san marino+ -resa

Bilder med märkning (U) betyder att det visar ett av UNESCO utsett världsarv
Klicka på bilden för större format

san marino, ferrara, ravenna, commachio, rimini, verrucchio, san leo, torriana och montebello var några plaster jag besökte på denna resa till san marino och italien, rainer stalvik

Resa till San Marino – San Marino, Ferrara, Ravenna, Rimini, San Leo mm

En bilresa på lite drygt 600 kilometer gav mig möjlighet att besöka San Marino, mitt 108:e land, samt besök vid ett flertal fantastiska världsarv i de italienska städerna Ferrara och Ravenna samt att ha staden Rimini som min bas för ytterligare utforskning av andra kulturarv i den italienska provinsen Emilia-Romagna. Dessutom gjorde jag ett kort besök i den pittoreska staden Comachhio vid Adriatiska havet.

Resan gick helt utan missöden men jag var med om en otrevlig incident under bilresan till Ravenna när två män stoppade mig och ville stjäla värdesaker. Läs mera om detta längre ned på resebeskrivningen.

Det här var en resa med många intressanta upplevelser på kort tid. San Marino och Italien har mycket att erbjuda den som är kulturellt eller historiskt intresserad!

Flygresan

Göteborg – Dusseldorf

Flygresan gick helt problemfritt. Däremot uppstod problem i Dusseldorf på grund av strejk. Planet till Bologna, som jag var inbokad på var inställt, och många väntade på att bli ombokade. Jag fick välja mellan att stanna över natten i Dusseldorf eller flyga via Munchen med sen ankomst i Bologna samma dag. Jag valde att flyga vidare.

Dusseldorf – Munchen

Även detta blev en problemfri flygresa. Dock lång väntan på att planet till Bologna skulle avgå.

Munchen – Bologna

Inga problem med flygresan, men den sena ankomsten gjorde att jag med minsta möjliga marginal kunde hämta ut min hyrbil och köra vidare till Ferrara på en mörk motorväg, dit jag kom vid 00.30-tiden, istället för 16-tiden om planet hade gått enligt tidtabell från Dusseldorf direkt till Bologna.

Boende

Mina hotell hade jag bokat via en hotellsite på internet vilket gjorde att jag klarade boendet till rimliga kostnader. Två av hotellen hade mycket bra standard. Det i Ravenna, som enligt hotellbeskrivningen var 3-stjärnigt, hade dock standard under stjärnstatusen.

Transporter

För att på enklaste sätt ta mig runt mellan resmålen hade jag bokat en hyrbil, vilket gav mig stor rörlighet och gjorde att jag kom till sevärdheter som jag annars inte skulle varit möjliga att besöka.

Resa till Italien

Resan

Ferrara

Ferrara, cirka 135 000 invånare, är en stad som förhållandevis få turister besöker trots att staden anses vara en av Italiens finaste renässansstäder. Frånvaron av de stora turistskarorna ger staden ett lugn att njuta av medan man tar sig runt bland sevärdheterna. Har man tillgång till cykel, som jag hade, blir det ännu lättare att ta sig runt bland dessa.  Flera av stadens sevärdheter skapades under tiden som klanen Este hade makten, och rivaliserade med den mäktiga familjen Medici i Florens. Trots bombraider under andra världskriget klarade sig Ferraras gamla stadskärna utan större skador. Däremot skadades vissa sevärdheter av den jordbävning som drabbade staden i maj 2011.

År 1995 togs Ferraras gamla stadskärna med sina vackra byggnader upp på UNESCO:s lista över världsarv.

Under mina två dagar i Ferrara besökte jag, bland annat, nedanstående sevärdheter.

Castello Estense, är ett välbevarat slott komplett med både vallgrav och vindbrygga. Under 1385 drabbades Ferrara av svåra kravaller som tvingade stadens härskare markis Nicolo II d´Este, regeringsperiod 1361 – 88, att skydda sig och sin familj. Han beordrade därför uppförandet av denna mäktiga och numera välbevarade borg. Den första stenen till detta magnifika bygge lades den 29 september, 1385. Slottet skadades svårt under en brand år 1554 och en kraftig jordbävning år 1570.

De flesta av slottets salar används numera av stads förvaltning.

Palazzo Municipale, började byggas år 1243 och var familjen Estes bostad fram tills man flyttade in i det nybyggda slottet. Rummen i palatset används numera av stadens förvaltning och palatset är därför stängt för allmänheten.

Palatsets vackra trappa byggdes år 1481.

Duomo, katedralen, är en mäktig byggnad som började byggas år 1135. Den rikligt utsmyckade och pampiga fasaden är en kombination av romansk och gotisk arkitektur.Framför katedralen finns vackra lejonskulpturer.

I anslutning till Duomo ligger det vackra torget Piazza Trento e Trieste.

Palazzo Diamanti, har fått sitt namn efter de 8 500 diamantformade utskotten på fasaden. Palatset byggdes av Sigismondo d´ Este i slutet av 1400-talet.

Palazzo Schifanoia var tidigare familjen d ´Estes nöjespalats och i detta finns Ferraras vackraste fresker. Palatset byggdes mellan åren 1385 och 1391. Idag fungerar det som museum, vilket dock var stängt på grund av reparation av de skador byggnaden fått under jordbävningen i maj 2011.

Judiska kvarteren tillkom efter att judar fördrivits från sina ordinarie boplatser i Spanien, Portugal och Tyskland. Judarna välkomnades till Ferrara av familjen Este och fick bosätta sig i den gamla staden. Här bodde de från 1627 till 1859. Miljön är intressant att ströva omkring i med sina smala gator.

Stadsmuren är nio kilometer lång och sträcker sig nästan helt runt den gamla stadskärnan. Den är en av Italiens bäst bevarade gamla stadsmurar. Runt muren går en stig som är fin att vandra.

Bilresa: Ferrara – Comacchio – Ravenna

Under denna bilresa inträffade resans obehagligaste incident.

Jag var på väg från Comacchi till Ravenna och noterade att en skåpbil körde väldigt nära mig. När jag tittade i backspegeln såg jag två män sitta och vifta med armarna för att fånga min uppmärksamhet. Till att börja med brydde jag mig inte om deras signalering. Efter ett tag tutade chauffören på mig och hans passagerare viftade på nytt ivrigt med armarna och pekade på min bil. Nu blev jag fundersam! Vad ville de göra mig uppmärksam på? Jag körde in till vägkanten.

En av männen hoppade ur skåpbilen och pekade på min bakdörr och sprang fram till den. Han menade att den var öppen. Jag tackade och skulle köra vidare men mannen sade ”Frutta, frutta” och gjorde tecken åt mig att vänta. Han gick tillbaka till sin skåpbil och återvände med en låda clementiner och menade att jag skulle ha den. ”No, no”, sade jag. ”Frutta, frutta” sade mannen igen och höll fram lådan. Jag tog två clementiner ur den.  Han envisades åter med att jag skulle ta lådan. ”No, no”, sa jag än en gång och visade att två clementiner räckte för mig. Då tog han lådan och placerade den i baksätet på min bil. Jag såg hur han sökte av bilen med blicken.

När jag försökte stoppa honom och åter säga att två clementiner räckte för mig sa han ”momento” och gick tillbaka till bilen och återvände med tre apelsiner. Jag sade åter ”no, no!” Men han gick och lade dem i baksätet på bilen.

Sedan ville han ha betalt för frukten och blev så påstridig att jag tyckte det var obehagligt. Jag tog upp ett par Euro ur fickan, all växel jag hade, och gav till honom. ”No”, sade han och visade upp fem fingrar och sa ”Cinco Euro”. Då gick jag och satte mig på förarplatsen.

Han kom efter mig och öppnade dörren på passagerarsidan. Jag såg hur han sökte av sätet med blicken. Där låg kameran och plånboken. Jag tog tag i allt som låg där och kastade det bakom mig, jackan hade jag slängt ner på golvet när han ställde in lådan med clementinerna.

Nu var både passagerardörren såväl som bakdörren vidöppna och jag såg hur han letade efter någonting. Jag började bli rädd!

Medan mannen tvekade en sekund på nästa steg la jag i ettans växel och körde iväg. I backspegeln såg jag hur hans huvud slog i den bakre dörrstolpen och hörde hur dörrarna slog igen. ”Nu gäller det bara att komma härifrån”, tänkte jag!

Jag körde betydligt fortare än hastighetsbegränsningen tillät och letade efter en avtagsväg där jag kunde gömma mig. Utan att använda blinkersen körde jag in på en väg som svängde av åt höger. Hela kroppen skakade när jag stannat bilen.

Sedan såg jag inte deras bil igen förrän vid hotellet i Ravenna där jag skulle bo! Hur är det möjligt att dessa män dyker upp på samma hotell som jag bokade på internet flera månader tidigare???  De tittade forskande på mig, men jag satte på mig kepsen och jackan och försökte på så sätt maskera mig.

Direkt efter incheckningen på Hotel Piccolo körde jag in till Ravenna och promenerade runt i gamla stan i tre timmar innan jag körde tillbaka till hotellet dit jag återkom vid 17-tiden och då var männen inte kvar!

Hela tiden jag promenerade runt i gamla staden hade jag funderat på hur jag skulle hantera situationen med ett nytt möte med männen som försökte stjäla något ur min bil!

Ravenna

Ravenna, cirka 135 000 invånare, var under åren 402 och 476 e Kr Romarrikets huvudstad. Under denna period verkade skickliga bysantinska hantverkare i staden som har lämnat fantastiska kulturarv efter sig, åtta av dem finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Mosaikerna som kyrkorna dekorerades med under 3- till 500-talen beskrevs av den store italienske författaren Dante ”att de var som en symfoni av färger”.

År 1861 blev Ravenna med omgivningar en del av Kungariket Italien.

Några av de sevärdheter jag besökte under mina dagar i Ravenna var:

Basilica di San Vitale, UNESCO-listad, basilikan dateras till 500-talet e Kr och är ett av den tidiga kristendomens viktigaste monument.De fantastiska mosaikerna som pryder kyrkans interiör har motiv hämtade från Gamla Testamentet och bilder, bland annat av den bysantinske kejsaren Justianius.

Mausoleo de Galli Placidia, UNESCO-listad, byggdes i mitten av 400-talet till minne av Galla Placidia, som var halvsyster till kejsaren Honorius. Mosaikerna i mausoleet är de äldsta i Ravenna och mycket vackra. De dateras till 430-talet.

Det sägs att amerikanen Cole Porter hade de vackra mosaikerna i mausoleet i tankarna när han komponerade sin berömda melodi ”Night and Day”.

Museo Arcivescovile och capella di Sant´ Andrea, UNESCO-listat. Det gamla kapellet med sina fantastiska mosaiker från 400-talet finns inne i Ärkebiskopens palats. Mosaikerna visar, bland annat 99 olika fågelarter, varav många finns att se i Ravenna och omgivningar. Palatset fungerar som museum och en av de stora attraktionerna är elfenbenstronen som användes av kejsaren Maximilian på 500-talet e Kr. Fotograferingsförbud råder både i museet såväl som i kapellet.

Battistero Neoniano, UNESCO-listat, är Ravennas äldsta intakta byggnad uppfört i slutet av 300-talet e Kr. Ursprungligen användes byggnaden som badhus av romarna men konverterades senare till en helig byggnad. Mosaiken i taket som visar när Johannes döper Jesus i Jordanfloden tillkom i slutet av 400-talet.

Basilica di Sant´ Apollinare Nuovo, UNESCO-listad, byggdes på 560-talet. Här finns de till ytan största mosaikerna. De vackra mosaikerna visar, bland annat jungfrur och martyrer på väg till Jesus. Påven Georg den Store ansåg att de vackra mosaikerna skulle målas över då de avledde människor från bön.

Battistero degil Ariani, UNESCO-listat, är en liten anspråkslös helgedom som byggdes i slutet av 400-talet. Här finns en vacker takmosaik som visar dopet av Jesus omgiven av sina tolv apostlar.

Detta är det enda UNESO-arvet som är gratis att besöka i Ravenna.

Mausoleo di Teodorico, UNESCO-listat, byggdes på 520-talet e Kr på order av den gotiske kungen Teodorik medan han fortfarande levde. Mausoleet är byggt av sten från Istrien och i en arkitektur som förekom under antiken. Taket består av ett enda stort stenblock med en diameter på 10 meter och väger 300 ton.

Inne i mausoleet finns ett kar i porfyr som man tror användes som kista åt kung Teodorik.

Tomba di Dante, den store italienske poeten Dante Aligheris grav. Dante förvisades från sin födelsestad Florens år 1302 av politiska skäl och levde under många år på olika platser i Italien tills han bosatte sig i Ravenna där han dog år 1321.

Som kuriosa kan nämnas att hans födelsestad Florens levererar oljan till den lampa som brinner med evig låga sedan Dantes död.

Piazza del Popolo, är Ravennas mest berömda torg. Runt detta ligger fleras vackra byggnad och är en populär samlings plats för stadens invånare.

Rimini

Staden Rimini, cirka 145 000 invånare, var till en början en umbrisk stad med blev år 269 f Kr en romersk koloni och en stad av stor betydelse. Efter romarna styrdes staden av bysantiner, goter, langobarder och franker. År 1157 fick staden självstyre genom ett beslut av kejsaren Fredrik I.

I början av 1200-talet vann medlemmar av den mäktiga familjen Malatesta medborgarrätt i staden och skaffade sig sedan en ärftlig envåldsmakt som feodalherrar. Pandolfo Malatesta, som kom i onåd hos påven, sålde år 1503 staden till venezianerna, vilka efter några år (1528) förlorade Rimini till Kyrkostaten, som styrde över staden till 1860, med avbrott under Napoleon I:s krig. Under denna tid ingick Rimini i Cisalpinska republiken. År 1860 införlivades Rimini med kungadömet Italien.

Under första världskriget, år 1915, besköt österrikiska örlogsfartyg Rimini. Under andra världskriget blev staden bombarderad, men återuppbyggdes sedan.

Under 1960- och 1970-talen sökte sig många svenskar till Riminis fantastiska badstränder.Idag är det många ryssar som kommer hit.

Lämnar man badstranden finns det en del sevärdheter väl värda att besöka i staden. Några jag besökte var nedanstående.

Piazza Cavour är Riminis huvudtorg och runt detta finns vackra byggnader som Palazzo del Municipio som byggdes på 1500-talet. Palatset blev svårt skadat under andra världskrigets bombningar men restaurerades. Palazzo del Podesta är en annan vacker byggnad vid torget som uppfördes på 1300-talet. Den vackra brunnen på torget beundrades redan av Leonardo da Vinci!

Tempio Malatestiano, katedralen, byggdes i gotisk stil på 1200-talet. På 1400-talet byggdes katedralen om i renässansstil. I katedralen finns idag kistorna efter härskaren Sigismondo Malatesta, även kallad ”Riminis Varg”, och hans älskarinna Isotta degli Atti.

Ponte di Tibero, den romerska bron, byggd år 21 e Kr, över floden Tibern var starten / slutet på vägen Via Emilia som ledde till / kom från Rom. Den vackra bron används fortfarande för trafik trots att den är mer än 2 000 år!

Arco di Augusto, den vackra romerska triumfbågen, byggdes år 27 f Kr för att hedra kejsaren Augustus. Höjden är imponerande 17 meter och den är norra Italiens största bevarade fristående romerska byggnad. Triumfbågen var startpunkten på vägen Via Flaminia som band samman Rimini med Rom.

Castel Sismondo, även känd som Rocca Malatestiana, byggdes på medeltiden. Borgen är ett imponerande byggnadsverk men väldigt lite återstår av interiören.

Riminis omgivningar

Eftersom jag hade tillgång till bil under denna resa kunde jag utforska några av de fantastiska små bergsstäderna med sina borgar som ligger väster om Rimini.Synd att jag inte hade mera tid till förfogande för detta!

Bergsstaden Verucchio, cirka 9 700 invånare, grundades någon gång mellan 900- och 600-talen före Kristus av, vad man tror, en grupp etrusker. Senare blev byn säte för den mäktiga familjen Malatesta som kom att dominera regionen under lång tid. Här föddes den mäktiga dynastin Malatesta som kom att dominera regionen från slutet av 1100-talet fram till år 1462. Den stora borgen i Verucchio var sätet för deras maktcentra. Den 31:a oktober besegrade Federico de Montefeltro familjen Malatesta och bröt därmed deras långvariga makt.Verucchio har därefter styrts av olika familjer innan den införlivades i kungariket Italie.

Namnet Verucchio antas stamma från uttrycket ”Vero occhio” som betyder ”Det sanna ögat”.

Jag såg Verucchio, som ligger på en bergstopp 300 meter över havet, cirka 14 kilometer väster om Rimini, på långt håll och beundrade det vackra läget. Såg hur husen klättrade upp för bergsväggen och hur borgen tronade över husen. Dit måste jag!

Den smala vägen slingrade sig genom odlingslandskapet upp till Verucchio och när jag körde in mot piazzan blev vägen så smal att möte var omöjligt. För att få bort bilarna från centrum har man upplåtit flera parkeringsplatser åt turister. Jag parkerade min hyrbil och gick tillbaka till piazzan för att promenera vidare i byn.

Piazzan kantas av vackra medeltida hus och här finns flera små affärer och restauranger. Vinden blåste småsnålt så det var få turister på gatorna. En rundvandring på gatorna i stadens gamla del är som att vandra bakåt i tiden.

Verucchios gamla kyrka dateras till 990-talet och har en vacker romansk arkitektur. Interiören är spartansk. Den gamla försvarsmuren är är ett fint prov på hur sådana byggdes på medeltiden. Borgen, Rocca Malatestiana, var en av familjen Malatestas största och i denna föddes Mastin Vecchio som kom att erövra Rimini år 1295. Borgen är välbevarad och väl värd ett besök för att få en uppfattning om hur medeltida borgar byggdes. Vyerna från borgen, mot Adriatiska havet, in i landet mot bergskedjan Apenninerna och San Marino är superba.

Verucchio är väl värt ett besök!

Bergsstaden San Leo, 2 700 invånare, är ett måste om man befinner sig i trakten av Rimini! San Leo grundades på 300-talet e Kr av en religiös flykting från Rom.

För att komma till San Leo kan man åka med lokala bussar, men enklaste sättet att besöka staden är med egen bil vilket gör att man samtidigt kan besöka andra små bergsstäder. Sista biten av vägen upp till San Leo går på en smal och slingrande väg där det är svårt att mötas med bil, men som bjuder på vackra vyer över bergen och omgivningarna.

San Leo, till skillnad från San Marino, lyckades inte bevara sin självständighet utan blev i slutet av 1800-talet en del av Italien.

Jag hade sett ett foto på borgen i San Leo på turistbyrån i Rimini och tänkte omedelbart att ”den skall jag besöka”!

Direkt efter frukost en söndagsmorgon lämnade jag hotellet och körde väster ut från Rimini. Jag passerade den lilla bergsstaden Verucchio, som jag besökt tidigare och körde vidare mot Novafeltria tills det var dags att ta av mot San Leo. Vägen till San Leo kantades av ängar och dramatiska klippor. I San Leo parkerade jag bilen för att kunna utforska staden och borgen till fots.

Borgen, som är den stora sevärdheten, är en av regionens vackraste och mäktigaste. Den har sitt ursprung till tiden då bysantiner och goter förde krig mot varandra, d v s under 1300- och 1400-talen. År 1441 intogs borgen av Federico da Montefeltro och ägdes senare av andra familjer innan den år 1631 tillföll Kyrkostaten.

Borgen i San Leo är imponerande stor och mäktig. Dess tjocka murar måste ha varit svåra att ta sig igenom!

Vissa av borgens salar används numera som utställningshallar eller museum. Salen med gamla vapen är intressant att besöka för att få en inblick i vilka vapen som användes när de gamla krigen rasade som värst. Mest tankeväckande är dock ett besök i tortyrkammaren med sina tortyrinstrument.

Kammaren låg djupt in i borgen, antagligen för att man inte skulle höra de torterades skrik. Under inkvisitionen plågades här många bekännelser fram av kyrkans män. I en annan sal visas ytterligare tortyrinstrument som väcker mycket obehagliga känslor om man tänker på hur dessa användes.

Andra sevärdheter i San Leo är den gamla församlingskyrkan som dateras till 800-talet och katedralen som byggdes mellan 800- och 1100-talen.

Borgens spektakulära läge, den vackra arkitekturen och besöket i tortyrkammaren var det som gjorde de djupaste intrycken på mig.

Bergsstaden Torriana har drygt 1 300 invånare och ligger cirka 15 kilometer sydväst om Rimini. Torriana ligger på ett berg mitt emot Verucchio, endast en dalgång skiljer städerna åt. Även här finns en borg som tillhört familjen Malatesta. Stora delar av borgen är förstörd men en del har renoverats och i den ryms nu en restaurang, som förutom god mat bjuder på fina vyer över dalen. Av den gamla staden finns endast några få lämningar kvar.

Bergsstaden Montebello ligger vid vägs ände. Staden når man med bil enbart från Torriana och vyerna utefter vägen över dalgången är mycket vackra.

I Montebello bor det bara cirka 1 600 personer och att komma hit är som att förflytta sig bakåt i tiden. För att komma in i staden måste man gå igenom den vackra stadsporten, enbart stadens invånare får passera här med bil.

När man kommer in i Montebello går man på smala, stenbelagda gator som kantas av vackra hus. På torget finns flera restauranger och här ligger också stadens gamla kyrka.

Montebellos stora sevärdhet är den gamla borgen som finns noterad i dokument från 1168. Borgen var en av de som ägdes av släkten Malatesta.Då jag var här tidigt på säsongen hade borgen ännu inte öppnat varför jag tyvärr inte kunde besöka den utan fick nöja mig med en anblick av den vackra fasaden.

Resa till San Marino

San Marino (UNESCO-listat)

San Marino är den enda kvarvarande av de stadsstater som fanns i Italien under medeltiden. År 300 flydde den helige Marinus från Rab undan den romerske kejsaren och grundade San Marino. Under 1500-talet styrdes landet av påven. År 1631 erkände Kyrkostaten San Marinos självständighet under uppsikt av kyrkan.

När kejsaren Napoleon I erövrade Italien kom San Marino under franskt beskydd. År 1815, efter Napoleons fall, återupprättade Wienkongressen Kyrkostaten. Den lokale ledaren hävdade dock San Marinos fulla oberoende trots att romersk-katolska kyrkan ville bevara sitt inflytande över landet. En konflikt uppstod som varade fram till år 1861, när konungariket Italiens bildades, då ett vänskapsavtal upprättades mellan den nya italienska staten och San Marino, som därmed lyckades bevara sin självständighet.

Med undantag av att man numera har demokratiska val med allmän och lika rösträtt har styrelseskicket inte förändrats nämnvärt sedan 1240-talet.

Ett besök i det lilla landet San Marino var egentligen huvudmålet med hela denna resa, som dock även kom att innehålla många andra upplevelser av stort värde.

Jag lämnade hotellet i Rimini direkt efter frukosten och körde ut ur staden enligt de anvisningar receptionisten gett mig. Eftersom det var söndag var det ingen större trafik i innerstaden, och inte vid 8-tiden på morgonen! Här sover både stadens invånare och turister länge en söndagsmorgon. Det tog inte lång stund att komma ut på den vackra landsbygden väster om Rimini, och ganska snart såg jag berget Titano där den gamla stadsdelen i San Marino ligger.

Jag ställde bilen på parkeringsplats 2b och mannen som arbetade som parkeringsvakt beskrev hur jag skulle gå för att komma till bergets topp via en liten skogsväg. När jag kom in på den såg jag hur frosten låg kvar på marken och jag kände av kylan för att jag glömt att ta med mig vantar. Det tog inte mer än cirka tio minuter innan jag var uppe vid den tjocka muren som en gång skyddat San Marino mot fiendeattacker. Genom en liten ingång i den kom jag in framför Montale, det tredje tornet. Härifrån började min rundvandring i San Marinos gamla stad. Vandringen fortsatte mot Guaita, det första tornet, via Cesta, det andra tornet. utan att gå in i detta.Vid Guaita köpte jag en entrébiljett som gav mig tillträde till alla tre tornen.

Guaita, det första tornet, byggdes redan på 1 000-talet. Härifrån försvarade man borgen mot fiendeangrepp. I kriget mot familjen Malatesta från Rimini på 1400-talet förstärktes tornet och fick sitt nuvarande utseende. Tack vare stödet från Hertigen av Urbino och påven kunde man hålla stånd mot familjen Malatesta. År 1754 utsågs tornet som säte för Guardia di Rocca, Borgens försvarare. Senare blev tornet ett fängelse och den sista fången lämnade Guaita år 1975. I en av de före detta cellerna finns väggteckningar som de inspärrade fångarna gjort.

Cesta, det andra tornet, integrerades i den massiva stadsmuren på 1500-talet. Tornet uppfördes på 1200-talet på en plats där det tidigare funnits en romerskt försvarsanläggning.

Cesta ligger högst upp på berget Titano, 750 möh, och vyerna från detta är fantastiskt vackra. I tornet ryms numera ett museum som visar en imponerande samling av gamla vapen från 1200-talet fram till 1800-talet.

Montale, det tredje tornet, byggdes på 1300-talet och utgjorde en viktig del i den totala försvarsanläggningen. Under en period fungerade även Montale som fängelse.

När jag besökt alla tre försvarstornen och museerna i dessa vandrade jag tillbaka till Guaita och därifrån gick jag in i den gamla staden med dess vackra hus och små, slingrande gator. Utefter flera av dessa fanns det souveniraffärer som försöker locka in turisterna med sitt varuutbud, en stor del av San Marinos inkomster kommer från turism. Själv hoppade jag över affärsbesöken för att istället titta på andra sevärdheter.

Piazza della Libertá, Frihetstorget, ligger det vackra palatset och den stora frihetsstatyn, Statua della Libertá, som skänktes av Grevinnan Otilia Heyroth Wagener år 1876.

Fortsätter man sin att gå norrut från torget kommer man till Piazza Domus Plebis, ett torg, med den stora Basilica de Santa Marinus, den helige Marinus (San Marinos grundare) kyrka som byggdes i början av 1800-talet på en plats där det tidigare funnits en gammal romansk kyrka. Inne i kyrkan finns relikerna av Sank Marinus.

Efter att ha ätit en god lunch fortsatte jag att promenera runt i den gamla staden ytterligare ett par timmar för att njuta av atmosfären och folklivet, som tyvärr inte var så aktivt på grund av kylan.Kanske borde jag har besökt något av de lite ”udda” museerna som finns i staden, som Vampyrmuseet och Vaxkabinettet.

Istället för att gå på museum lämnade jag den gamla staden och begav mig till Borgo Maggiore.

Borgo Maggiore, med på UNESCO:s lista över världsarv, är en gammal marknadsstad, grundad år 1244. Staden ligger vid foten av berget Titano, precis nedanför borgen. Här vandrade jag runt på de små slingrande gatorna kantade av vackra stenhus.

På seneftermiddagen körde jag tillbaka till Rimini och därmed var besöket i mitt 108:e land avslutat.

Trots att denna resa bara varade i åtta dagar var den full av intressanta kultur upplevelser som gav mersmak på ytterligare resor i Italien, och kanske ett återbesök i San Marino.

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik