På denna sida finns kort information om Litauen flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.
Bilder från min resa till Litauen
Här kan du läsa om Litauen socialt, flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.
Litauen flora och fauna
Litauen är till ytan det största av de baltiska länderna och ungefär 25 % av landets yta täcks av skog. Floran är rik och varierande beroende på landets geografiska läge och klimatets variationer, men liknar den nordiska. Skogen består huvudsakligen består av tall, gran, björk och al, men även ek och ask växer här.
I Litauen lever 68 olika arter av däggdjur, som älg, vildsvin, rådjur, räv, varg, lodjur, grävling m fl och man har registrerat 203 regelbundet häckande fågelarter i landet. Vidare finns här 7 olika arter av reptiler, 13 amfibier och cirka 60 fiskarter.
Litauen har fem nationalparker, varav den på det Kuriska näset är så unik att den finns med på UNESCO:s lista över världsarv
Litauen geografi
Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna med en totalyta på 65 300 kvadratkilometer. Till större delen är Litauen ett flackt lågland, men vissa landskap, främst det Västlitauiska höglandet, Zemaitija/Samogitien, är vackert kuperat. Ungefär en tredjedel av landets yta täcks av skog. Sjöarna är många och man har 18 floder som är längre än 100 kilometer
Den knappt tio mil långa östersjökusten är en enda långa sandstrand med bland annat Kuriska näset, Kursiu Neringa/Kurische Nehrung, en smal landtunga som skiljer den stora grunda strandsjön Kuriska lagunen, Kursiu marios/Kurisches Haff, från Östersjön. Kuriska näset finns med på UNESCO:s lista över världsarv
Litauen huvudstad: Vilnius 542 000 invånare
Andra större städer i Litauen:
Kaunas 375 000 invånare, Klaipeda 192 000 invånare, Siauliai 131 000 invånare
År 1989 fastställdes att Europas geografiska mittpunkt är belägen i Litauen i en by som ligger 24 kilometer nordväst om Vilnius
Litauen klimat
Nära Östersjön råder kustklimat, Längre österut råder inlandsklimat med kallare vintrar och varmare somrar
I landets västra del faller relativt mycket nederbörd, i synnerhet på sommaren. Längs Östersjökusten och på Kuriska näset är det soligt och soltimmarna många
Medeltemperatur (Celcius)
Vilnius Januari / Juli – 05 / +17
Kaunas Januari / Juli – 04 / +17
Genomsnittlig nederbörd (mm)
Vilnius Januari / Juli 60 / 80
Kaunas Januari / Juli 50 / 80
Litauen befolkning
Före andra världskriget var en stor del av stadsbefolkningen polsk eller judisk. Klaipėda, Memel på tyska, hade en stor andel tysk befolkning. Befolkningen på landsbygden var till största delen litauer. Judarna hade funnits i landet sedan 1300-talet, framför allt i Vilnius som var ett världscentrum för jiddischkulturen. Men de nazityska ockupanterna och lokala samarbetsmän dödade 1941–1944 över 90 %, omkring 200 000, av den judiska befolkningen. Det blev inledningen på de stora judemassakrerna under andra världskriget
Sedan millennieskiftet har flera hundra tusen litauer emigrerat för att söka jobb i andra EU-länder, de flesta i Storbritannien och Irland. Utvandringen tilltog särskilt i spåren av den finanskris som utbröt 2008. Främst var det unga människor som emigrerade
Litauerna utgör nästan 85 % av befolkningen. Den största minoritetsgruppen är polacker. Den ryska minoriteten uppgår till knappt sex procent av befolkningen. Den judiska minoriteten i Litauen uppgår idag till cirka 4 000 personer. Det finns också en muslimsk-tatarisk minoritet på några tusen personer och en unik tatarisk-judisk folkspillra, karaimerna
Det finns betydande minoriteter av litauer i Polen, Vitryssland, Kaliningrad i Ryssland, USA och Kanada
Litauen språk
Litauiska tillhör den baltiska språkgruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljen
I det medeltida litauiska storfurstendömet var vitryska och latin de officiella språken. Efter unionen med Polen blev polska adelns, prästernas och borgarnas språk. Litauiska talades fram till mitten av 1800-talet mest av bönder. En modern litauiskspråkig kultur skapades under 1800-talet och i början av 1900-talet, men den motarbetades av tsarryssland och utvecklades på allvar först under självständighetsperioden 1918–1940.
Under sovjettiden ersatte ryska andra främmande språk i skolundervisningen och blev dominerande språk inom statsförvaltningen
Sedan 1988 är litauiska åter officiellt språk. Enligt en språklag från 1995 ska all officiell dokumentation och korrespondens ske på litauiska. Ortsnamn ska skrivas i litauisk form, och alla som är medborgare och bosatta i landet måste stava sina namn enligt litauiskt alfabet i pass och andra officiella dokument
Litauen sociala förhållanden
Sedan de svåra åren i början av 1990-talet har de sociala förhållandena förbättrats avsevärt. Färre litauer är fattiga och folkhälsan har förbättrats. Trots detta ligger runt en tredjedel av befolkningen fortfarande i riskzonen för att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap vid en ny ekonomisk nedgång
Fattigdomen är framför allt utbredd på landsbygden och inkomstskillnaderna mellan stad och landsbygd är stora och det litauiska samhället är ett av de mest ojämlika i EU
Det litauiska socialförsäkringssystemet erbjuder en rad förmåner, inklusive ålderspension, sjukförsäkring, föräldrapenning och arbetslöshetsunderstöd. Ersättningarna är dock låga. En del av dem sänktes under krisåren 2009–2010. Återställning till denna nivå har ännu inte helt genomförts
Män och kvinnor har enligt lag samma rättigheter. Könsdiskriminering är förbjudet i lag men förekommer ändå i såväl privat- som i arbetslivet, med lägre löner och mindre inflytande för kvinnor jämfört med män
Äktenskap eller partnerskap mellan personer av samma kön är inte tillåtet
I februari 2017 förbjöds barnaga
Litauen religion
Efter samerna var litauerna det sista europeiska folket som kristnades vilket skedde så sent som år 1386. På landsbygden levde dock den gamla tron kvar i ytterligare flera sekler. I den förkristliga naturreligionen dyrkades solen, månen och åskguden Perkunas
Numera är nästan 80 % av befolkningen katoliker. Men det finns även religiösa minoriteter som rysk-ortodoxa kyrkan och judendom. Katolska kyrkan var en stark kraft mot den sovjetiska ockupationen av Litauen 1944–1991
Sedan självständigheten 1991 kan kyrkan åter verka fritt och har fått tillbaka egendom som staten hade konfiskerat
Den rysk-ortodoxa kyrkan i landet har traditioner från medeltiden, då storfurstendömet Litauen omfattade ortodoxt kristna områden
Litauen utbildning
I Litauen gäller skolplikt i tio år för barn mellan 6 och 16 års ålder. Undervisningen under denna period är avgiftsfri. De flesta elever går dock sammanlagt tolv år i skola. Landet har litauisk-, rysk-, polsk- och vitryskspråkiga grundskolor. Det finns också två- och flerspråkiga skolor samt privatskolor
Under sovjettiden, 1944 – 1991, var utbildningsnivån högre i de baltiska staterna än i Sovjetunionen som helhet. Det tidigare sovjetiska utbildningssystemet har reformerats sedan självständigheten men kvaliteten på det diskuteras och debatt pågår om kvaliteten på undervisningen måste höjas ytterligare för att landets utbildning ska bli konkurrenskraftig på EU-nivå
Den polska minoriteten har länge krävt ökade språkliga rättigheter för minoriteternas skolor
I Litauen finns ett 20-tal universitet och ungefär lika många högskolor. Viktigast är Vilnius universitet, som grundades år 1579, och Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas. I Vilnius finns också det vitryska exiluniversitetet European Humanity University, som flyttades till Litauen 2005 sedan det året innan hade stängts av regimen i Vitryssland
I mitten av 2010-talet genomgick drygt hälften av alla litauiska 25- till 34-åringar någon form av högre utbildning, vilket var en betydligt högre andel än EU-genomsnittet på drygt en tredjedel. Bara två EU-länder hade en högre andel, Cypern och Luxemburg
Litauen turism
Det som lockar många turister till Litauen i stor omfattning är det Kuriska näset, den flera mil långa landtungan mellan Kuriska lagunen och Östersjön. Kuriska näset med sina rörliga sanddyner hör till Nordeuropas mest fascinerande naturupplevelser och är med på UNESCO:s lista över världsarv sedan år 2000. Byn Nida, eller Nidden som det hette när näset var tyskt, är den största litauiska bosättningen bara 3 kilometer från gränsen till Ryssland, är en populär turistort med många hotell. Även semesterorten Palanga vid Östersjökusten lockar många turister. Andra turistmål är nationalparker i södra och östra Litauen och den vackert renoverade Gamla stan i Vilnius. De flesta turisterna kommer från Lettland och Ryssland, men även många tyskar besöker Litauen.
Det finns en del sevärdheter i de baltiska länderna som gör det värt att lägga tid på att besöka dem, i första hand respektive lands huvudstad med sina gamla stadsdelar som alla är upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Med några få undantag till i varje land finns det inte speciellt mycket mera att se, enligt min uppfattning. Det var intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.
Mer information om Litauen:
Litauen turism Lithuania Travel
Sidan uppdaterad: 250124
Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik