Burma

burma, asien, rangoon, yangon, mingun, bagan, amarapura, mandalay, sittwe, mrak u, kalaw, inle, inlesjön och mount popa var några platser jag besökte, rainer stalvik

Fler bilder från Burma finns på www.stalvik.com

Burma – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Utbildning, Religion mm  

Burma, eller som landet numera benämns av militärregimen Myanmar, Sverige har ej erkänt regimen och därmed  inte heller namnbytet, kallas ofta “Det Gyllene Landet”.  Jag skulle vilja göra ett tillägg. “Det Leende och Gyllene Landet”. Ett uttryck som alla besökare säkert håller med om. Vänligare och mera leende människor än de man möter i Burma får man leta efter!

Burma är ett intressant, spännande och vackert land att resa i. Här finns vackra gamla tempel, vacker natur, intressanta minoritetsfolk och ett synnerligen intressant folkliv!

Läs om min resa och se fler bilder burma-resa

Burmas historia i korthet

Det finns knappt någon kunskap om landets förhistoriska period, även om arkeologiska utgrävningar visar att människor bodde här redan långt före Kristi födelse.

De tidigast kända folkgrupper som efterlämnat spår av betydelsefulla kulturer i Burma är pyu och mon som bodde i Irrawaddys deltaområde några hundra år före Kristus. Efter dem kom de tibeto-burmanska folken, förfäder till dagens burmaner. Övriga folkgrupper som finns i landet i dag invandrade i etapper från långt före Kristi födelse fram till slutet av 1700-talet och levde åtskilda från varandra, varför varje folkgrupp har utvecklat sin egen kultur och särart.

Några viktiga årtal i Burmas historia (alla årtal e Kr)

800 – 900- talen

Under denna tidsperiod flyttade burmanerna hit från Himalayas östra delar. De kom snart i konflikt med mon-folket. En lång och blodig maktkamp utbröt, som burmanerna gick segrande ur

849 – 1287

År 849 e Kr grundades kungariket Bagan, vid Ayeyarwady floden. Dess höjdpunkt inleddes när kung Anawratha besteg tronen år 1044. Slutet på denna epok kom när Kublai Khan och hans tartarer invaderade Burma år 1287. Efter detta uppstod ett kaos som varade i 250 år med maktkamper mellan olika folkgrupper

1500-talet

Under denna tidsperiod enades landet åter under den burmanska dynastin Toungoo. Ständiga krig försvagade riket, som åter upplöstes i strider mellan folkgrupper där ingen var tillräckligt stark för att ta makten

1700-talet

I slutet av detta århundrade uppstod den tredje burmanska dynastin, Konbaung

1885

Detta år hade landet erövrats, och inlemmats som en provins i Brittiska Indien. Upprinnelsen till den totala erövringen var de gränskonflikter som burmeserna hade med det Brittiska ostindiska kompaniet från början av 1800-talet.

Tiotusentals indier sändes till Burma för att sköta ekonomi, handel och administration. De flesta minoritetsfolken, som inte hade kämpat mot kolonialmakten, belönades med lokalt självstyre i stor omfattning. Många av dem tog värvning i brittisk tjänst som soldater eller blev lägre tjänstemän. Efter britternas övertag utvecklades Burma till världens ledande risexportör. De nationellt självmedvetna burmanerna gjorde dock motstånd mot det brittiska kolonialstyret

1920-talet

Buddhistiska munkar predikade att det koloniala styret förvred människornas sinnen och därför omöjliggjorde strävan efter den buddistiska saligheten

1930-talet

En självständighetsrörelse växte fram och dess medlemmar kallade varandra thakin, herre, mästare, en titel som var förbehållen de  koloniala herrarna. För befolkningen blev de snart kända som thakinerna. De hämtade sina idéer från bland annat socialismen och marxismen och japansk fascism, men framför allt gick deras argument ut från buddistisk tradition

1936

För att dämpa de oroligheter och strejker som ofta förekom under 1930-talet, riktade mot kolonialstyret, mot indiska penningutlånare och gästarbetare, försökte britterna blidka nationalisterna genom att ge dem ökat självstyre och detta år fick burmeserna ett eget parlament genom allmänna val

1937

En premiärminister utsågs av parlamentet, men den brittiske guvernören behöll vidsträckta maktbefogenheter

1940-talet

Vid andra världskrigets utbrott tog japanerna kontakt med burmanska nationalister och lovade dem stöd i självständighetskampen. En grupp thakiner, ledda av Aung San, smugglades ut ur Burma och fick militär utbildning av den japanska underrättelsetjänsten. Dessa bildade sedan kärnan i specialförband som med räder i Burma understödde den japanska invasionen 1942

Sedan de allierade hade drivits ut ur nästan hela landet utropades Burma till en självständig stat. Men självständigheten blev bara formell. I praktiken härskade Japans kejserliga armé, och många burmeser sattes i tvångsarbete och utsattes för brutala övergrepp

1945

Britter och burmeser som lierat sig med dem, under ledning av den brittiske överbefälhavaren i Sydöstasien Mountbatten, anföll japanerna och lyckades detta år återerövra Burma. Efter kriget kom britter och burmeser i konflikt med varandra när britterna inte ville överlämna makten i ett självständigt Burma till Aung San och Frihetsförbundet, eftersom man var missnöjd med det kommunistiska inslaget i rörelsen. Britterna ändrade inställning när oroligheter bröt ut och blev så omfattande att ett allmänt uppror hotade

1947

Frihetskämpen Aung San och sex andra ledande AFPFL-medlemmar som skulle ingå i regeringen för det självständiga Burma mördades i en sammansvärjning ledd av den konservative politikern U Saw som manövrerats undan makten genom överenskommelsen mellan britterna och Frihetsförbundet

1948

En annan ledare ur AFPFL, Thakin Nu, tog över regeringsansvaret vid självständigheten den 4 januari
Kort efter självständigheten inledde kommunisterna ett gerillakrig mot landets nya regering, ledd av U Nu, en av ledarna från självständighetsrörelsen och i västra Burma slogs muslimska rebeller för en egen stat

1949

Tog Karenfolket till vapen mot regeringen och samtidigt gick kinesiska nationalistiska trupper på flykt undan Mao Zedongs folkarmé in i delstaten Shan i norr, där de upprättade ett eget välde. På våren låg större delen av landsbygden utanför regeringens kontroll, och även delar av huvudstaden Rangoon behärskades tidvis av rebeller

1951

Först detta år kontrollerade regimen åter större delen av landet

1950-talet

Under andra hälften av detta årtionde försvagades regeringens ställning, bland annat för att den inte lyckades lösa jordfrågan, trots jordreformen saknade nästan hälften av bönderna egen jord. Ekonomiska svårigheter hade dessutom lett till försämrad levnadsstandard. Minoritetsfolken och kommunisterna fortsatte den väpnade kampen medan regeringspartiet splittrades av personstrider. Regeringen fick också mycket kritik för att den inte gjorde buddismen till statsreligion

1958

Gav regeringschefen U Nu upp och bad parlamentet att utse överbefälhavaren general Ne Win till regeringschef

1960

General Ne Win lämnade tillbaka regeringsmakten till U Nu sedan dennes fraktion i Frihetsförbundet (AFPFL) hade vunnit parlamentsvalet
U Nu inledde diskussioner med representanter för minoritetsfolken om ökat självstyre men militären fruktade att detta skulle leda till den burmesiska statens upplösning. Officerarna ogillade även U Nus försök att locka utländska företag till Burma, eftersom det stred mot deras socialistiska idéer

1962

I mars grep general Ne Win makten i en militärkupp. Politiker fängslades och militärer tog över förvaltningen. En “burmesisk väg till socialism” infördes, som Ne Win beskrev som en kombination av buddism och socialism, och det arméstyrda Burmas socialistiska programparti (Burma Socialist Programme Party, BSPP) blev landets enda tillåtna politiska parti

1970-talet

I början av detta årtionde kungjorde de militära ledarna planer på att införa en ny författning och överlämna makten till en civil regering. Som en förberedelse för detta lämnade Ne Win och 20 andra höga militärer i regeringen formellt armén

1974

Den nya författningen trädde i kraft och allmänna val hölls till en folkförsamling. Ne Win valdes till president och ledare för ett nytt, övervakande organ, statsrådet. På papperet fick Burma en civil regering och en del av de styrande byttes ut, men i stort låg makten i händerna på samma grupp som tidigare. Under flera år isolerade sig Burma nästan helt från omvärlden

1980-talet

Efter några år med växande ekonomi försämrades åter situationen i början av detta årtionde och vid flera tillfällen bröt oroligheter ut till följd av livsmedelsbrist. BSPP försökte komma till rätta med problemen genom att omorganisera i partitoppen och att avskeda tusentals partimedlemmar som inte ansågs ha levt upp till partiets ideal. En kampanj mot korruptionen inom förvaltningen inleddes också, men de grundläggande problemen kvarstod dock

1987

Tvingades Burma att ansöka hos FN om status som ett så kallat LDC-land (Least Developed Country), minst utvecklat land, vilket beviljades. För många burmeser, som mindes det relativa välståndet under tiden före militärkuppen, var FN-beslutet en nationell förödmjukelse. Detta bidrog till den massrörelse för demokrati och mot socialism som drog fram över Burma 1988-1990 och som gav uttryck åt 26 års frustration över ständiga prisstegringar, brist på utveckling och total avsaknad av grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Initiativet till protesterna togs av Burmas traditionellt politiskt aktiva studenter

1988

I mars och juni demonstrerade studenterna i huvudstaden Rangoon mot militärstyret, vilket bemöttes med våld och många studenter dödades
Ne Win lät officiellt “pensionera” sig i juli, men förblev, trots sjukdom och sin höga ålder, den reelle makthavaren bakom kulisserna

Ett par kortlivade regeringar, som alla bestod av Ne Wins anhängare, följde på varandra, medan massdemonstrationerna i landet fortsatte

Under landsomfattande oroligheter i juli tros militären ha dödat flera tusen demonstranter på olika platser i Burma. Nya politiska grupper bildades. Efter 30 års exil i Storbritannien återvände Aung San Suu Kyi, dotter till nationalhjälten Aung San, till Burma. Tillsammans med två höga militärer bildade hon Nationella förenade fronten för demokrati (National United Front for Democracy, NUFD), som senare bytte namn till Nationella förbundet för demokrati (National League for Democracy, NLD)

I september grep en ny uppsättning generaler under ledning av Saw Maung makten. Dagarna efter kuppen beräknas ytterligare omkring tusen människor ha dödats och tusentals oppositionella gick under jorden

1989

På våren lovade militärrådet att ordna fria val och överlämna makten till en demokratiskt utsedd regering. Politiska partier tilläts registrera sig, men Aung San Suu Kyi sattes i husarrest under sommaren och kunde därmed inte kandidera i valet

1990

Till valet i maj ställde över 90 partier upp, däribland det regeringstrogna Nationella förenade partiet (National Unity Party, NUP) och Aung San Suu Kyis NLD. I valet, som bedömdes ha gått rätt till, vann NLD en övertygande seger med cirka 60 % av rösterna, vilket skulle ha gett 392 av de 485 mandaten mot 10 för NUP
När NLD gjorde anspråk på att i enlighet med valresultatet få överta regeringsmakten påstod militären att valet inte gällde till ett parlament utan en församling som skulle skriva en ny författning. Juntan förklarade att den tänkte sitta kvar till dess att den nya författningen hade godkänts av alla folkgrupper. Konflikten trappades upp under sommaren och hösten och flera tusen politiska aktivister greps

1991

Fick Aung San Suu Kyi Nobels fredspris för sin ickevåldskamp för demokrati. De styrande generalerna i Burma hamnade därmed under starkt internationellt tryck att frige henne ur husarresten

1995

I juli släpptes Aung San Suu Kyi ur sin husarrest vilket tände förhoppningar om en politisk dialog inom landet, men varje ansats till reformer följdes av nya bakslag. Efter frigivningen återinsattes hon som ledare för NLD

1996

I maj höll NLD sin första kongress. Polisen hade dock gripit över 200 delegater för att de skulle hindras att delta. Partikongressen antog en resolution om att utarbeta ett alternativ till det förslag till ny författning som militärjuntan lagt fram
Senare under året skakades landet på nytt av oroligheter, då studenterna vid universitetet i Rangoon demonstrerade mot regimen

De ständiga trakasserierna av oppositionen ledde till att USA och EU införde begränsade sanktioner mot Burma

1998

Konflikten trappades upp på nytt när hundratals NLD-medlemmar greps sedan partiet meddelat avsikten att inkalla ett “folkets parlament” för att trotsa juntans vägran att erkänna valet 1990. NLD tvingades ge upp planerna och bildade istället en mindre grupp med uppgift att representera “folkets parlament”

2000

Aung San Suu Kyi, ledaren för oppositionsrörelsen Nationella förbundet för demokrati (NLD) hade trots frigivningen ur husarresten inte full rörelsefrihet. Tillsammans med partikamrater försökte hon vid tre tillfällen under året att lämna Rangoon för att träffa NLD-medlemmar. Militären stoppade gruppen utanför huvudstaden, och efter det sista försöket i september sattes hon åter i husarrest

2002

SPDC meddelade i mars att fyra släktingar till den tidigare härskaren Ne Win hade gripits för planer på ett kuppförsök mot juntan
Trots det påstådda kuppförsöket stoppades inte regimens samtal med Aung San Suu Kyi, och i maj upphörde hennes husarrest efter 19 månader. Frigivningen uppgavs vara villkorslös och NLD-ledaren kunde resa vart hon ville

2003

I maj dömdes tio NLD-aktivister till långa fängelsestraff för att de spridit regimfientliga flygblad. Vid samma tid hade Aung San Suu Kyi och andra NLD-ledare inlett en månadslång rundresa i landet, bland annat hos minoritetsfolken i Kachinstaten. Juntans lokala anhängare började störa partiets möten, och utanför Mandalay attackerades NLD:s bilkortege av beväpnade män. Militären grep bland andra Aung San Suu Kyi, som placerades i “skyddsförvar”, och partiets vice ordförande Tin Oo, som fängslades. Båda sattes några månader senare i husarrest

I augusti omorganiserades juntans ledning. Ordförande Than Shwe avgick från sin post som premiärminister till förmån för general Khin Nyunt som senare meddelade att nationalkonventet åter skulle samlas för att skriva en ny författning vilket skulle leda till ett nytt val

2004

I april frigavs NLD:s ordförande Aung Shwe och vice ordförande U Lwin. Samtidigt tilläts NLD att öppna sitt huvudkontor i Rangoon som varit stängt i nästan ett år. Nationalkonventet samlades i maj, men det bojkottades av NLD, delvis i protest mot att partiets högsta ledare ännu satt i husarrest. Även flera etniska minoritetsgrupper bojkottade konventet

Inom juntan rådde oenighet om den förda politiken, och i oktober avsattes premiärminister Khin Nyunt och placerades i husarrest, anklagad för korruption och mutbrott. Premiärministern, som även var chef för den militära underrättelsetjänsten, anses ha förespråkat fortsatta överläggningar med Aung San Suu Kyi, vilket Than Shwe motsatte sig

I november tillkännagav militärjuntan en stor amnesti för över 9 000 personer, bland annat dem som “på felaktiga grunder” hade gripits av den nu nedlagda underrättelsetjänsten, personer dömda för mindre brott och många som bara hade kort tid kvar av sina straff

2005

I maj detonerades tre sprängladdningar i två varuhus och ett konferenscentrum i Rangoon och minst 20 personer dödades. En uppfattning var att bombdåden utfördes av personer som hade rensats ut från Khin Nyunts underrättelsetjänst. Enligt regeringen var det exilgrupper

2006

Juntans högsta ledare Than Shwe lämnade i september över kontrollen av de väpnade styrkorna till en av sina närmaste män, Shwe Mann. Samtidigt lämnade Maung Aye posten som regional befälhavare. De båda ledarna behåller sina poster i det styrande rådet, och maktskiftet tolkades som att de kommer att ta ledningen i en civil regering
Samtalen om en ny författning återupptogs i oktober

2007

I början av året enades  länderna inom ASEA, den sydostasiatiska samarbetsorganisationen, om en resolution som krävde att Burma skulle påskynda processen mot nationell försoning och frige politiska fångar.
I slutet av januari anklagades Aung San Suu Kyi av militärjuntan för skatteflykt, eftersom hon inte hade utnyttjat pengarna från Nobels fredspris inom Burmas gränser

I augusti och september hölls demonstrationer på olika håll i landet i protest mot att regimen i mitten av augusti dubblerat priset på bränsle vilket hade resulterat i att även biljettpriserna på bussar ökade kraftigt. Kostnaderna drabbade vanligt folk, som redan hade svårt att klara sin försörjning. I en av de största protestmarscherna i Rangoon i augusti ingick oppositionsanhängare, däribland ledare för en studentgrupp som varit aktiv under folkupproret 1988. Demonstrationerna eskalerad och även munkar började delta i dem. Munkarnas engagemang trappade upp demonstrationerna som nådde sin höjdpunkt mot slutet av september

Den 21 september deltog omkring 1 500 munkar i en protestmarsch i Rangoon. Deras ledare meddelade att de tänkte fortsätta med sina fredliga demonstrationer till dess att militärregimen föll. Oroligheterna i landet var de värsta sedan slutet av 1980-talet.

Den 22 september tog sig demonstrerande munkar fram till Aung San Suu Kyis hus. Oppositionsledaren, som inte hade fått visa sig offentligt på fyra år, tilläts hälsa på munkarna från husporten

Den 23 september deltog 20 000 personer i demonstrationerna, varav många munkar och nunnor, i de största protesterna på Rangoons gator sedan 1988 års demokratiuppror

Den 24 september fortsatte demonstrationerna och omkring 50 000 demonstranter samlades i Rangoon. En rörelse av munkar uppmanade befolkningen att fortsätta protesterna mot militärdiktaturen

Även den 25 september förekom massdemonstrationer i Rangoon men sedan stoppade militärregimen dessa med hårda metoder. Vissa källor gör gällande att cirka 200 personer dödats under demonstrationerna

FN och ASEAN protesterade mot militärregimens agerande mot de fredliga demonstranterna, men Kina förhindrade att sanktioner vidtogs mot Burma. FN skickade ett sändebud till Burma för att medla mellan militären och Aung San Suu Kyi för att få igång ett samarbete mellan dem. Men i slutet av december hade Suu Kyi och regimens ombud endast träffats en gång för samtal

2008

I början av året meddelade militärjuntan att en folkomröstning skulle hållas den 10 maj om en ny författning
En vecka innan folkomröstningen skulle hållas drabbades kustlandet i söder av en kraftig cyklon. Flera områden översvämmades och förödelsen blev stor särskilt i Irrawaddy-deltat och i Rangoon. Enligt officiella uppgifter några dagar efter naturkatastrofen hade omkring 30 000 personer dödats, men flera biståndsorganisationer och FN trodde att antalet mycket högre, kanske över 100 000. Trots katastrofen, och omvärldens försök att få folkomröstningen senarelagd, så genomfördes folkomröstningen som planerat i nästan hela landet den 10 maj. I de områden som drabbats hårdast blev omröstningen dock uppskjuten i två veckor. Några dagar senare meddelade regimen att den nya konstitutionen hade fått stöd av drygt 92 % av väljarna. Enligt många bedömare, däribland människorättsorganisationer, låg en blandning av fusk och hot bakom resultatet

Den 22 maj kom FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till Burma för att dels besöka de drabbade områdena, dels träffa general Than Shwe för att försöka få regimen att ta emot mer bistånd till katastrofens offer. Nya uppgifter visade då att 78 000 hade dött i katastrofen och att 56 000 fortfarande saknades. I början av juni meddelades att antalet döda var drygt 134 000 efter cyklonen, och att mer än 2 miljoner människor behövde hjälp av olika former av hjälp enligt FN-uppskattningar. Trots det enorma hjälpbehovet förhalade militärjuntan länge västvärldens hjälpinsatser. I juli ansåg dock FN:s chef för humanitära frågor att hjälparbetet nu kunde beskrivas som ” en normal internationell räddningsoperation”. Under hösten var problemet istället att få biståndsgivare att donera mer bistånd till landets drabbade befolkning

I slutet av september frigav regimen drygt 9 000 fångar för gott uppförande och för att de skulle få möjlighet att delta i valet 2010. En av dem som fick amnesti var Win Tin, en av grundarna till oppositionsrörelsen NLD. Med 19 år i fängelse var han den politiska fånge som suttit inspärrad längst i landet

2009

I januari försöker hundratals burmesiska muslimer, rohingya, fly med båt till Thailand, där myndigheterna inte vill släppa in dem. Många räddas senare i land i Indonesien

I februari träffar FN:s sändebud Ibrahim Gambari på nytt Aung San Suu Kyi men tas inte emot av juntaledaren Than Shwe

I april erbjuder sig oppositionspartiet NLD att delta i den politiska processen och ställa upp i planerade val om regimen friger alla politiska fångar, ändrar den nyss antagna författningen och släpper in internationella valobservatörer

I maj släpper militärjuntan släpper in all FN-personal som behövs för att hjälpa offren för förra årets cyklonkatastrof. Enligt FN är flera hundra tusen människor fortfarande i behov av hjälp

I juni driver en militäroffensiv mot karengerillan KNU tusentals civila på flykt in i Thailand

I augusti döms Aung San Suu Kyi till tre års straffarbete för brott mot reglerna för husarresten. Hon hade i maj låtit en oinbjuden amerikansk man stanna över natten sedan han tagit sig till hennes avspärrade bostad genom att simma över en sjö

Milis ur shanfolket drabbar samman med armén i norra Burma. Cirka 30 000 människor är involverade, de flesta kineser

I oktober inleder Aung San Suu Kyi en dialog med militärjuntan och får träffa västdiplomater

2010

I februari friger militärjuntan NLD:s vice ordförande Tin Oo som suttit fängslad eller i husarrest i över tio år

I mars meddelar regeringen att en ny vallag har antagits. Juntan ska själv utse medlemmarna av en valkommission. NLD beslutar sig för att bojkotta valet, eftersom författningen gör det omöjligt för Aung San Suu Kyi att kandidera. Som en följd av detta förklarar myndigheterna partiet upplöst

I april lämnar premiärminister Thein Sein och de flesta av hans ministrar formellt militären för att bilda ett nytt “civilt” parti med sikte på det utlovade parlamentsvalet senare på året. Partiet får namnet Unionens demokrati- och utvecklingsparti (USDP)

I oktober inför regeringen en ny flagga och ny nationalsång samt ändrar landets officiella namn från Unionen Myanmar till Republiken unionen Myanmar

I november resulterade de första allmänna valen på 20 år i en storseger för det militärstödda Unionens solidaritets- och utvecklingsparti (USDP). Oppositionen klagar på omfattande fusk och i omvärlden avvisas valet som en bluff. Bara en vecka efter valet friges Aung San Suu Kyi

2011

I januari tillåts Aung San Suu Kyi att koppla in internet i sin bostad

I mars tillträdde den förre premiärministern Thein Sein som president för en formellt civil regering. Som de flesta ministrar var han militär fram tills valrörelsen började

I augusti tar president Thein Sein emot Aung San Suu Kyi i huvudstaden Naypyidaw

I september avbryts bygget av en kontroversiell kinesisktfinansierad damm och vattenkraftverk. Beslutet tolkas som en för Burma ovanlig eftergift åt opinionen

I oktober friges en del politiska fångar friges och en lag om att tillåta fackföreningar antas

I november beslutar sig NLD för att gå med i den politiska processen sedan lagen som i praktiken uteslöt Aung San Suu Kyi upphävts

I december besöker USA:s utrikesminister Hillary Clinton Burma och utlovar stöd och diplomatiska förbindelser om reformerna fortsätter

President Thein Sein undertecknar en lag som gör det lagligt att hålla fredliga demonstrationer, något som tidigare varit förbjudet

Ett avtal om vapenvila ingås mellan regeringen och gerillagruppen Shanstatens armé (SSA), som slåss för en självständig stat för minoritetsfolket shan i östra Burma

Aung San Suu Kyi registrerar åter sitt parti NLD som upplöstes i samband med parlamentsvalet 2010

2012

I januari höjs bränslepriserna kraftigt

Karenfolkets gerillarörelse KNU sluter ett avtal om vapenvila med regimen. Karens uppror mot militärdiktaturen har pågått sedan 1949

Ytterligare flera hundra politiska fångar friges, däribland flera ledande studentaktivister från protesterna1988

Aung San Suu Kyi bekräftar att hon kandiderar till parlamentet i fyllnadsval i april

USA meddelar att man börjar förbereda sig för att normalisera de diplomatiska förbindelserna med Burma med avsikt att så småningom sända en ambassadör till landet

EU belönar Burmas “anmärkningsvärda politiska reformprogram” genom att upphäva visumförbudet för landets ledande politiker

I slutet av januari inleder Aung San Suu Kyi sin valkampanj inför fyllnadsvalen den 1 april. Tusentals människor sluter upp vid hennes första valmöte i staden Dawei. Suu Kyi säger att de viktigaste valfrågorna för henne är rättssäkerhet, utveckling och nationell försoning

I mars kandiderar NLD i 47 av de 48 valkretsar i vilka fyllnadsval genomförs den 1 april

Burma erbjuder USA, EU och Asean att övervaka valen den 1 april. Det är första gången regimen i landet inbjuder utländska valobservatörer

En vecka före valdagen avbryter Suu Kyi sin valkampanj på grund av utmattning. Fyllnadsvalen i tre distrikt i Kachin senareläggs till följd av strider i området

Två dagar före valet säger Aung San Suu Kyi att valkampanjen inte kan betecknas som fri och rättvis, och hänvisar främst till oegentligheter kring röstlängderna. Hon nämner också att valmaterial förstörts och att valarbetare trakasserats

I fyllnadsvalen i 46 valkretsar i april vinner NLD sammanlagt 43 platser och Aung San Suu Kyi är en av dem som väljs in

Centralbanken beslutar att låta valutan kyat flyta, vilket i praktiken betyder en kraftig devalvering av den övervärderade valutan

President Thein Sein träffar företrädare för karenrebellerna KNU för första gången

Storbritanniens premiärminister David Cameron besöker Burma. Den är första gången sedan Burmas självständighet 1948 som landet tar emot en brittisk premiärminister. Vid sitt besök stödjer Cameron ett förslag från Aung San Suu Kyi om att sanktionerna mot Burma ska avbrytas, men inte upphävas för gott, i syfte att uppmuntra president Thein Sein och andra reformvänner inom regeringen till att fortsätta demokratiseringen

Aung San Suu Kyi planerar att lämna landet för att besöka Norge och Storbritannien. Norska UD säger att de förbereder sig för ett besök i juni. Hennes reseplaner tolkas som ett erkännande av regeringens reformer på så sätt att hon nu gör bedömningen att hon kan resa utomlands utan rädsla för att inte få lov att återvända. Senast Aung San Suu Kyi lämnade Burma var 1988

De nyligen invalda NLD-ledamöterna, däribland Aung San Suu Kyi, beslutar att inte närvara vid parlamentets öppnande den 23 april. Skälet är att de inte vill svära eden, i vilken det står att ledamöterna ska skydda konstitutionen. NLD, som motsätter sig den nuvarande författningen på en rad punkter

EU beslutar formellt att under ett år häva alla sanktioner mot Burma, förutom vapenembargot. Vid ett besök av EU:s utrikeschef Catherine Ashton i Burma tillkännages även att EU öppnar ett kontor i Rangoon

I maj besöker FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon Burma för att stödja reformprocessen, vilken riskerar att försenas av NLD:s vägran att svära eden i parlamentet. I samband med besöket säger Aung San Suu Kyi att NLD beslutat sig för att “kompromissa” och svära eden trots allt, för att inte bli “ett politiskt problem” och för att folket vill se NLD i parlamentet

Aung San Suu Kyi får ett pass och regeringen uppger att hon nu är fri att resa vart hon vill
Indiens premiärminister Manmohan Singh besöker Burma. Det är det första officiella besöket av en indisk regeringschef i landet sedan 1987. Singh träffar även Aung San Suu Kyi samt undertecknar en rad samarbetsavtal inom handel och diplomati

Aung San Suu Kyi reser till Thailand för att bland annat träffa burmesiska gästarbetare och flyktingar samt delta vid World Economic Forum. Det är hennes första utlandsresa sedan 1988

I juni bryter motsättningarna mellan buddister och muslimer ut i öppen konflikt med tiotals döda

Aung San Suu Kyi lämnar Burma för en två veckor lång resa i Storbritannien, Schweiz, Irland, Frankrike och Norge. I Genève talar hon bland annat inför FN:s arbetsorganisation som arbetat mot barnslaveri i Burma, och i Oslo mottar hon Nobels fredspris som hon fick 1991

President Thein Sein tillkännager att de pågående politiska reformerna och försoningsprocessen nu ska följas av ekonomiska reformer och statens roll i landets ekonomi ska minskas

I juli benådar president Thein Sein 46 interner, varav 20 är politiska fångar. Syftet uppges vara att stärka försoningsprocessen i landet

Den 9 juli intar Aung San Suu Kyi tillsammans med 42 partikamrater sin plats i parlamentet

USA:s president Barack Obama lättar på de ekonomiska sanktionerna mot Burma. Ett par dagar efter beskedet från Obama träffar president Thein Sein USA:s utrikesminister Hillary Clinton under en näringslivskonferens i Kambodja. Clinton beskriver mötet som “en milstolpe” i relationerna mellan de båda länderna

FN beräknar att närmare 80 människor mist livet under de oroligheter som pågått i delstaten Rakhine sedan i juni. Muslimer, i synnerhet folkgruppen rohingya, har drabbats hårdast av de styrkor som regeringen sänt till området för att stävja våldet. Runt 80 000 människor beräknas ha flytt från sina hem
I augusti hålls manifestationer runt om på gatorna i Burma för att uppmärksamma att det är 24 år sedan massdemonstrationer för demokrati hölls 1988

Informationsdepartementet meddelar att förhandscensuren avskaffas för tryckta publikationer. Radio och TV ska fortsatt kunna förhandsgranskas

Burmas regering tillsätter en kommission som ska granska våldet mellan buddister och muslimer i Rakhine. FN välkomnar initiativet

President Thein Sein genomför en regeringsombildning, där reformmotståndare uppges få ge plats åt mer reformvänliga politiker

I september växer de redan starka spänningar mellan parlamentet och regeringen när parlamentet tvingar författningsdomstolens samtliga domare att avgå. Bakgrunden är att domstolen i mars försökt begränsa parlamentets befogenheter, bland annat dess möjligheter att övervaka regeringsmedlemmarnas arbete genom exempelvis utfrågningar

Aung San Suu Kyi gör en resa till USA, där hon bland andra träffar utrikesminister Hillary Clinton och president Barack Obama. Under besöket upphäver USA sina sanktioner mot president Thein Sein
Regeringen friger drygt 500 fångar, däribland flera politiska fångar och utländska medborgare. Enligt oppositionella källor kan det röra sig om runt ett sextiotal politiska fångar

Under sitt besök i USA uppmanar president Thein Sein omvärlden att upphäva alla sanktioner mot hans land. Det är första gången på 46 år som en burmesisk statschef besöker USA

I oktober lyfter USA ytterligare sanktioner och restriktioner för finansinstitutioner mot att låna ut pengar till Burma

Nya oroligheter bryter ut i Rakhine. Enligt den burmesiska regeringen dödas den här gången fler än 80 människor och drygt 22 500 människor tvingas fly från sina hem, av dem är 21 700 muslimer. Totalt har runt 100 000 människor blivit hemlösa sedan striderna mellan buddister och muslimer i Rakhine utbröt i juni. Tusentals hus har förstörts i nya bränder, och hela stadsdelar och byar uppges nu vara utplånade. Nattligt utegångsförbud införs i en rad städer, och fler säkerhetssoldater och poliser skickas till Rakhine

I november beviljar världsbanken bistånd till Burma till ett värde av 80 miljoner dollar samt utlovar ytterligare ekonomiskt stöd i form av lån. Det är första gången på 25 år som Burma får finansiellt stöd från låneinstitutet

EU erbjuder Burma drygt 100 miljoner dollar i utvecklingsstöd

USA:s president Barack Obama besöker Burma för att visa landets stöd för reformprocessen. Inför besöket släpps fler än 450 fångar ur landets fängelse

I december riktar president Thein Sein hård kritik i ett TV-tal mot den offentliga förvaltningen som enligt honom bromsar demokratiseringsarbetet

Meddelar regeringen att privatägda tidningar ska tillåtas från 1 april 2013. Från och med februari kan ansökningar om utgivningstillstånd lämnas in. Burma har inte haft privata tidningar sedan 1964
För första gången tillåts offentligt nyårsfirande. Under ett halvt sekels militärstyre har alla offentliga folksamlingar varit förbjudna

2013

I januari offentliggör hjälporganisationen Free Burma Rangers videoupptagningar som visar hur militären skjuter med stridshelikoptrar mot gerillafästen i Kachin i norra delen av landet

Regeringen avskaffar förbudet från 1988 mot folksamlingar större än fem personer på allmän plats
I februari meddelar regeringen att en kommission ska upprättas för att se över de återstående politiska fångarnas fall med målet att de ska friges

President Thein Sein gör sitt första besök i Europa. Han träffar såväl EU-företrädare som ledare för enskilda länder i syfte att stärka Burmas relationer med västländerna. President Thein Sein besöker Norge, Finland, Österrike, Belgien och Italien

I mars håller NLD sin första partikongress någonsin. Ett verkställande utskott om 15 personer utses, vilket i sin tur enhälligt väljer om den 67-åriga Aung San Suu Kyi till ordförande

Minst 50 människor dödas när våldsamheter bryter ut mellan buddister och muslimer i staden Meiktila söder om Mandalay i centrala Burma

Oroligheterna i Meiktila sprider sig till omgivande städer, där flera moskéer sätts i brand liksom hundratals bostäder och butiker som ägs av muslimer. Uppskattningsvis runt 12 000 människor tvingas lämna sina hem och fly undan våldsamheterna

I april börjar fyra privatägda tidningar att ges ut för första gången på nästan 50 år. Det är tidningarna The Union, The Voice, Standard Times och The Golden Fresh Land

Människorättsorganisationen Human Rights Watch varnar i en rapport för att den muslimska civilbefolkningen i Rakhine hotas av etnisk rensning

EU häver alla handels- och ekonomiska sanktioner mot Burma samt sanktioner riktade mot enskilda burmesiska individer, till exempel i den politiska ledningen. Förbudet mot vapenförsäljning till Burma kvarstår dock. USA behåller en del riktade sanktioner på grund av oro för situationen för de mänskliga rättigheterna

Den regeringstillsatta utredningen av det etniska våldet i Rakhine 2012 presenteras. Utredarna slår fast att 190 människor dödades och cirka 100 000 blev hemlösa i de två våldsutbrotten i juni respektive oktober 2012 mellan muslimer (rohingyas) och buddister

I maj besöker president Thein Sein president Barack Obama i USA. Det är första gången som en burmesisk ledare tas emot i Vita huset sedan 1966. Thein Sein får beröm av Obama för den nya utvecklingen i Burma

Sju muslimer som greps efter våldsamheterna i Meiktila döms till långa fängelsestraff. Det längsta straffet på 34 år utdöms för mordet på en buddistisk munk. Ett 40-tal muslimer dödades i sammandrabbningarna med ännu hade inga buddister som deltog i sammandrabbningarna dömts
I delar av Rakhine återinförs en regel om att de muslimska rohingyas bara ska få lov att skaffa två barn. Begränsningen ska inte gälla buddister i området

I slutet av maj besöker Japans premiärminister Burma. Det är första gången sedan 1977 som en japansk regeringschef gör en officiell resa till landet. Burma får sina resterande skulder till Japan avskrivna och utlovas nya lån till utbyggnad av infrastruktur och energiförsörjning

Myndigheterna i staden Lashio i Shanstaten inför utegångsförbud efter sammandrabbningar mellan muslimer och buddister

I juni döms den muslimske man som satte eld på en buddistisk kvinna i Shanstaten i maj till 26 års fängelse. Inga buddister har ännu dömts för brott relaterade till den etniska konflikten med landets muslimer

I juli döms tjugotre personer till fängelse för deras roll i de våldsamma upploppen mellan muslimer och buddister i Meiktila i mars. Personerna döms för bland annat mord, misshandel och mordbrand
Gerillagruppen Wastatens förenade armé (United Wa State Army, UWSA) i Shanstaten ingår en fredsuppgörelse med regeringen. Uppgörelsen innebär viss truppreträtt och fortsatta, regelbundna fredssamtal. UWSA är en av de största etniska gerillagrupperna som ligger i konflikt med centralregeringen. Gruppen uppskattas ha cirka 30 000 man

President Thein Sein besöker Storbritannien, där han tillkännager att Burma kommer att släppa alla politiska fångar före 2013 års slut. Senare under juli släpps 73 politiska fångar

Burmas geografi och Burmas klimat

Till ytan är Burma cirka 1,5 gånger större än Sverige. Landets form liknas ibland med en papegojas. Burma har en längd av cirka 200 mil och är som bredast 100 mil. Naturen är varierande, med Himalayas bergstoppar i norr och ett stort slättlandskap i den centrala delen. I landets sydvästra del utbreder sig ett stort deltalandskap. I väster gränsar landet mot Bengaliska viken och Andamansjön. I deltalandskapet odlas majoriteten av landets ris. Tvärs igenom Burma rinner, den nästan 2 000 kilometer långa, Ayeyarwady-floden, landets livsnerv.

Burma har under året tre olika klimatperioder. Monsunperioden, med allt sin nederbörd, börjar i maj/juni och slutar i oktober. Torrperioden infaller mellan november och maj. Detta är bästa tiden för besök i landet. I bergsområdena kan temperaturen falla ned mot noll under denna period. I februari börjar temperaturen stiga och månaderna mars till maj kan vara pressande heta.

Flora och fauna

Som i andra delar av Asien består Burmas ursprungliga skogar av två huvudtyper; monsunskogen och regnskogen. Var och en med sina karaktäristiska växter. I, på gränsen mot Tibet förekommer en vegetationstyp anpassad till Himalayas kärva klimat.

Djurlivet är, precis som växtligheten, anpassad till tropiska förhållanden och här finns däggdjur som tiger, elefant, olika arter björn och apor, tapir, gaur mm Fågellivet är rikt och man uppskattar att det finns cirka 1 000 olika arter här, inklusive flyttfåglar.

Burmas befolkning, språk och sociala förhållanden

Det finns ingen säker statistik över invånarantalet eftersom miltärregimen inte har full kontroll över landet och därmed inte kunnat genomföra folkräkningar på länge, dessutom har många burmeser flytt. En stor del av befolkningen bor i de bördiga områdena längs floden Irrawaddy och i dess deltaområde.

Burmas befolkning är inte helt homogen. I landet lever inte mindre än 67 olika etniska grupper som talar mer än 240 språk eller dialekter. Majoriteten utgörs av folkgruppen bamar, även kallade burmeser, som lär han vandrat in från sydvästra Kina. Andra större folkgrupper är Shan, Karen, Rakhine, Chin och Mon. Flera av dessa folkgrupper lever även i angränsande länder. I Burma lever även stora grupper med indiskt och kinesiskt ursprung.

Omkring 30 procent av landets befolkning tillhör de cirka 100 officiellt erkända nationella minoriteter och stamfolk. Under resan kom jag i kontakt med flera olika folkgrupper, bland annat bamarer, rakhine, shan, chin, pa-o, danu, intha, palaung och padaung.

Vid självständigheten 1948 löstes inte frågan om minoritetsfolkens rättigheter och därför har olika grupper av frihetsrörelser kämpat för någon form av självstyre sedan dess. Landet har därför mer eller mindre befunnit sig i inbördeskrig under hela sin moderna historia. Den politik militärregimen för mot minoritetsfolken har lett till en omfattande utvandring eller flykt till grannländerna.

Burmanska är landets officiella språk som tillsammans med tibetanska utgör grundstommen i den tibeto-burmanska språkgruppen. Till denna språkfamilj hör också flera av Burmas minoritetsspråk, till exempel arakanesiska, karen, karenni, kachin och chin. Engelska används allmänt i affärslivet och inom förvaltningen.

I Burma finns ett begränsat socialförsäkringssystem som tillkom 1954. Det ger vissa ersättningar till främst offentligt anställda; vid sjukdom, moderskap och arbetsskada. Pensionssystem saknas dock helt.

Den härskande militära eliten blir allt rikare för att de har kontroll över statliga företag och utrikeshandel medan majoriteten av landets invånare upplever en stadig försämring av levnadsvillkoren. Den genomsnittliga inkomsten i landet är bland de lägsta i världen, samtidigt stiger priserna på viktiga med inflationen.
Den fria sjukvården fungerade väl en gång i tiden men nu är sjukdomar som malaria och tuberkulos vanliga och utbrott av pest förekommer. Tillgången till sjukvård och mediciner i Burma anses vara lika dålig som i de fattigaste afrikanska länderna. Värst är situationen för de etniska minoriteterna i områden där strider förekommer.

Missbruk av droger, bland annat heroin, är vanligt förekommande och en följd av den omfattande odlingen av opium och spridningen av hiv/aids har snabbt ökat i dessa grupper. Hiv/aids har även spridits bland de många prostituerade burmesiska kvinnor som kommer från minoritetsfolken och som lever som prostituerade i Thailand. Sedan i början av 2000-talets har dock regimen börjat samarbeta med frivilligorganisationer för att begränsa spridningen.

Thanaka; ansiktsdekorationer

Vid ett besök i Burma lägger man snabbt märkte till att burmeserna har stora gula “fläckar” i ansiktet, thanaka. Dessa kommer från en pasta, gjord på vatten och bark från thanakaträdet. Pastan stryker man på huden som skydd mot den starka solen. Den är också fuktighetsbevarande och fungerar även som skönhetsmedel.

Utbildning

De burmesiska barnen börjar den obligatoriska, kostnadsfria femåriga grundskolan vid femårsålder, om den finns tillgänglig. Efter grundskolan följer ett mellanstadium på tre år samt ett högstadium på två år.

Cirka fyra av fem barn börjar grundskolan, eller går i buddistiska klosterskolor, men bara hälften av dem fortsätter till mellanstadiet. Bara en av fyra elever fortsätter till högstadiet.

Efter studentoroligheterna 1988 stängdes samtliga skolor fram till augusti 1992. I december 1996 stängdes åter universiteten efter nya studentoroligheter och öppnades åter sommaren 2 000 under förutsättningen att de inte blandade sig i politiken. Studenterna övervakas dock av representanter för militärregimen.

Universiteten i Rangoon och Mandalay har varit landets bästa, men utbildningsnivån har sjunkit sedan i mitten av 1990-talet.

Sedan en tid tillbaka finns även privata skolor. En del av dem finansieras genom höga terminsavgifter medan andra drivs genom välgörenhet.

Religion

Det sägs ofta att Burma är Asiens mest renläriga buddhistiska land. Den buddhism som tillämpas hör till Theravada, eller Hinayana Buddhismen som anses vara närmast den lära som Buddha förkunnade efter att han nått insikt om livet.

Trots buddhismens starka ställning tillber man även nats, en sorts andar; onda eller goda. Under en nats pwe dansar medier, kvinnor eller män utklädda till kvinnor, tills de faller i trans och får kontakt med andarna.

För mer information se burma-fakta

Resan till Burma var en av mina bästa och starkaste, hittills. Med mig hem hade jag nya erfarenheter och minnen från ett vackert och intressant land. De starkaste intrycken från resan var nog mötena med, de alltid leende och vänliga, invånarna, men även den vackra naturen lämnade oförglömliga minnen.

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dem på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik

Print Friendly, PDF & Email