Andorra

Bilder med märkning (U) betyder att det visar ett av UNESCO utsett världsarv
Klicka på bilden för större format

andorra, andorra la vella, vall del madriu (UNESCO-arv), parc natural de la vall de sorteny var några av de platser jag besökte, rainer stalvik

Fler bilder från Andorra finns på www.stalvik.com

 Resa till Andorra – Andorra la Vella, Vall del Madrui, Sorteney mm

Andorra, Europa, är ett av världens minsta länder som ligger insprängt bland några av Pyrenéernas höga bergstoppar och därför var det naturligt att lägga in ett besök i detta land på min vandringsresa till Pyrenéerna. Fördelen med att landet är så litet är att man kan ha huvudstaden som sin bas och därifrån köra till olika bergsområden för att vandra varje dag.

I Andorra finns flera dalgångar med fantastiskt fina vandringsmiljöer. Jag valde ut tre av dem, men fick på grund av regn bara göra dagsvandringar i två av dessa, Parc Natural de la Vall de Sorteny och i Vall del Madriu. När jag skulle vandra med Canillo som bas regnade det så mycket att jag bara kunde göra en kortare vandring här. För den som vill vandra under flera dagar finns det bra övernattningsmöjligheter i de andorranska bergen i form av bergsstationer (refugi).

Parc Natural de la Vall de Sorteny är ett mycket naturskönt område som är känd för sin praktfulla växlighet. Här har man registrerat mer än 700 olika växtarter! Vall del Madrui är upptagen på UNESCO:s lista över världskulturarv för sin unika kulturmiljö. Vandringarna i dessa områden var mycket olika varandra. I Sorteny gick jag i ett öppet landskap med fantastiska bergsvyer. I Madriu gick leden till största delen genom ett vackert skogsområde som av och till öppnades upp där gamla gårdar, bergsängar eller herdehus fanns. Båda var dock fina vandringsupplevelser.

De flesta turister som kommer till Andorra gör det för att shoppa eftersom man är ett lågskatteland som gör det fördelaktigt att shoppa här. För min del var lyxbutikerna ointressanta. Jag sökte mig till de vackra bergen och där fanns ytterst få turister vilket gjorde vandringarna till en härlig upplevelse.

Andorra blev det 85:e landet jag besökte.

Här nedan finns en kort beskrivning av min resa i Andorra

Andorras historia i korthet

Något om Andorras äldre historia

Andorras verkliga ursprung är omtvistat. Vad man vet är att Karl den store tog Andorra från morerna på 800-talet e Kr. År 1278 kom Andorra under överhöghet av den spanske biskopen av Urgel och den franske greven av Foix. Grevens rättigheter övergick år 1607 under Henrik IV:s regering till den franska kronan. Från den franska revolutionen år 1789 blev den franska republiken Andorras överhuvud. Detta system, som varade ända till slutet av 1900-talet, innebar att den spanske biskopen och den franska presidenten bestämde om nya lagar skulle godkännas eller inte.

Några viktiga årtal i Andorras moderna historia

1914 – 1918

Andorra var neutralt under första världskriget

1930-talet, början

Andorras invånare markerade ett flertal gånger sitt missnöje över de politiska förhållandena

1933

Ett förslag från det andorranska parlamentet, generalrådet, om att införa allmän rösträtt för män avvisades av de franska och spanska regenterna. Senare samma år tilläts dock de första valen i vilka alla män över 25 år vars familj bott i landet i minst tre generationer hade rätt att rösta

1936 – 39

Andorra var neutralt under det spanska inbördeskriget

1939 – 45

Även under andra världskriget förklarade sig Andorra neutralt

1945-

Efter andra världskriget fick furstendömet Andorra en period av stark ekonomisk tillväxt

1970-talet

Utökades rösträtten successivt

1981

Genomfördes en politisk reform genomfördes och en regering skapades. Furstendömets första regeringschef blev Oscar Ribas Reig

1985

Sänktes rösträttsåldern till 18 år

1990

Tillsatte Reig en kommission för att utarbeta en ny författning som skulle leda till självständighet från de franska och spanska regenterna

1993

I folkomröstningen stödde 74 % av andorranerna den nya författningen och Furstendömet Andorra blev därmed en suverän stat. Politiska partier och fackföreningar blev tillåtna, ett självständigt domstolsväsende upprättades och landet fick rätt att formulera sin egen utrikespolitik. Som mikrostat saknar Andorra vissa statsinstitutioner som försvarsmakt och egen valuta

Andorra gick med i FN

I de allmänna valen i december valdes fem partier in i parlamentet, men inget av dem fick egen majoritet. Oscar Ribas Reigs Nationella demokratiska gruppen, som fått flest röster, bildade regering med stöd av Ny demokrati (Nova Democràcia) och ett mindre parti

1994

Förlorade Reig en förtroendeomröstning i generalrådet och en minoritetsregering bildades av Liberalunionens ledare Marc Forné Molné med stöd av ett par mindre partier

1997

Vid valen behöll Forné Molné regeringsmakten då Liberalunionen fick egen majoritet i parlamentet

2000

Splittrades Nationella demokratiska gruppen i två partier, det vänsterliberala Socialdemokratiska partiet och mittenpartiet Demokratiska partiet

2001

I parlamentsvalet fick regeringspartiet, som då bytt namn till Andorras liberala parti (PLA), åter egen majoritet. Forné Molné bildade åter regering

2002

Under hösten hade regeringen sin värsta kris under de åtta åren vid makten. I oktober stängde regeringen en sopförbränningsanläggning några kilometer från huvudstaden sedan det avslöjats att fabriken släppt ut tusen gånger så mycket dioxin som var tillåtet enligt EU:s regler. Spanien erbjöd sig att tillfälligt ta hand om landets avfall, men regeringen beslutade att bygga en ny förbränningsanläggning. Regeringens agerande ledde till protester från oppositionspolitiker, miljögrupper och allmänheten. Regeringen fick hård kritik för sin miljöpolitik och för bristande information om miljö- och hälsoriskerna med sopförbränningen även anklagelser om korruption förekom

2005

I parlamentsvalet i april förlorade det regerande liberalkonservativa Andorras liberala parti (PLA) tappade ett mandat och därmed även den egna majoriteten men som största parti och hälften av parlamentets platser kunde man ändå bilda regering. Enligt författningen fick partiledaren Marc Forné Molné inte sitta kvar som regeringschef. Han efterträddes på båda posterna av Albert Pintat Santolària, tidigare utrikesminister
2006 Pintats regering har sedan tillträdet arbetat för att få bort Andorras stämpel som skatteparadis och OECD har krävt att på landet skall ändra sekretessreglerna för banker och finansinstitut

2009

För att få bort stämpeln som skatteparadis går Andorra med på att uppfylla kraven från OECD i mars vilket innebär att reformera sin skattelagstiftning, minska på den hårda banksekretessen och öka insynen i finansvärlden för att minska riskerna för bedrägerier och penningtvätt

I april vinner Socialdemokraterna (PS) parlamentsvalet och får 14 av de 28 platserna i generalrådet (parlamentet). Den nybildade Reformistkoalitionen (CR), som leds av regerande Andorras liberala parti (PLA), får 11 platser, och Andorra för förändring (APC) får 3 platser. Valet verkade  innebära slutet för PLA:s 15-åriga dominans i parlamentet

I maj stryker OECD Andorra från svarta listan över icke samarbetsvilliga skatteparadis

I juni väljer parlamentet socialdemokraten Jaume Bartumeu till ny regeringschef som också bildar regering

2011

Parlamentsvalet i april blir en storseger för den nybildade center-högeralliansen Demokrater för Andorra (Demòcrates per Andorra, DA), som får 20 av de 28 platserna i parlamentet. Andorras liberala parti (PLA) är det största partiet i alliansen. Socialdemokraterna (PS) får 6 mandat och det lokala konservativa partiet Unió Laurediana, som stöder DA, får 2 mandat

I april inför Andorra inkomstskatt, vilket landet tidigare inte haft. Utländska företag och privatpersoner som är verksamma i landet ska betala 10 % i skatt. Andorranska medborgare betalar ingen inkomstskatt

I maj väljs DA:s partiledare Antoni Martí till ny regeringschef av parlamentet. Vid regeringsbildningen går tre av de nio ministerposterna går till kvinnor. Parlamentet har för första gången en majoritet av kvinnor, 15 av 28

I juni införs euro som officiell valuta enligt ett avtal med EU

Andorras geografi

Andorra är ett av världens minsta länder med en yta på 468 kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka en tredjedel av Ölands. Det totala antalet invånare är cirka 84 500 varav lite drygt 25 000 bor i huvudstaden Andorra La Vella.

Andorra är beläget i östra Pyrenéerna. I norr gränsar landet till Frankrike och i söder till Spanien. På grund av sitt läge är Andorra ett mycket bergigt land med många dalgångar. Den bergiga terrängen genomskärs av tre smala dalar. I dalarna rinner floderna Valira del Nord och Valira d’Orient, som flyter samman i Grand Valira.

Högsta bergstoppen heter Coma Pedrosa, 2 947 meter över havet. Vid gränsen mot Spanien når landet sin lägsta nivå på 840 meter över havet.

Andorras klimat

Andorra har ett alpint klimat med snörika vintrar och varma, relativt torra somrar. Mest nederbörd faller under våren. Den torraste månaden är januari.

Andorras befolkning, språk och socialt

Andorras befolkning har ökat mycket kraftigt sedan andra världskriget främst beroende på en omfattande invandring, men bara cirka 33 % av invånarna är andorraner, cirka 43 % är spanjorer, cirka 11 % är portugiser och cirka 7 % är fransmän. Därutöver finns det många gästarbetare från olika kontinenter som arbetar inom turismen och jordbruket.

Andorra har inget mottagningssystem för invandrare och det går inte att söka asyl i landet. År 2006 var första gången Andorra tog emot invandrare av humanitära skäl.

Att andorranerna är en minoritet i sitt eget land beror till viss del på att det är svårt att få andorranskt medborgarskap. Bara barn till andorraner får automatiskt medborgarskap. Utlänningar måste bo 25 år i landet för att få rätt till medborgarskap.

Landets officiella språk är katalanska, men många talar även franska och spanska.

I Andorra är den genomsnittliga levnadsstandarden hög, även om man inte räknar in de välbärgade invånare som kommit till landet av skattetekniska skäl, speciellt efter 1996 då det antogs en kontroversiell lag som innebär att utlänningar mot en hög årsavgift kan få ett speciellt bosättningstillstånd.

Socialförsäkringssystemet finansieras av arbetsgivare och löntagare och omfattar bland annat sjukersättning och pension. För spanska och franska medborgare finns särskilda avtal med hemländerna.

Landets sjukvård håller hög standard och är kostnadsfri för alla invånare.

Konstitutionen förbjuder diskriminering av kvinnor men trots detta har de i genomsnitt 35 % lägre lön än män som utför samma arbete. Enligt kvinnoorganisationer är det också vanligt att kvinnor avskedas vid graviditet. Abort är förbjudet, men andorranska myndigheter täcker kostnaderna för kvinnor som väljer att göra abort i Frankrike eller Spanien.

Religion

Majoriteten av Andorras befolkning, cirka 90 %, är katoliker. Andra religioner som förekommer i landet är protestantism, islam mfl.

Utbildning

För alla barn mellan 6 och 16 år är grundskolan obligatorisk och avgiftsfri. Drygt en tredjedel av barnen går i franska skolor, lika många i spanska och knappt en tredjedel i andorranska. Samtliga skolor byggs och underhålls av de andorranska myndigheterna, som också betalar för de andorranska lärarna. Frankrike betalar lönerna för de franska lärarna och Spanien för de spanska.

År 1997 öppnades ett universitet som huvudsakligen används för distansutbildning. I Andorra finns två högskolor, en för sjuksköterskeutbildning och en för datautbildning.

Elever som vill studera vidare efter gymnasiet söker sig ofta till något av grannländerna.

För mer information se andorra-fakta

Resan

Andorra bjuder på fantastiska vandringsmöjligheter, och verkar än så länge vara relativt oupptäckt av svenska vandrare. Den som söker sig hit för att vandra får uppleva en vacker natur med bitvis ganska tungvandrad terräng, som på de andra platser i Pyrenéerna jag vandrade på.

För den ”shoppingsugne” bjuds goda möjligheter att handla till fyndpriser eftersom Andorra fortfarande är ett lågskatteland.

Mina vandringsminnen från Andorra präglas framför allt av upplevelserna i Parc Natural de la Vall de Sorteny.

Andorra

Genom sitt isolerade läge, helt omgivet av berg, har Andorra tills helt nyligen varit ett gammaldags samhälle, med mycket liten kontakt med andra länder än Frankrike och Spanien. Med växande turism och telekommunikation har den unga staten dock tagit steget in i det moderna Europa vilket omedelbart kan ses när man passerar gränsen. Jag kom in i Andorra från Seu d´Urgell i norra Spanien och förvånades över den kommers som mötte mig i form av varuhus och restauranger som kantade vägen till huvudstaden Andorra La Vella, i vars närhet jag skulle bo. Detta tilltalade dock inte mig utan jag kom hit för naturupplevelser och vandringar i Pyrenéerna.

Hotellet jag bokat på Internet ligger i Escaldes-Engordany, en gång en egen liten stad numera hopbyggd med Andorra La Vella. Fördelen med att bo här var att jag hade ett centralt läge, men problem att parkera bilen när jag återkom efter vandringarna. Nära hotellet fanns många varuhus och restauranger. Varuhusen med lyxvaror som skulle locka turister var i stort sett tomma under min vistelse.

Eftersom Andorra är så litet till ytan är det lätt att ta sig runt i landet. Efter vandringarna besökte jag olika platser, bland annat de små städerna La Massana och Ordino, byarna La Cortinada och El Serrat, Andorras nordligast bebodda, skidområdet La Coma på 2 200 meters höjd, städerna Encamp och Canillo med Andorras mest kända kyrka Sant Joan de Caselles och jag körde den vackra bergsvägen mellan Canillo och Ordino, som tyvärr inte kom till sin fulla rätt på grund av regn.

Andorra är ett litet vackert land med en fantastisk natur.

Parc Natural de la Vall de Sorteny

Parc Natural de la Vall de Sorteny är ett naturreservat som ligger i Ordino-regionen, till ytan blott cirka 1 080 hektar. Reservatet är ett botaniskt paradis och här har mer än 700 olika växter registrerats, ett 50-tal är endemiska för Pyrenéerna. Flera av dessa arter har traditionellt plockats för sina medicinska egenskaper; arnika, kummin, gentiana, timjan mfl. Andra har skördats för att de är goda att äta; hallon, röda vinbär, vattenkål mfl. Även faunan är av intresse och här lever, bland annat, gems, hjort och vildsvin. Geologiskt sett är Sorteny ett mycket gammalt område, mellan 439 och 590 miljoner år. Livsnerven i reservatet är floden Sorteny.

När jag kom till turistbyrån i La Massan hade jag ännu inte bestämt var dagens vandring skulle äga rum. Jag valde mellan två olika platser, Parc Natural de la Vall de Sorteny och Parc Natural Comunal Valls de Comapedrosa. Vandringsmiljöerna var väldigt olika i karaktär men båda skulle bjuda på en fin vandring. Jag diskuterade med den unga kvinnan på turistbyrån om vilken jag skulle välja och förstod ganska snart att hon inte hade någon större vandringserfarenhet varför beslutet var mitt.

När jag frågade om hur det var med blomningen i Sorteny svarade hon: ”the flowers are…….. caputt!” ”You mean, I will not see any flowers there?”, frågade jag. ”Probably to late”, fick jag som svar. Det kan inte vara möjligt att blomningen är över redan i början av juni, tänkte jag och tittade ut genom fönstret. Solen sken från en klarblå himmel och jag ville se blommor! Valet föll på vandring i Sorteny-området. Efter att ha fått vägbeskrivning, ”kör till byn El Serrat, Andorras högst belägna, och sväng höger efter byn, till startplatsen Borda de Sorteny”, körde jag direkt dit. Vid startplatsen, 1 780 meter över havet, finns en stor tavla med en karta som visar olika vandringsleder. Jag valde ut den som går till bergsstationen Orri de les Cebes på 2 208 meters höjd.

Min vandring startade strax före klockan 10 på förmiddagen. Solen sken, det var behagligt varmt och vyerna över bergen fina. Jag kände att jag valt rätt. Till en början går leden på en liten grusväg nästan fram till bergsstationen Borda Refugi, 1 969 m öh. Det var lätt att gå på vägen och efter cirka 30 minuter kom jag fram till grinden som stoppar all trafik upp till bergsstationen. Här stod en man som förberedde sig för en vandring. Jag frågade honom till råds och fick veta att han var en rutinerad vandrare. Paul, som han heter, kom från Spanien och vi kom underfund med att vi gjort flera liknande vandringar i Himalaya, Anderna och på Nya Zeeland! Vi hade sällskap en bit men när jag fick se de första blommorna sade jag till honom att jag stannar för att fotografera. På sluttningen till floden Sorteny blommade pingstliljor (Andorras nationalblomma), smörbollar, olika orkidéer, ranunkelarter mm mm En höjdare för den botaniskt intresserade! Det tog mig en halvtimme att komma vidare.

Nästa stopp gjorde jag vid bergsstationen Borda Refugi, som ligger vackert på en bergsäng med fina vyer över bergen och dalgången. Här fanns stora fält av blommade kabbeleka. Jag stannade till och bara njöt av mängden gula blommor som lyste i kapp med solen.

Leden fortsatte öster ut över bergsängen och in i ett skogsparti. I skogsbrynet såg jag den första kolonin av vilda påskliljor. Efter att ha vandrat några hundra meter genom skogen och hoppat över några små bäckar kom jag till en glänta där det växte många blommor; kolonier av pingstliljor, orkidéer och vitsippsranunkel. Leden fortsatte uppför en bergssluttning och nu syntes bergen i fjärran igen med sina stora snöfält. Stigen följde Sorteny-floden och gick stadigt uppåt. Jag passerade vattenfall och fält med orkidéer tills jag kom till en sluttning som låg i skugga. Här hittade jag blommande cyklamen. Vandringen fortsatte upp för branten, ibland gick jag över fält av snö, tills jag kom till toppen där nya vyer öppnade sig. Framför mig låg en dalgång och nere i den såg jag bergsstationen Orri de les Cebes. Runt dalen låg flera höga bergstoppar. Här stod jag på vandringens högsta punkt, cirka 2 300 meter över havet. På vägen ned till huset i dalen såg jag blommande krokusar, nya kolonier av påskliljor, gullvivor och fält med vita blommor som jag inte vet namnet på. Vackrare än så här kan det knappast bli! Jag skickade kvinnan på turistbyrån i La Massana en tanke och mindes hennes ord ”the flowers are… caputt!” och funderade på om jag skulle stanna till och visa henne alla mina bilder på blommor som jag tagit. Nere vid bergsstationen, som ännu inte öppnat för säsongen, åt jag min lunch.

Innan jag började min vandring tillbaka till Borda de Sorteny gick jag till floden för att se vilka blommor som växte där. Här hittade jag, bland annat, gentianor och tätört. Jag kunde inte heller låta bli att än en gång stanna på sluttningen ovanför huset med alla de vita blommorna och ta flera bilder.

Vandringen tillbaka till bilen var lika vacker som den jag gått upp till Orri de les Cebes och det gjorde lite ”ont i hjärtat” att behöva lämna Parc Natural de la Vall de Sorteny som verkligen gjorde själ för sitt smeknamn ”Blomsterparadiset”!

Eftersom jag tyckte det var för tidigt att köra tillbaka till hotellet valde jag att köra till skidområdet Arcalis istället. Vägen slingrade sig upp för berget och genom en tunnel innan jag kom till skidstationen La Coma på 2 200 meters höjd. Här tog vägen slut och jag var åter omgiven av vackra berg. Jag drog in många djupa andetag för att fylla lungorna med frisk bergsluft innan jag körde tillbaka till staden och dess nedsmutsade miljö.

Sista stoppet innan hotellet gjorde jag i den lilla byn La Cortinada med sin fina gamla kyrka och gamla vackra hus.

Vall del Madriu

År 2004 togs Madriu-Perafita-Claror-dalen upp på UNESCO:s lista över kulturlandskap som skall bevaras åt eftervärlden. Totalt finns det bara 64 platser runt om i världen som fått denna unika status. Dalens totala yta uppgår till 4 247 hektar vilket motsvarar nästan 10 % av Andorras totala yta. Dalen började bebyggas under medeltiden och dess miljö har bevarats i stor omfattning sedan dess; jordbrukslandskapet, stora stenmurar, små stenhus och bondgårdar, herdehus, betade bergsängar med rik flora etc. Detta var en av de vandringsmiljöer jag valt ut redan vid planeringen av resan.

Tidigt en morgon gav jag mig iväg från hotellet och jag behövde bara köra 5 kilometer innan jag var vid en av startplatserna för vandringar i Madriu-dalen, eller som leden kallades ”Vägen till bergen”. Här vandrade få turister.

Till att börja med vandrade jag på en stenbelags liten väg som slingrade sig mellan höga stenmurar. Första bebyggelsen jag kom till, efter cirka 20 minuters vandring, var den lilla obebodda byn Entremesaigues med sina gamla stenhus. Nära byn låg betesmarker där hästar, med skällor knutna runt halsen, idylliskt betade. Därefter kom jag till en stor bergsäng med många blå blommor som liknade lejongap. Efter en dryg timmes vandring kom jag till den stora gården Ramio, även den obebodd. Gården är typisk för denna dalgång och har placerat den på UNESCO:s lista över världsarv. När jag passerat Ramio gick leden genom ett skogsområde. Bredvid leden flöt den lilla, men brusande floden Madriu. Efter skogspartiet öppnade sig ett vackert landskap med fina bergsvyer och en hel del blommor. Fram till hit hade jag ständigt vandrat uppför, i cirka 3 timmar, varför det var skönt att få gå på plan mark ett tag.

Jag stannade till vid refugi Perafita för att dricka mitt kaffe innan jag vandrade vidare mot Pla de lÌngla. Leden gick åter genom ett skogsparti och när jag gått detta i cirka 30 minuter bestämde jag mig för att vända om och gå tillbaka till bilen. Samma väg tillbaka, fast nu nedför, istället för som tidigare uppför. Det tog mig knappt tre timmar att komma till bilen och då var jag nöjd med denna fina vandring, som dock inte kunde mäta sig med föregående dags i Parc Natural de la Vall de Sorteny, vilket med all sannolikhet berodde på att det inte fanns lika många blommor här och att bergsvyerna inte var lika dramatiska. Dagens upplevelse var naturligtvis att få vandra i ett kulturlandskap som finns med på en UNESCO-lista!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Andorra är ett förtjusande litet land med otroligt vacker natur som kan besökas flera gånger!

Det finns många spännande och intressanta länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik