guatemala-resa

Resa till Guatemala,
Antigua, Lago de Atitlan, Tikal mm

Bilder märkta (U) visar ett av UNESCO utsett världsarv
Klicka på bilden för större format

Resa till Guatemala, Antigua, Lago de Atitlan, Tikal, Flores mm

tikal, flores, lago de atitlan, panajachel, san pedro de laguna, santiago de atitlan, santa catharina palopo, san antonio palopo, solola och chichicastenango var några platser jag besökte i guatemala, rainer stalvik 

Efter att ha blivit rånad under min resa i Costa Rica ville jag inte än en gång resa på egen hand i Centralamerika och blev därför glad när jag hittade en arrangerad resa med besök i Nicaragua, Honduras, Belize och Guatemala. Tyvärr blev jag inte förskonad från otrevligheter på denna resa heller! På den stora marknaden i Chichicastenango, Guatemala blev jag bestulen på min plånbok innehållande både kontanter och kreditkort.

Läs om min resa längre ned på sidan

Inte heller började denna resa speciellt bra. Arrangören som lovat att boka både hotell och transfer från flygplatsen för att jag skulle slippa leta transport och hotell sent på kvällen hade missat att boka detta. Ingen chaufför stod och väntade på flygplatsen och inget rum var bokat på det hotell i Granada som stod angivet i resplanen. Som tur är jag ingen handfallen resenär utan löste detta på plats. Dock undrade jag över nödvändigheten att avlöna personal, åtminstone indirekt, som inte kan klara av att ordna så elementära saker… Jag väntar fortfarande på en ursäkt från från arrangören!

Resan genom de fyra länderna Nicaragua, Honduras, Belize och Guatemala bjöd på flera fina, intressanta och spännande upplevelser, men också på långa och tråkiga transporter under vilka man enbart fick se länderna passera revy genom bussfönstret.

I Nicaragua besökte jag städerna Granada och Leon som båda är med på UNESCO:s lista över världsarv och den natursköna ön Isla Ometepe i Nicaraguasjön. I Honduras blev det en blixtvisit i den farliga huvudstaden Tegucigalpa och i staden Tela vid den karibiska kusten. I Belize bodde jag hos mayaindianer i den lilla byn Aguacate. Sista landet på resan blev Guatemala, som jag också fick mest tid att utforska. Här blev det besök vid mayatemplen i Tikal, med på UNESCO:s världsarvslista, besök vid den otroligt vackra och vulkanomgärdade sjön Lago de Atitlan med besök i olika byar runt sjön och besök av de berömda indianmarknaderna i Solola och Chichicastenango. Resan avslutades i staden Antigua som togs upp på UNESCO:s världsarvslista år 1979 för sin vackra koloniala arkitektur och sina pampiga kyrkor.

Allmänt om resan

För att undvika trassligheter som ensamresenär i Centralamerika vände jag mig till en av Sveriges äldsta ”ekoarrangörer” som lanserat en ny rutt genom länderna Nicaragua, Honduras, Belize och Guatemala. På papperet lät upplägget fint, men i verkligheten innebar det mycket bussåkande för att genomföra resplanen. Detta innebar att mycket av det jag fick se gjordes genom ett bussfönster. Upplägget liknade stundtals ”japansk expressturism”. Trots detta blev det flera intressanta upplevelser under resan och en av höjdpunkterna, boendet hos mayaindianerna i den lilla byn Aguacate i Belize, hade varit svårt att göra på egen hand.

”Man bokar en resa och får reskamraterna på köpet”. Att resa i grupp har både för- och nackdelar. Mina reskamrater på denna resa var bra. Ingen ”stack ut” och alla passade tiderna. Eftersom jag inte betalat enkelrumstillägg fick jag dela rum med en man i ungefär samma ålder som jag. Varje morgon, prick, 05.00 vaknade han och började leta efter någonting i ryggsäcken….

Fördelarna med att köpa ett reseupplägg, att bli en ”följamäare” istället för resenär, är att man slipper ordna det praktiska själv; transporter, hotellrum mm Nackdelen är att man ”överlämnar” sitt resande i någon annans händer och att man bara kan påverka upplägget minimalt.

Flygbiljetterna köpte jag av en resebyrå denna gång, vanligtvis köper jag dem direkt på nätet. Flygrutten för denna resa blev Göteborg – London – Miami – Managua på vägen ut och på vägen hem flög jag Guatemala City – Miami- London – Göteborg. Innan jag kom i säng efter starten i Antigua hade jag varit vaken i 38 timmar.

Centralamerika har mycket intressant att erbjuda resenärer i form av historiska platser, vacker natur och ett färgfullt folkliv, men kriminaliteten i länderna tar bort en del av nöjet att resa i denna del av världen.

Säkerhet

I början av februari 2012 lyssnade jag på ett inslag i ”Dagens Eko” om Honduras. Radioreportern sade att ”Honduras är världens just nu våldsammaste land”, vilket beror på att narkotikasmugglingen just nu använder Honduras som transitland. En turist behöver dock inte vara rädd för att bli utsatt för övergrepp i allt för stor omfattning.” Under båda mina resor i Centralamerika har jag blivit utsatt för övergrepp två gånger; rånad i Costa Rica och bestulen i Guatemala. Enbart otur?

Så här skriver UD, bland annat, på sin hemsida om säkerhetsläget i respektive land (februari 2012):

Nicaragua: Nicaragua är ett av de säkrare länderna i den centralamerikanska regionen, dock har säkerhetsläget i landet försämrats under de senaste åren, och antalet våldsbrott mot turister samt rån och stöld av pengar och pass har ökat. Var mentalt förberedd på att du kan råka ut för stöld/rån. Gör aldrig motstånd och följ aldrig efter rånare/ficktjuvar. Vapen är vanligt förekommande och motstånd från offret får ofta mycket olyckliga konsekvenser.

Honduras: Säkerhetsläget i Honduras är allvarligt. Våldsbrott, rån och överfall förekommer frekvent, rättsliga och polisiära myndigheters kapacitet och resurser för att stävja den höga brottsligheten är otillräckliga. Antalet handeldvapen i omlopp är stort, och väpnade rån förekommer.

Belize: Även om säkerhetsläget generellt sett är bättre än i grannländerna Mexico och Guatemala måste man vara på sin vakt mot överfall och andra våldsbrott. Man bör undvika att bära på sig kontanter eller andra värdesaker.

Guatemala: Säkerhetsläget är prekärt. I december 1996 undertecknades fredsavtalen i Guatemala vilket markerade slutet på en över trettio år lång intern väpnad konflikt. Sedan dess har våldet tilltagit inte minst i Guatemala City. Ingen av stadens zoner kan längre klassas som säker. Mord, väpnade personrån, kidnappningar och våldtäkter förekommer i alla delar av staden…. Kriminaliteten i Antigua har ökat den senaste tiden med ett flertal mord, rån och våldtäkter.

Skall man avstå från att besöka dessa länder? Oavsett vilket land i världen man än besöker finns det alltid en risk att råka ut för våldsbrott, i vissa länder är sannolikheten att det skall hända dock större. I de centralamerikanska länderna är risken mycket hög, men om man följer råd om hur man skall bete sig som besökare i dessa länder och är extra försiktig ökar chanserna att man klarar sig från att utsättas för våldsbrott, men helt säker är man aldrig.

För mer information se guatemala-fakta

Kostnader

För den som inte bor på lyxhotell eller besöker de mest exklusiva restaurangerna är det billigt att resa i Centralamerika. I Belize är kostnaderna dock något högre än i de andra länderna. Antigua i Guatemala var den dyraste platsen under hela resan.

Det går att få tag på bra hotellrum för runt SEK 100:-/natt. En god lunch kan man äta för SEK 35 – 50:- och middag för SEK 40 – 50:-. En öl kostar på restauranger SEK 12 – 15:-, i butik köper man öl ( 33 cl) för SEK 5-6:-. En kopp kaffe på café kostade SEK 7-10:-. Lokala transportmedel (chickenbus) är mycket billigt att åka, så är även de komfortabla långfärdsbussarna. Min flygbiljett kostade cirka SEK 8 500:-/ tur och retur.

Generellt sett kan man resa med låg budget i Centralamerika. Ibland tillkommer dock extra kostnader i form av rån eller stöld….

Resan i Guatemala

Redan ett par tusen år före vår tideräkning blev människor bofasta i det som i dag kallas för Guatemala. Efter hand växte den högtstående mayakulturen fram på höglandet och kom att omfatta vad som nu är södra Mexiko och grannländerna i söder. Mayafolket var framstående matematiker, astronomer och arkitekter. Under mayakulturens höjdpunkt, mellan 300- och 900-talet efter Kristus, byggdes bland annat tempelstaden Tikal i norra Guatemala.

När de spanska erövrarna kom till området på 1520-talet hade mayacivilisationen sedan länge stagnerat. Riket hade splittrats i en rad mindre stadsstater som stred sinsemellan. Spanjorerna kunde snabbt ta kontroll över hela regionen, som utropades till vicekungadömet Nya Spanien. Européernas militära överlägsenhet och de sjukdomar de förde med sig fick förödande konsekvenser för mayafolket, även om en del indianer sökte en fristad i de otillgängliga bergen. Spanska bosättare lade efter hand beslag på mark och utnyttjade hänsynslöst ursprungsfolken som arbetskraft.

Mexikanernas uppror mot kolonialmakten ledde år 1821 till att också Centralamerika blev självständigt. Området ingick först i Mexiko, men efter två år bildades Centralamerikanska unionen. Denna präglades dock av motsättningar mellan lokala ledare och unionen föll sönder med början år 1838 och därmed blev även Guatemala ett självständigt land.

Guatemala är ett spännande och intressant land att besöka. Här finns en storslagen natur och en levande indiankultur med uråldriga rötter. På grund av landets våldsamma historia är dock turismen begränsad. Det trettiosex år långa inbördeskrig som upphörde 1996 krävde över 200 000 människors liv. Majoriteten drabbade var fattiga mayaindianer som föll offer för militärens övervåld. Efter kriget har omfattande våldsbrottslighet och korruption brett ut sig vilket också påverkar turismen negativt.

Första destinationen i Guatemala efter besöket i mayabyn Aguacate i Belize blev den lilla pittoreska staden Flores som jag kom till efter tolv timmars bussresande. Efter denna långa bussresa kändes det nästan som att resan hittills till största delen mest bestått av långa och tidskrävande bussresor. Det kändes därför bra när guiden lovade oss att vi skulle få stanna i Flores i två nätter, istället för resplanens en natt. Detta skulle ge oss tid att i lugn och ro hinna besöka den forna maystaden Tikal, som nu finns med på UNESCO:s lista över världsarv.

Mörkret föll över Flores bara en dryg timme efter ankomsten vilket gjorde att det knappt fanns några möjligheter att fotografera någonting av stadens miljöer. Dock kunde jag njuta av flera karnevalståg som drog fram på stadens gator och som samlade en hel del människor. Jag vandrade med ett par av dem för att insupa atmosfären och njuta av den vackra musiken som framfördes på blås- och stränginstrument. Det blir mera tid över till fotografering i morgon tänkte jag, och dessutom skulle det komma flera karnevalståg.

Dagen därpå var det avresa klockan 08.00 med buss till den forna mayastaden Tikal, en av resans största sevärdheter.

Mayaruinerna i Tikal (med på UNESCO:s lista över världsarv)

Det har länge varit en dröm att få komma till den forna mayastaden Tikal. Nu var den förverkligad!

De första mayaindianerna bosatte sig här på 700-talet före Kristus. Staden utvecklades långsamt och nådde sin höjdpunkt i mitten av 600-talet efter Kristus då Tikal antas ha haft omkring 100 000 invånare. På 900-talet efter Kristus förlorade staden allt mer av sin betydelse och övergavs.

För att få uppleva atmosfären och magiken i den forna mayastaden valde jag att gå på egen hand trots att en guide ställdes till gruppens förfogande. Jag ville inte att mina upplevelser skulle störas av onödigt prat eller ovidkommande kommentarer, som det lätt blir när man går tillsammans med andra.

De magiska vibrationerna kändes omedelbart efter att jag gick in på stigen genom djungeln som leder till templen. Det var varmt och fuktigt och jag hörde hur vrålaporna skrek. Det som skiljer Tikal från andra stora mayastäder som Palenque, Chichen Itza och Uxmal är att den ligger djupt inne i djungeln. Efter drygt femton minuters vandring genom den täta vegetationen som var fylld med olika fågelläten och vrålapornas skrik skymtade jag det mäktiga templo I, Den stora jaguarens tempel, genom lövverket.

Jag gick in på Gran Plaza, det stora torget, och såg det 44 meter höga templet från framsidan. En brant trappa ledde upp till toppen av templet men det var nu förbjudet att gå upp för den eftersom flera personer ramlat ned och omkommit under årens lopp. Mitt emot templo I ligger det 38 meter höga templo II. Vackert och mäktigt även det. Jag klättrade upp i templet för att få en överblick över Gran Plaza och Acropolis del Norte, som är fylld av tempel och byggnader i olika storlekar. De äldsta byggnaderna dateras till 400-talet före Kristus. Området fick sitt nuvarande utseende på 800-talet efter Kristus. Vid denna tidpunkt fanns tolv tempel och flera gravar.

Från Gran Plaza gick jag vidare till Acropolis Central. Här fanns en gång i tiden flera hus och tempel och man tror att överklassens bostäder låg här. Därefter besökte jag Plaza Oeste, Västra torget, med templo III i senklassisk mayaarkitektur. Vid Acropolis del Sur tittade jag på det 58 meter höga templo V som byggdes på 700-talet efter Kristus.

På Plaza de los Siete Templos, torget med de sju templen, finns flera små vackra tempelruiner byggda i senklassisk mayaarkitektur. I ett av templen kunde man besöka flera rum. Här ifrån gick jag vidare till El Mundo Perdido, Den förlorade världen. Här finns 38 olika byggnader i varierande mayaarkitektur runt en 32 meter hög pyramid med en bas på 4×80 meter. Mäktigt och vackert!

Nära temlo IV ligger komplex N med ett tvillingtempel från den senklassiska mayaperioden. Templen är byggda år 711 efter Kristus. Det 64 meter höga templo IV, det fjärde templet, är Tikals högsta byggnad. En lång trätrappa leder upp till templet. Det är tungt och svettigt att ta sig upp till templet på den, men det är värt slitet för när man kommer upp till templo IV bjuds man på en fantastisk utsikt över djungeln och de tempel som stick upp ovanför trädkronorna.

Efter cirka sex timmar rundvandring bland templen i Tikal var det dags att gå tillbaka till parkeringsplatsen för att möta resten av gruppen och återfärd till hotellet i Flores. Jag var oerhört glad över att jag vandrat ensam och fått njuta av atmosfären, magiken och de vackra byggnaderna i den forna mayastaden. Detta var en av resans absoluta höjdpunkter!

När vi kom tillbaka till hotellet vid 16-tiden bjöd guiden på en chockerande överraskning. Vi skulle inte stanna kvar i Flores över natten utan ta nattbussen till Guatemala City med avgång vid 22-tiden. Detta var ett skamgrepp på oss! Men inget alternativ gavs….. Jag protesterade, för detta innebar att jag inte skulle få chans att uppleva Flores och karnevalen på kvällen som jag väntat på.

Lago de Atitlan

Nattbussen plockade upp oss på en parkeringsplats i Flores och körde hela natten till Guatemala City, dit vi anlände cirka 05.30. Jag var överraskad över att jag sovit en stor del av natten. I GC steg vi in i en minibuss som körde oss till Lago de Atitlan dit vi kom cirka 13 timmar efter att vi stigit på bussen i Flores. Allt bussresan stod mig nu ”upp i halsen”.

Sjön Lago de Atitlan är en av Guatemalas största turistattraktioner. Den ligger på cirka 1 600 meters höjd och omges av ett flertal vulkaner. Naturen runt sjön visar upp en dramatisk skönhet och runt sjön ligger ett antal mayabyar som man kan besöka med båt eller pick up transporter. Inte långt från sjön, i höglandet, finns flera städer med landets största och mest berömda indianmarknader, som Solola och Chichicastenango. Min bas vid sjön var den lilla staden Panajachel med cirka 20 000 invånare. Runt sjön finns ett nät av stigar som man kan vandra på men risken att bli rånad om man går på dessa är stor. Störst chans att klara sig från rån är att gå i större grupper med en lokal guide. I Panajachel bodde vi på ett av resans bästa hotell.

Jag tog omedelbart Lago de Atitlan till mitt hjärta. Så vackert det var att stå på stranden och titta på när solen sänkte sig bakom de höga vulkanerna, eller när den steg upp över dem på morgnarna! Detta var en av resans vackraste platser!

Panajachel är ingen direkt skönhet, men folklivet är spännande. Staden är dränkt i butiker och souvenirstånd, bortom dessa finns det intressanta vardagslivet. Turisterna drar hit många vackert klädda mayakvinnor från byarna runt sjön som vill sälja sina handarbeten. Stundtals var det ganska jobbigt med alla dessa kvinnor som hela tiden bearbetade mig för att jag skulle köpa någonting. Jag som inte gillar shopping!

Under mina sex dagar vid Lago de Atitlan besökte jag mayabyarna San Pedro La Laguna, Santiago Atitlan, San Marcos La Laguna, Santa Catharina Palopo och San Antonio  Palopo. Alla byarna har ett vackert läge vid sjön. Till/från byarna Santa Catharina Palopo och San Antonio Palopo trängdes jag med mayindianer på träbänkar på pick up flak. De andra byarna besökte jag med båt från Panajachel.

San Pedro La Laguna och Santiago Atitlan är till stor del inriktade på besök av turister och här trängs souvenirstånden på gatorna. När man besöker dessa byar är besöken i gallerier och på handarbetsfabriker obligatoriska. Santa Catharina Palopo och San Antonio Palopo var de finaste byarna jag besökte. Båda ligger på en bergssluttning mot sjön där husen ligger utefter trånga och vindlande gator med ett folkliv som fortfarande går sin gilla gång, utan hets att jaga turister. Besöket i San Marcos de La Laguna kan man ge låg prioritet även om båtresan dit bjuder på fina vyer ut över sjön, vulkaner och berg.

Förutom besök i fem byar runt Lago de Atitlan åkte jag först till en av Guatemalas största indianmarknader i staden Chichicastenango och den något mindre, men inte så turistbesökta, i Solola. Chichicastenango har cirka 66 000 invånare och ligger på lite drygt 2 170 meters höjd. Solola är en betydligt mindre stad och ligger på lägre höjd, bara 9 kilometer från Panajachel.

Folklivet var liknande på båda marknaderna med många vackert klädda mayaindianer. Även utbudet av varor var ungefär detsamma, fast i större kvantiteter i Chichicastenango. På båda marknaderna såldes, bland annat, grönsaker, ägg, kläder, tyger, souvenirer, blommor, skor, tyger, fisk, hushållsföremål, potatis, spannmål, kött och levande fjäderfän. Trängseln var lika intensiv på båda marknaderna men man kom snabbare ur köerna i Solola.

I den stora trängseln i Chichicastenango blev jag bestulen på min plånbok med både kontanter och kreditkort. Min guide Carlos räddade mig ur en besvärlig situation genom att låna mig pengar till återstående tiden av resan. I Solola klarade jag mig helt utan missöden trots den stora trängseln. Två gånger har jag besökt Centralamerika och båda gångerna har jag råkat illa ut. I Costa Rica blev jag brutalt rånad och i Chichicastenango blev jag bestulen. Hör detta till resorna i denna del av världen?

Från Lago de Atitlan kom jag till resans sista destination via en bussresa, två och en halv timme, till staden Antigua.

Staden Antigua

Antigua, cirka 58 500 invånare, grundades den 10 mars, 1543 och var under 233 år det koloniala rikets huvudstad. År 1776 blev Guatemala City landets huvudstad efter att Antigua drabbats av en förödande jordbävning den 29 juli, 1773. År 1979 togs staden upp på UNESCO:s lista över världsarv för sin vackra koloniala arkitektur. Runt staden ligger tre vulkaner; Agua (3 766 m), Fuego ( 3 763 m) och Acatenango (3 976 m). Antigua anses vara en av Guatemalas största turistattraktioner.

Under tre dagar utforskade jag denna trevliga stad och njöt av den vackra inramningen av vulkaner, arkitekturen, de vackra kyrkorna och det färgfulla folklivet. Jag bodde på ett litet hotell nära kyrkan La Merced, inte långt från stadens hjärta Parque Central. Majoriteten av Antiguas gamla byggnader är uppförda under 16- och 1700-talen när Spanien var en stormakt och den katolska kyrkan fick ökat inflytande.

Några av de sevärdheter jag besökte var Parque Central, stadens hjärta och mötesplats speciellt under veckosluten då tusentals människor kommer hit och till de omkringliggande gatorna med avspärrad biltrafik. Här kan man då njuta av olika musikframträdanden, gatuartister och vackert klädda mayakvinnor som strövar runt med sina handarbeten de vill sälja. Runt torget, och på de närliggande gatorna, finns många trevliga restauranger att slinka in på. Parkens berömda fontän uppfördes år 1738.

Runt Parque Central ligger det vackra Palacio de los Capitanes Generales, som började byggas år 1558. Palatset fungerade under många år som regeringsbyggnad åt den regering som styrde det spanska koloniala riket i Centralamerika. Catedral de Santiago, Antiguas imponerande katedral, började byggas år 1542 men skadades svårt under jordbävningen 1773. Delar av katedralen återuppbyggdes mellan åren 1780 och 1820. Palacio del Ayuntamiento, stadshuset med sin vackra arkad, är beläget vid parkens norra sida. Det uppfördes huvudsakligen på 1740-talet. Från balkongen har man fina vyer över Parque Central, katedralen och några omkringliggande byggnader.

Förutom katedralen besökte jag kyrkor, som La Merced, kanske Antiguas vackraste kyrka. Den började byggas år 1548 och byggnationerna pågick fram till år 1717 då kyrkan till stora delar förstördes av en jordbävning. Återuppbyggnaden var klar 1767 men kyrkan drabbades åter hårt av den stora jordbävningen år 1773. Nuvarande utseende fick kyrkan under de reparationsarbeten som pågick mellan åren 1850 och 1855. Kyrkan Iglesia de San Francisco, stadens näst mest betydelsefulla, började byggas i mitten av 1500-talet. Även den förstördes i stor omfattning av jordbävningen år 1773.

Kyrko- och klosterruiner finns det gott om i Antigua. Flera av de vackra kyrkor och kloster som förstördes under den stora jordbävningen år 1773 byggdes aldrig upp igen utan minner idag, som ruiner, om den makt och prakt som präglade Antigua under den koloniala perioden. Några av de ruiner jag tittade på var Iglesia del Carmen, Iglesia de la Recoleccion, Colegio de San Jeronimo och Iglesia Jesu Christo.

Ytterligare sevärdheter i staden är den kommunala tvättinrättningen, de kullerstensklädda gatorna med de vackra och färgfulla husen, marknaden och berget Cerro de la Cruz varifrån man har fina vyer över staden och de omkringliggande vulkanerna. Det är viktigt att endast gå upp till Cerro de la Cruz mellan 10.00 och 15.00 då turistpoliser finns stationerade efter vägen dit. Går man upp på berget utanför denna tidsperiod finns det stor risk att bli rånad.

Antiguas marknadsplats ligger i anslutning till den stora bussterminalen i stadens västra del. Den är alltid intressant att besöka. Extra intressant och färgfull är den på mån-, tis- och lördagar då folk från de omkringliggande byarna söker sig hit.

Jag tyckte omedelbart om Antigua så snart jag anlänt till staden. Här finns en underbara atmosfär, en vacker kolonial arkitektur och ett intressant folkliv. Man skall dock inte låta sig förföras helt och hållet av allt det vackra och trivsamma för när mörkret faller blir även Antigua en farlig plats. Risken att råka illa ut under dagtid är ganska liten varför det inte finns något skäl att avstå att komma hit. Prata gärna med polisen för att få tips om var du kan röra dig utan större risk för problem.

På denna resa fick jag möjlighet att besöka fyra länder i Centralamerika; Nicaragua, Honduras, Belize och Guatemala, men till ett ganska högt pris i form av långa transporter där landet passerade revy utanför bussfönstren. Stundtals var det lite av ”japansk expressturism” över denna resa. Jag skulle aldrig själv ha lagt upp en resrutt liknande denna om jag planerat resan på egen hand. Men jag fick också bo i mayabyn Aguacate i Belize, vilket hade varit svårt att ordna i egen regi. Facit av denna resa är jag fortfarande föredrar att resa på egen hand, även om det kräver större egna insatser, än ger mig ut i världen som ”följamäare”.

I det stora hela är jag dock nöjd med det jag fick ut av denna resa, till vissa delar väldigt nöjd.

Mer information     Guatemala landsfakta

min gamla hemsida

Det finns många intressanta och spännande länder. 
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik