att få igenom sina krav. Genom samarbete med bland annat miljögrupper har de kunnat stärka sin position gentemot gruvbolag

Kanada var år 2007 ett av få länder, vid sidan av Australien, Nya Zeeland och USA, som röstade nej till FN:s deklaration om urbefolkningars rättigheter. År 2016 anslöt sig dock Kanada formellt sig till konventionen. I slutet av 2019 godkändes konventionen av provinsparlamentet i British Columbia

Övergrepp i internatskolor

In på 1990-talet drev katolska och protestantiska kyrkor internatskolor för urbefolkningarna på regeringens uppdrag. Föräldrarna tvingades skriva över vårdnaden av barnen på myndigheterna som därmed kunde avgöra om en elev hade rätt att åka hem från skolan eller inte. Syftet var att ”döda vilden i barnet”. Mellan 1870-talet och 1996 gick omkring 150 000 barn i dessa skolor. Efter anklagelser om fysiska, kulturella och sexuella övergrepp från före detta elever inleddes flera rättsprocesser i början av 2000-talet

År 2005 hölls ett möte i Kelowna i British Columbia mellan den dåvarande liberala regeringen, provinsregeringarna och företrädare för urbefolkningarna, där Ottawa utlovade skadestånd till de drabbade eleverna. Samma år gavs även löften om att fem miljarder kanadensiska dollar skulle satsas på att bekämpa fattigdomen bland urbefolkningarna under den kommande tioårsperioden

År 2015 rekommenderade en kommission att ytterligare medel skulle satsas för att utjämna utbildningsklyftorna mellan ursprungsbefolkningarna och övriga kanadensare som skadestånd för de övergrepp som begicks mot elever i internatskolorna. Kommissionen kallade det som hände i dessa skolor för ”ett kulturellt folkmord”. Över 3 000 barn dog när de befann sig i skolorna

Den liberala regering som tillträdde i slutet av 2015 lovade att den skulle följa kommissionens rekommendationer, i samarbete med urbefolkningarnas ledare. Löftet verkar infrias långsamt

Kanada språk 

Språkstrider är en del av landets historia

När Kanada bildades 1867 blev både franska och engelska arbetsspråk inom parlamentet. Inte förrän 1969 antog parlamentet en språklag som officiellt gjorde Kanada tvåspråkigt. Vid folkräkningen 2016 visade det sig att 58 % av befolkningen hade engelska som modersmål och 21 % franska. De flesta av de fransktalande bor i Québec. New Brunswick är den enda provinsen där både engelska och franska har status som officiellt språk

Nästan 8 miljoner kanadensare talade 2016 ett annat språk än engelska eller franska. De största invandrarspråken är mandarin, kantonesiska, punjabi, spanska, tagalog, arabiska, italienska och tyska

Ursprungsbefolkningarna talar ett 70-tal olika språk, 36 av dem talas av mer än 500 personer. Störst är algonkinspråken, bland annat cree och ojibway. Bland inuitspråken talas inuktitut och dene av flest personer. Ungefär vart femte indian- och inuitbarn lär sig aldrig det egna språket

Kanada socialt

Det sociala välfärdssystemet skiljer sig åt mellan provinserna
Alla kanadensare omfattas av en allmän sjukförsäkring, Medicare. Det är provinserna och territorierna som ska tillhandahålla avgiftsfri sjukvård, men alla får också federala medel för detta. Vilken vård man har rätt till beror på vilken provins man bor i

Abort är tillåtet i Kanada, sedan Högsta domstolen 1988 slog fast att abortförbud stred mot den kanadensiska rättighetsstadgan

Pensionsåldern är 65 år, men planer finns på att höja den till 67 år. För att få rätt till pension måste en person ha bott i landet i minst tio år efter det att man har fyllt 18 år. Från 2019 kommer ett nytt system att träda i kraft som innebär att den övre gränsen för hur mycket man får i pension gradvis ska höjas

År 2015 infördes ett nytt barnbidrag, Canada Child Benefit, som betalas ut månadsvis. Medelklassfamiljer och familjer med låga inkomster får mer i bidrag än höginkomsttagare
Föräldrapenning betalas sedan slutet av 2017 ut i 18 månader. De föräldrar som stannar hemma hela perioden får mindre i ersättning än föräldrar som bara tar ut 12 månaders ledighet. Québec har sitt eget system, där ersättningsnivåerna i stort är högre än i andra delar av Kanada

Många bland urbefolkningarna lever i fattigdom och är beroende av bidrag. Arbetslösheten inom dessa grupper är omkring dubbelt så hög som för resten av befolkningen och inkomsterna drygt 72 % av det kanadensiska genomsnittet. Skillnaden är ännu större om man bara räknar First Nations, indianerna, som bor i reservaten, där bostadsbristen är stor och många fortfarande saknar el och rinnande vatten

Särskilt hårt har de nedskärningar som har gjorts i välfärdssystemet under 2010-talet, liksom den ekonomiska krisen 2008/2009, drabbat ursprungsbefolkningarna. Andelen alkohol- och drogmissbrukare är hög. Självmorden bland unga är också fem, sex gånger högre än bland övriga kanadensare

Missbruk av opioider, framför allt fentanyl, är ett växande problem

Kvinnor är mer utsatta för våldsbrott än män och de som har rötter i ursprungsbefolkningarna är mer utsatta än andra grupper

2005 röstade parlamentet för att införa äktenskap mellan personer av samma kön på federal nivå

2016 blev det lagligt för sjukvårdspersonal att hjälpa svårt sjuka människor att dö. Dödshjälp kan dock bara ges till människor som är nära att avlida på naturlig väg. Lagen ger läkare, sjuksköterskor och apotekare rätt att ge dödshjälp utan att riskera åtal. Två medicinskt kunniga personer måste skriva under patientens begäran om att få dö. Mellan juni 2016 och april 2017 hade 1 300 människor fått hjälp att dö

Kanada religion

Enligt författningen råder religionsfrihet i Kanada

Största gruppen religiösa tillhör den katolska kyrkan

Till de största protestantiska samfunden hör Kanadas förenade kyrka (United Church of Canada) och den anglikanska kyrkan. Det finns också många pingstvänner, baptister, kväkare, grekisk-ortodoxa, ukrainsk-ortodoxa och mormoner

Utöver kristna samfund finns ett flertal andra religioner

En liten grupp, 64 000 människor, sade sig praktisera traditionella inhemska religioner
Nästan en fjärdedel av befolkningen säger sig inte ha någon religionstillhörighet

Kanada utbildning 

Provinser och territorier ansvarar för utbildningen på grundskole- och gymnasienivå vilket har lett till regionala skillnader i läroplaner, undervisningsspråk och examina. Generellt sett håller undervisningen i kanadensiska skolor hög kvalitet men personer som tillhör någon av ursprungsbefolkningarna fortfarande har lägre utbildningsnivå än genomsnittskanadensaren. Inom OECD ligger Kanada i topp när det gäller andelen invånare med universitets- och högskoleutbildning

Skolstarten varierar något mellan provinserna, i en del av dem börjar barnen i skolan vid fem års ålder, i andra när de är sex eller sju år. Skolplikt råder tills eleven fyllt 16 eller 18 år. Det finns tre nivåer i skolsystemet: grundskolan (i regel årskurs 1–8), gymnasiet (high school, oftast årskurs 9–13) samt högskolan (college eller universitet). Skolsystemet i Québec skiljer sig något från andra provinsers

I de flesta grundskolor är undervisningsspråket engelska. I Québec är nästan alla skolor franskspråkiga

Skolor finns i både offentlig så väl som i privat regi. Omkring 6 % av eleverna går i privata skolor. Knappt hälften av privatskolorna har religiös anknytning. Kristna skolor har funnits länge, men antalet skolor med annan religiös inriktning, judiska, muslimska, hinduiska, sikhiska, har ökat på senare år

Kanada ligger högt upp i de så kallade Pisa-undersökningarna, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar i naturvetenskap, matematik och läsförståelse

Högskoleutbildningen bedrivs vid ett 80-tal universitet och hundratals college. De mest berömda är University of Toronto och McGill University of Montreal

Avgiften för studier på universitet låg under läsåret 2016/2017 i genomsnitt på drygt 6 000 kanadensiska dollar. Avgiften för studier till tandläkare eller läkare var betydligt högre
Omkring 62 % av kanadensarna i åldern 25–64 år har college- eller universitetsutbildning, vilket 2018 låg betydligt över genomsnittet för OECD-länderna som låg på 44 %. Något fler kvinnor än män har högre utbildning

Kanadensiska nobelpristagare: 

Arthur McDonald, Robert Mundell, Alice Munro, Donna Strickland, Richard E. Taylor

Kanada turism

Majoriteten av Kanadas besökare kommer för att se den storslagna naturen. Få länder kan tävla med Kanada när det gäller mäktiga naturupplevelser! Här kan man vandra, åka skidor, fiska och se vilda djur både på land och till havs. Flera av Kanadas nationalparker finns med på UNESCO:s Världsnaturlista. I Kanada finns världens vackraste landsväg, Icefield Parkway som binder ihop nationalparkerna Banff och Jasper och mycket, mycket mera

För den som söker andra upplevelser finns vackra städer som Vancouver, Montreal, Toronto med flera med sina utbud av sevärdheter och restauranger

Mina resor i västra och östra Kanada är bland de bästa gjort på grund av de magnifika naturupplevelserna!

Besök Kanada om du är naturintresserad!

Kanada är, som jag skrev tidigare, så nära ett paradis man kan komma för den naturintresserade. Dess vildmark bjuder på fantastiska naturupplevelser med sina berg, sjöar, floder och skogsområden, där man på välvårdade vandringsleder kan komma nära naturen och möta flera av landets djur på riktigt nära håll. Det var vackert var jag än på denna resa, men jag tycker nog att min resa i de västra delarna, där bergen var högra och mera dramatiska och mötena med djur frekventare, var ett snäpp bättre än denna.

Även för den mera kulturellt intresserade finns mycket att uppleva i Kanada; städer med intressant gammal och nyare arkitektur och ett brett kulturliv.

Besök Kanada! Du kommer inte att bli besviken!

Mer information om Kanada:

Min resa till Kanada östra

Min resa till Kanada västra

Kanada landsfakta

Kanada historia östra

Canada tourism     Visit Canada

Sidan uppdaterad: 250122

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer Stalvik