På denna sida finns kort information om Nya Zeeland flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, socialt, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Bilder från min resa till Nya Zeeland

Här kan du läsa om Nya Zeeland sociala förhållande, flora och fauna, geografi, klimat, befolkning, språk, religion, utbildning, turism mm, Rainer Stalvik.

Geologiskt är Nya Zeeland oerhört spännande. Här finns slocknade och aktiva vulkaner, geotermiska områden där man kan studera fenomen som kokande lera, svavelstinkande hetvattenkällor och gejsrar. Ingenstans i världen är jordskorpan så tunn som vid Rotorua.

Naturmässigt finns det många höjdpunkter på Nya Zeeland och flera av områdena är upptagna på UNESCO:s lista över Världsnaturarv. Vandringslederna är många, från korta och lättvandrade till ganska långa och krävande.

Nya Zeeland flora och fauna

Nya Zeelands flora är mycket varierande och artrik trots att mycket av den ursprungliga skogen skövlades av de nya bosättarna.

Vid européernas ankomst täcktes två tredjedelar av landets yta av skog. Idag finns endast en mindre del av den ursprungliga skogen kvar. Numera skyddas skogen i lagen och på stora områden nyplanteras främst importerade, snabbväxande tallträd. Dessa träd används dels för avverkning och dels för att binda jorden.

På Nordön finns rester kvar av de ursprungliga kauriskogarna.

På Sydöns västsida, där klimatet är fuktigt, växer regnskog med lövträd som sydbok och barrträd som cypresser. I torrare områden finns gräs- och buskstäpp och i bergen hittar man alpina växter.

Det finns 72 olika arter av orkidéer på Nya Zeeland.

På Nya Zeeland finns omkring 300 olika fågelarter, varav ett tjugotal är endemiska. Flera arter har utrotats av människan. Maorierna utrotade den stora, icke flygkunniga moafågeln som kunde bli 3.5 meter hög och väga mer än 200 kilo. Flera nu levande fågelarter är starkt utrotningshotade och finns kvar bara i ett fåtal exemplar. Till och med Nya Zeelands nationalfågel kiwin vara nära att utrotas.

De finns få landlevande däggdjursarter på öarna. Flertalet av dem är introducerade utifrån. Den enda reptilarten på öarna är tuatara, en ödla. Det finns tre endemiska grodarter på Nya Zeeland.

Marina däggdjur finns det gott om i vattnen runt Nya Zeeland. Av jordens 72 arter valar och delfiner hittar man 35 här. Kaskeloten, hannarna kan väga mellan 35 och 50 ton, är det största marina däggdjuret som simmar runt kusterna och det minsta är Hectors delfin som når en längd av endast 1.4 meter. Andra marina däggdjur som lever här är knölval, späckhuggare, flasknosdelfin, sjölejon, pälssäl och sjöelefant.

Nya Zeeland geografi

Nya Zeeland ligger i den tempererade zonen av Stilla Havet, mitt emellan ekvatorn och Sydpolen, cirka 1 600 kilometer sydöst om Australien.

Landets totala yta uppgår till 270 534 kvadratkilometer, vilket motsvarar lite mer än Norrlands yta. Till längden är Nya Zeeland lika långt som Sverige, 1 600 kilometer, och består i huvudsak av två långsträckta och bergiga öar, Nordön och Sydön. Dessa skiljs åt av det 30 kilometer breda Cooks sund. Till landet hör också ett antal mindre öar som Stewartön, Kermadec-, Chatman-, Tokelau- och Cooköarna samt Niueön. Niueön och Cooköarna har självstyre. Nya Zeeland förvaltar Rosshavsområdet i Antarktis.

Cirka hälften av Nord- och Sydöns yta består av odlad jord och betesmarker, resten utgörs främst av skog och otillgängliga berg.

På Nordön finns natursköna vulkanområden kring sjön Taupo. Den högsta vulkanen Ruapehu når cirka 2 700 meters höjd. Två andra stora vulkaner är Ngauruhoe och Tongariro, som båda når 2 000 meters höjd. Hela ön är seismiskt aktiv och svåra jordbävningar har inträffat. Längs Nordöns kuster finns stora bukter.

Sydön domineras av bergskedjan Sydalperna, som löper i nord-sydlig riktning, med glaciärer, som Franz Josefs glaciär och Fox glaciär, och snöklädda bergstoppar som i vissa fall når mer än 3 000 meters höjd. På Sydöns sydvästra kust finns djupa fjordar som påminner om Norges. Landets högsta berg Mount Cook, 3 764 möh, ligger på Sydön.

På Nya Zeeland finns många sjöar och floder

Den största sjön heter Taupo och ligger på Nordön. På Sydön ligger landets djupaste sjö Lake Hauroko, 462 meter djup. Landets längsta flod, Waikato, ligger på Nordön och är 425 kilometer lång. Sydöns största flod heter Clutha. Floden Whanganui är landets längsta navigerbara flod.
Nya Zeelands invånarantal uppgår till omkring 4 500 000, cirka 70 % av dessa bor i landets fem största städer.

Nya Zeeland huvudstad: Wellington, 382 000 invånare

Andra större städer på Nya Zeeland:
Auckland 418 000 invånare, Wellington 382 000 invånare, Christchurch 364 000 invånare

Nya Zeeland klimat

Nya Zeeland har ett milt tempererat havsklimat med små temperaturväxlingar. Den årliga nederbörden är riklig. På Sydön är nederbördsskillnaderna stora mellan öst- och västsidan. Det mesta av nederbörden faller på västsidan.  Vintrarna är i allmänhet milda. Förutom i bergstrakterna är det bara i söder som temperaturen sjunker under noll grader vintertid.

Medeltemperatur (Celsius)

Auckland             Januari – juli          Dag / natt +23 C / +16 C – Dag / natt +14 C / + 8 C
Christchurch      Januari – Juli     Dag / natt +22 C / +12 C – Dag / natt +11 C / +1 C

Antal regndagar

Auckland              Januari / Juli      7 / 8
Christchurch       Januari / Juli       6 / 5

Nya Zeeland befolkning

Nya Zeelands befolkning uppgår till lite drygt 4 500 000 personer. Majoriteten har europeiskt ursprung. Lite drygt 14 % av befolkningen är ättlingar till landets urinvånare, maorierna, som är ett polynesiskt folk. Maorierna bör till största delen på Nordön. Blandäktenskapen har varit många och idag är det få maorier som inte har någon form av europeiskt släktskap.

På 1870-talet grundade skandinaver några mindre samhällen på Nordön. På senare år har invandringen från Asien ökat.

Landets invånare har traditionellt kommit från nordeuropeiska länder, framför allt Storbritannien, samt från Grekland, Kroatien, Nordamerika och vissa ögrupper i Stilla Havet. 1974 stoppade regeringen den obegränsade invandringen från Storbritannien och Irland och införde lika regler för alla som ville invandra.

Nya Zeeland folkgrupper:
Européer 71.2 %, Maori 14.1 %, Asiater 11.3 %, från öar i Stilla Havet 7.6 %, blandade folkgrupper 2.7 %, ospecificerade 5.4 %

Nya Zeeland språk

Engelska och sedan 1987 även maori ” , ”te reo Maori” är officiella språk. Under lång tid förbjöds maorierna att tala sitt eget språk i skolorna, vilket är en anledning till att ytterst få av dem idag har maori som modersmål. Enligt folkräkningen 2013 talade endast cirka 21 % av de som klassade sig som etniska maorier tala maori

Nya Zeeland sociala förhållande

Välfärdssystemet har rötter i 1800-talet. Nya Zeeland införde ålderspension redan år 1898, då från 65 år och behovsprövad. Senare sänktes pensionsåldern till 60 år för utslitna och fattiga kroppsarbetare, medan allmän folkpension betalades ut vid 65 år. Idag finns ingen fast pensionsålder, men ersättningar börjar betalas ut vid 65 års ålder.

Den traditionella nyzeeländska välfärdsstaten har genomgått stora förändringar under senare decennier. I början av 1990-talet sänktes bidrag och ersättningar och medborgarna förväntades ta större eget ansvar för sin sociala trygghet men i början av 2000-talet stärkte dock åter de sociala förmånerna till en del.

Samhället är dock inte jämlikt. Maorier och invandrare från ö­stater i Stilla havet är överrepresenterade i arbetslöshet, fattigdom, alkoholmissbruk, våld mot kvinnor och annan brottslighet. Problemen är störst i storstädernas förorter. Maoriernas förväntade livslängd är ett tiotal år lägre än övriga befolkningens.

Sjukvården är i huvudsak skattefinansierad, men närmare en fjärdedel täcks av privata försäkringar. Behovsprövning infördes på 1990-talet för arbetslöshetsersättning och sjukpenning. Föräldrapenning infördes 2002. Den är numera betald i 18 veckor, men föräldrar har rätt till längre ledighet som är obetald.

Maoriers protester och krav har lett till ökade satsningar på utbildning och arbetsmöjligheter för etniska minoriteter. Även den kinesiska och indiska immigrationen har åtföljts av en del etniska spänningar.

Lagen förbjuder könsdiskriminering, och kvinnans ställning har förbättrats efter hand även om samhället fortfarande är mansdominerat Hösten 2017 fick landet sin tredje kvinnliga premiärminister och efter detta var 46 % av parlamentsledamöterna kvinnor, den högsta andelen hittills.

Skilsmässa är tillåtet bara när man kan visa att äktenskapet har brutit samman och återförening inte är möjlig.

Abort är tillåtet endast om kvinnans liv eller hälsa är i fara, eller om fostret är skadat. En graviditet kan också avslutas om den är ett resultat av våldtäkt eller om modern är mycket ung. Aborter måste godkännas av två läkare.

En lag som öppnade för samkönade äktenskap trädde i kraft 2013. En partnerskapslag 2004 gav homo- och heterosexuella par samma rättigheter i fråga om vårdnad om barn, skatteregler och social välfärd.

Prostitution legaliserades 2003. Enligt lagen krävs licenser för bordeller som måste ge sina anställda samma rättigheter som andra yrkesgrupper när det gäller hälsovård, säkerhet och arbetsförhållanden. Nyzeeländare som begår sexuella övergrepp mot barn utomlands kan åtalas i hemlandet.

Nya Zeeland religion

På Nya Zeeland råder religionsfrihet. Kristendomen dominerar, men andelen invånare som identifierar sig som kristna minskar.

Bland de kristna är den katolska kyrkan störst, tätt följd av den anglikanska kyrkan. Därefter kommer presbyterianer och reformerta samfund.

Bland maorierna är drygt en tiondel anglikaner och ungefär lika många katoliker. Det finns särpräglade maoriska kyrkor, som ratana och ringatu.

Genom den ökade invandringen har andra religioner vuxit. Hinduer, muslimer och buddister blir snabbt fler, även om de fortfarande utgör små grupper.

Nya Zeeland utbildning

Skolväsendet är utformat efter brittisk förebild.Redan 1877 infördes lagstadgad, obligatorisk och avgiftsfri utbildning för alla barn mellan sju och tretton år. Skolplikten har senare utvidgats till att omfatta alla barn mellan sex och sexton år. Nästan alla barn börjar skolan vid fem års ålder. Nio elever av tio fortsätter till högstadiet och gymnasiet. Religionsundervisningen är frivillig.

1990 fick de enskilda skolornas styrelser större ansvar för utbildningen innehåll och fördelning av skolans medel. Skolstyrelserna väljs av elevernas föräldrar. Förutom föräldrarepresentanter ingår skolans rektor och ombud för personalen i styrelsen. Samtidigt infördes ett system med skolpeng. Föräldrar måste dessutom ofta betala frivilliga avgifter eller på andra sätt öka skolans inkomster. Flera skolor som tidigare var privata har infogats i det statliga skolsystemet.

Aga är förbjudet i skolorna sedan 1989.

Det finns åtta universitet samt flera lärarhögskolor och ett tjugotal tekniska institut på Nya Zeeland. Universiteten tilldelas anslag i förhållande till antalet studenter och de kurser dessa läser. regeringen har prioriterat den högre utbildningen, bland annat genom särskilda satsningar på forskning.

Sedan 1991 betalar de flesta studenter en avgift, som är baserad på föräldrarnas inkomst, för sina universitetsstudier.

Maorierna har i över hundra år haft rätt att gå i skolan, men under lång tid togs ingen hänsyn till deras kultur och språk. Under 1980-talet inrättades skolor med undervisning enbart på maori. Maorisk kultur och historia kan också studeras på universitetsnivå. Få maoribarn fortsätter emellertid till högre studier och fortfarande går de i genomsnitt färre år i skola än andra nyzeeländska barn.

Nya Zeeland turism

Nya Zeelands största tillgång när det gäller turism är det natursköna landskapet; magnifika berg, vulkaner, skogar, sjöar och stränder ger närmast obegränsade möjligheter till friluftsliv, äventyrsturism och vattensport.

Inspelningarna av de populära filmerna om Härskarringen och Hobbit på Sydön har ökat intresset för landet och lockat nya turister. Landets flesta besökare kommer från Australien, Kina och USA.

Trots allt det natursköna jag fick tillfälle att uppleva på Nord- och Sydön hade jag en känsla av att det var någonting som saknades när min resa på Nya Zeeland var avslutad. En uppfattning som jag delade med många andra resenärer jag talade med. En svensk familj som jag träffade på vandrarhemmet i Mount Cook uttryckte sig på detta sätt: ”Det känns nästan som att svära i kyrkan med att säga att Nya Zeeland inte är så häftigt som man marknadsför det på. Speciellt om man inte man vill ägna sig åt artificiella aktiviteter som bungyjump, paragliding, tandemhoppning, turer med monsterbåtar i smala floder, etc. Det är nästan tråkigt här.”

Turismen på Nya Zeeland var stundtals absurt högt uppdriven med alla turister som for omkring i sina hyrbilar, inklusive jag själv, campingbilar, tåg eller med lokala bussar i jakten på upplevelser.

Det mest absurda exemplet på detta är nog dagsturerna med hundratals turister i bussar från Queenstown till Milford Sound, cirka 600 kilometer tur och retur, för en båttur i fjorden som tar cirka tre timmar.

För att citera Dave, en världsresenär från Storbritannien, som jag träffade flera gånger under resan: ”Det verkar som nyzeeländarna bara ser oss turister som mjölkkor.”

Visst är Nya Zeeland oerhört vackert och fantastiskt samt värt ett besök, men det finns andra länder på närmare håll som är minst lika vackra, Norge, Schweiz eller Österrike.

Mer information om Nya Zeeland:

Min resa till Nya Zeeland

Nya Zeeland landsfakta

Nya Zeeland historia

Nya Zeeland turism     New Zealand Tourism 

Sidan uppdaterad: 250129

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik