Makedonien

skopje, debar, ohrid, ohridsjön och naum var platser jag besökte i makedonien, europa, rainer stalvik

Fler bilder från Makedonien finns på www.stalvik.com

Makedonien – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

Under tre höstveckor utforskade jag Serbien och Makedonien, två av Balkans länder, med hjälp av bil. Genom min 2 500 kilometer långa bilresa fick jag möjlighet att bilda mig en bra uppfattning om dessa länder som har flera likheter, men också olikheter. Båda länder drabbades av kriget på Balkan i början av 1990-talet och lider fortfarande av sviterna efter detta. Båda länderna kan visa upp böljande, skogsklädda bergsområden, sjöar och historiska platser att besöka. Deras kultur skiljer sig i viss mån åt. Medan det i Makedonien byggdes friskt och andades framtidstro kändes det nästan som om livet stod på ”vänt” i Serbien.

Min resa var planerad så att jag skulle komma till några av de platser som finns med på UNESCO:s lista över världsarv, till exempel klostren Studenica och Sopocani i Serbien och sjön Ohrid, som tillsammans med Bajkalsjön och Titicacasjön är en av världens äldsta sjöar, samt staden Ohrid med sin fantastiska gamla stadsdel och några av de unika kyrkorna och klostren runt sjön Ohrid i Makedonien. Jag besökte staden Nis (Serbien) där den romerske kejsaren Konstantin den Store som införde kristendomen i romarriket föddes och jag besökte huvudstäderna Belgrad i Serbien och Skopje, Moder Theresas födelsestad, i Makedonien.

Jag mötte en hel del trevliga människor under resan som blev pikanta inslag, ett exempel är inbjudan till en bröllopsfest med cirka 350 gäster i staden Bajina Basta vid floden Drina i Serbien.

Resan började, och slutade, i Belgrad, Serbien huvudstad. Serbien var det 98:e landet jag besökte och Makedonien det 99:e.

Att köra bil i dessa länder var inte helt lätt alla gånger, av olika anledningar; vägarna på landsbygden var ofta i dåligt skick och kunde blockeras av traktorer, hästkärror, motorredskap, kor eller får. Vid ett par tillfällen råkade jag ut för så tjock dimma att jag inte kunde köra fortare än 25 – 30 km då sikten var högst 20 meter. I bergen på gränsen till Kosovo blev jag stoppad av tungt beväpnade militärer som ville veta varför jag körde på de små och slingrande vägarna. Inte alltid helt lätt att komma runt, men alltid spännande!

Läs om min resa och se fler bilder makedonien-resa

Makedoniens historia i korthet

 före Kristus

Makedonien var i äldsta tider befolkat av grekiska stammar. Med Filip II, som blev kung år 359 f Kr, inleddes en stormaktsperiod. Under Filips son Alexander den Store blev Makedonien centrum i ett världsrike
Alexander upprättade makedonskt styre i Grekland, förde krig mot perserväldet och erövrade Mindre Asien, Levanten, Egypten, Mesopotamien och delar av Indien. Den grekorientaliska blandkultur som blomstrade i hans rike kallas hellenism. Efter Alexanders död år 325 f Kr föll det hellenistiska väldet sönder

efter Kristus

395

fter en period som grekisk stat och romersk provins kom Makedonien under Bysans (Östroms) kontroll

500-talet Anlände de första slaverna till regionen

800-talet Blev Makedonien en del av det första bulgariska riket

971 – 1014

Det bulgariska motståndet mot Bysans leddes av tsar Samuil som härskade över ett västbulgariskt eller makedonskt rike (den exakta definitionen diskuteras fortfarande mellan det moderna Bulgarien och republiken Makedonien

1000-talet

Tsar Samuils rike inlemmades i det bulgariska och därefter kämpade bysantiner, bulgarer och serber om makten över Makedonien, som blev en del av det medeltida Serbien

1300-talet Grundade serberna den serbisk-ortodoxa kyrkan i Skopje

1371

Erövrades Makedonien av de muslimska osmanerna (turkarna) och territoriet förblev under turkisk överhöghet i 500 år

1877 – 1878

Efter det rysk-turkiska kriget tillföll större delen av Makedonien Bulgarien

1878 Berlinkongressen återförde Makedonien under turkiskt styre

1912 – 1913

De sociala och ekonomiska missförhållandena och förtrycket från turkarna skapade politisk oro och motsättningar mellan landets folkgrupper och löste ut de så kallade Balkankrigen som förändrade regionens gränser
Det första Balkankriget mellan Turkiet och Balkanförbundet (Bulgarien, Serbien, Montenegro och Grekland) slutade med Turkiets nederlag och en delning av Makedonien. I det andra Balkankriget stred Serbien, Grekland och Bulgarien om landet som delades upp mellan dem

1914 – 1918

Under första världskriget försökte Bulgarien lägga beslag på landet genom att ansluta sig till axelmakterna Tyskland och Italien

1929

Efter första världskriget blev den slaviska delen av Makedonien en del av serbers, kroaters och sloveners kungarike, Kungariket Jugoslavien. Grekland fick tillbaka sina tidigare makedonska områden

1939 – 1945

Under andra världskriget erövrade Bulgarien nästan hela den jugoslaviska delen av Makedonien. De västra delarna ingick i det Storalbanien som behärskades av Italien

1945

Vid krigsslutet återställdes 1919 års gränser. Makedonien blev en av sex delrepubliker i det socialistiska Jugoslavien, där kommunistpartiet var det enda tillåtna. Stora delar av näringslivet förstatligades

1970-talet

Långsamt decentraliserades viss politisk makt till delrepublikerna och under detta årtionde fick de egna regeringar och förvaltningar. Som fattigaste delstat var Makedonien dock beroende av hjälp från de rikare delrepublikerna i norr

1980

President Josip Broz ”Tito” hade sedan andra världskriget fungerat som sammanhållande kraft i Jugoslavien. Efter hans död växte rivaliteten mellan delstaterna, en utveckling som frammanades av växande ekonomiska problem och konkurrens om federala medel
1980-talet Serbiens försök från mitten av detta årtionde att återta en del av den makt som centralregeringen tidigare släppt ifrån sig väckte motstånd i övriga delrepubliker. Nationalistiska rörelser växte fram med krav på demokratiska reformer

1990-talet

När Jugoslavien började falla sönder i början av årtiondet skärptes spänningarna inom  Makedonien. Den albanska nationalismen tilltog, liksom motsättningarna mellan albaner och makedonier. Samtidigt såg nationalistiska krafter i grannländerna en chans att åter ifrågasätta Makedoniens status som nation. Många bulgarer och greker betraktar Makedonien som en ”konstgjord stat”, skapad av Tito efter andra världskriget, och hävdar att det inte existerar någon makedonsk nationell identitet. Makedonska betraktas i Bulgarien som en bulgarisk dialekt, medan Grekland hävdar en historisk rätt till namnet Makedonien. Serbiska nationalister kallar Makedonien för ”Sydserbien”
1990 Som ett resultat av förändringarna i det kommunistiska Östeuropa tillät kommunistledningen flerpartisystem och nationalistpartiet VMRO–DPMNE bildades. Det ville ”ena alla tre delarna av Makedonien”, alltså även de makedonska delarna av norra Grekland och västra Bulgarien
VMRO–DPMNE blev största parti vid årets parlamentsval, men fick inte egen majoritet. Näst störst blev det forna kommunistpartiet, som bytt namn till Makedoniens socialdemokratiska allians (SDSM)

1991

I januari utsågs den tidigare kommunistledaren Kiro Gligorov till president
I mars bildades en regering av oberoende akademiker och experter
När Slovenien och Kroatien lämnade Jugoslavien i juni kunde Makedonien välja mellan att ingå i ”Rest-Jugoslavien” som dominerades av Serbien, eller att bli självständigt
I september röstade en majoritet av landets befolkning för suveränitet. Albaner och serber bojkottade folkomröstningen

I november förklarade sig Makedonien självständigt

1992

I juli avgick regeringen när omvärlden tvekade att erkänna den nya staten och efter att den förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet
I september tillträdde en ny regering bestående av en koalition av vänsterkrafter och liberaler ledd av SDSM där även det albanska PDP ingick

1994

Vid det första presidentvalet efter självständigheten fick Kiro Gligorov förnyat förtroende
Spänningarna mellan albaner och makedonier fortsatte att öka under 1990-talet och den stora albanska minoriteten upplevde sig diskriminerad och krävde att erkännas som ett statsbärande folk, likställt med makedonierna. President Gligorovs främsta uppgift blev att försöka bevara den sköra samexistensen mellan makedonier och albaner

1995

Utsattes president Gligorov för ett bombattentat, förmodligen av makedonska nationalister, men överlevde

1997

Under sommaren utbröt oroligheter på grund av borgmästaren i staden Gostivar hade hissat den albanska flaggan på stadens kommunalhus, vilket upprörde stadens makedonska invånare. Efter det antogs den så kallade flagglagen, som förbjöd albaner i Makedonien att hissa den albanska flaggan annat än vid privata fester samt kultur- och sportevenemang

1998

Parlamentsvalet vanns av en konservativ koalition, ledd av VMRO–DPMNE. Ny premiärminister blev VMRO:s partiledare Ljubco Georgievski
Den nya regeringens kärva åtstramningsprogram, som kom att leda till en märkbar ekonomisk tillväxt, blev inte populärt hos alla väljare

1999

Vid höstens presidentval vann Boris Trajkovski, medlem i VMRO, tack vare stöd från albanerna

2001

Under vårvintern utbröt strider vid gränsen mot Kosovo mellan albansk gerilla, som kallade sig Nationella befrielsearmén (NLA), och makedonska regeringstrupper. Gerillan sade sig kämpa för att stärka albanernas ställning. Runt 100 000 flyktingar, främst etniska albaner, lämnade stridsområdena och begav sig över gränsen till Kosovo

I juli ökade förhoppningarna om en fredlig lösning. Genom NATO:s förmedling skrev den makedonska regeringen och den albanska gerillan under ett avtal om eldupphör. Samtidigt fördes med hjälp av EU överläggningar inom regeringen om författningsändringar, som skulle få albanerna att känna sig som likställda medborgare

Den 13 augusti skrev parterna under ett fredsavtal i staden Ohrid. Avtalet innebar bl a att albanska blev officiellt språk vid sidan av makedonska i områden med minst 20 % albansk befolkning och att albanska parlamentsledamöter skulle få vetorätt i frågor som rörde den albanska minoriteten. Dessutom skulle 1 000 albanska poliser utbildas, albanerna utgjorde då bara ett par procent av landets poliskår, och resurser avsättas till utbildning i albansk dominerade områden. Som ett led i överenskommelsen upplöstes den albanska gerillan i oktober samtidigt som en allmän amnesti infördes

2002

I september hölls parlamentsval. Ny premiärminister blev SDSM-ledaren Branko Crvenkovski. Trots en del våldsamma incidenter gick valet i stort sett lugnt till men en viss oro fanns ändå för att nya etniska oroligheter skulle bryta ut eftersom Crvenkovski valde att bilda regering med partiet BDI. Förhoppningarna var att denna koalition skulle stärka fredsprocessen

2004

I februari omkom president Trajkovski i en flygolycka varför presidentval hölls i april. Detta  vanns av premiärminister Crvenkovski

Ny premiärminister blev den partilöse ekonomen Hari Kostov. Denne avgick dock i november efter svårigheter att få gehör för nödvändiga ekonomiska reformer. Den tidigare försvarsministern Vlado Buckovski från SDSM utsågs till ny premiärminister

2005

Makedonien blev kandidatland som medlem till EU, men EU ville se framsteg i bland annat kamp mot korruption och reformer av rättsväsendet, innan formella förhandlingar inleddes. Dessutom har Makedonien hindrats av en namnkonflikt med EU-medlemmen Grekland som accepterar bara ett Makedonien, den grekiska provinsen. Landet Makedonien har bytt flagga, ändrat grundlagen och kallar sig officiellt FYROM (Former Yugoslav Republic of Macedonia, Före detta jugoslaviska delrepubliken Makedonien). Trots medling från FN har Grekland dock inte gett med sig

2006

I juli hölls parlamentsval. Valkampanjen till detta präglades av upprepade våldsamheter, främst mellan anhängare till de två största albanska partierna, men sedan företrädare för bl a EU och USA hotat med att makedonskt medlemskap i NATO och EU stod på spel kunde valet genomföras utan allvarligare incidenter. Protester lämnades dock senare in om misstänkt valfusk vilket ledde till att omval skedde i några valkretsar.

Flest röster fick det största oppositionspartiet VMRO–DPMNE under förre finansministern Nikola Gruevski. Han valde att bilda en koalitionsregering med bland annat det albanska DPA

2008

Som ett resultat av NATO:s toppmöte på våren hoppades Makedonien att liksom Albanien och Kroatien få inbjudan om medlemskap men hindrades även där av namntvisten med NATO-medlemmen Grekland
Parlamentsvalet i juni kom att präglas av våld och valfusk. Hot mot väljare rapporterades, och i några distrikt gjordes valet om. Valet vanns av koalitionen För ett bättre Makedonien, ledd av Gruevskis center-högerparti VMRO-DPMNE (Interna makedonska revolutionära organisationen–Demokratiska partiet för makedonsk nationell enhet). Nikola Gruevski valde ett regeringssamarbete med albanska BDI

2009

Fick den konservative premiärministern Nikola Gruevski EU:s klartecken att förhandla om medlemskap i unionen
I mars hölls både presidentval och lokalval. Sedan den sittande statschefen Branko Crvenkovski avböjt omval, var de främsta kandidaterna Gjorge Ivanov från VMRO-DPMNE och Ljubomir Frckovski från SDSM (Makedoniens socialdemokratiska allians). Ingen av de båda kandidaterna fick tillräckligt med röster till en seger i den första valomgången. I den andra, som hölls i april, vann Gjorge Ivanov

På våren lämnade EU en kritisk utvärdering av Makedoniens reformer, och i juni avgick därför vice premiärminister Ivica Bocevski, som ansvarade för att driva landets integration i EU

I oktober förklarade EU att Makedonien gjort framsteg i reformer av polisväsendet och i kamp mot korruptionen. Därför var Bryssel redo att inleda de försenade formella samtalen om makedonskt medlemskap, samtidigt som man förväntade att Makedonien skulle lösa namnkonflikten med Grekland

I december hävde EU visumkravet för medborgare i Makedonien, Serbien, Montenegro och Kosovo

2010

I november uppstod en konflikt mellan opposition och regering, sedan skattemyndighet och polis gjort räder mot flera massmedier som anklagades för skattebrott. Oppositionen menade att orsaken var mediernas regeringskritiska hållning
I december hölls ett protestmöte med tiotusentals deltagare i Skopje. Men flera medierepresentanter, bland dem ägaren till en tv-station, åtalades för bland annat skattebrott

2011

I januari bojkottade den socialdemokratiska oppositionen inom partiet SDSM arbetet i parlamentet i protest mot vad den uppfattar som tillslag mot regeringskritiska medier

I juni blev VMRO-DPMNE åter största parti i ett nyval till parlamentet, fick färre mandat än tidigare och blev därmed mer beroende av sitt albanska samarbetsparti BDI. För första gången utsågs en alban, Fatmir Besimi, till försvarsminister

Morgonen efter valet misshandlades den 22-årige Martin Neškovski till döds i centrala Skopje av en specialstyrka inom polisen som skulle svara för ordningen i huvudstaden när valresultatet firades
I oktober stoppades den planerade folkräkningen tills vidare sedan oenighet uppstått kring vilka som ska räknas som medborgare

I december förklarade den Internationella domstolen i Haag, dit Makedonien vänt sig, att Grekland gjorde fel då det lade in sitt veto mot ett makedonskt Natomedlemskap

2012

I januari avled Kiro Gligorov, det självständiga Makedoniens förste och djupt respekterade president, 94 år gammal

I februari dödades två albaner i Gostivar i ett bråk med en makedonsk polis, vilket utlöste hämndaktioner från albanska ungdomar mot makedonier på en rad platser i landet, främst i Skopje
I mars manade de största albanska politiska partierna till lugn mellan folkgrupperna. I Skopje anordnade en frivilligorganisation en fredsmarsch som samlade omkring 2000 deltagare, däribland president Ivanov

I mars inledde Makedonien och EU preliminära överläggningar för att förkorta den officiella förhandlingstiden om EU-medlemskap, vilken kan komma igång på allvar först när namntvisten med Grekland lösts

I maj grep polisen 20 misstänkta islamister sedan fem etniska makedonier dödats vid en sjö utanför Skopje i april griper polisen 20 misstänkta islamister

I december fick Makedonien inte något datum för en förhandlingsstart om medlemskap vid EU:s utrikesministermöte. Landet måste först lösa namnfrågan med Grekland samt återupprätta goda grannrelationer med Bulgarien

I december bröt en konflikt mellan regering och opposition ut gällande statsbudgeten för 2013. Oppositionen avvisade utlandslån för att klara budgeten och krävde nedskärningar. Under en hetsig budgetdebatt på julafton uppstod tumult i parlamentet, vilket leder till att oppositionsledamöter och journalister kastas ut av säkerhetsvakter. Budgeten antogs då med 64 röster mot 4. Oppositionen bojkottar parlamentet och uppmanar sina anhängare till protester och civil olydnad. I demonstrationer krävs regeringens avgång och nyval

2013

I januari fortsatte oppositionens bojkott av parlamentet. Protester hålls med krav på nyval till parlamentet samtidigt med lokalvalen i mars. Premiärminister Nikola Gruevski avvisar kravet och anklagar oppositionen för kuppförsök

I februari hotade den socialdemokratiska oppositionens ledamöter att lägga ner sina mandat i parlamentet i ett försök att tvinga fram nyval

I februari utnämnde premiärminister Gruevski den etniske albanen och förre rebelledaren Talat Xhaferi till regeringens försvarsminister. Beslutet är mycket kontroversiellt och möttes av protester från den socialdemokratiska oppositionen

I mars skakades huvudstaden Skopje av våldsamma protester mot utnämningen av den albanske tidigare gerillaledaren Talat Xhaferi till försvarsminister

I april vann den socialdemokratiskt ledda oppositionen lokalvalet i Skopje

I juli dömde en domstol i Skopje den förre polisministern Ljube Boškoski till fängelse i tolv år för att ha skyddat personer som begått ett mord i den undre världen. Han har också tidigare varit åtalad vid krigsförbrytardomstolen ICTY i Haag för brott mot de mänskliga rättigheterna under konflikten i Makedonien 2001. Där frikändes han efter fyra år i häkte

I juli undertecknades ett avtal mellan Makedonien och Ryssland om att den planerade gasledningen South Stream ska byggas genom Makedonien

Makedoniens geografi

Till ytan är Makedonien något mindre än Dalarna, ungefär 25 713 kvadratkilometer.

I norr gränsar landet till Serbien och Kosovo, i väster till Albanien, i söder till Grekland och i öster till Bulgarien. När Jugoslavien existerade ingick Makedonien som en av sex delrepubliker och är en del av den historiska regionen Makedonien.

Makedonien är övervägande bergigt. I nordväst ligger Sarabergen, med landets högsta toppar. I söder ligger bergskedjan Jablanica.

Mindre jordskalv förekommer. En större jordbävning förstörde huvudstaden Skopje år 1963. Berglandskapet delas av floden Vardar som flyter från nordväst till sydöst och rinner, via Grekland, ut i Egeiska havet. Vid gränsen mot Albanien i väster och Grekland i sydväst ligger sjöarna Ohrid och Prespa.

Landets huvudstad heter Skopje och har cirka 481 000 invånare. Andra större städer är, bland annat, Kumanovo med cirka 105 000 invånare och Bitola med cirka 95 000 invånare.

Landets högsta berg heter Korab och är 2 764 meter högt. Vardar är en av landets viktigaste floder och de största sjöarna heter Ohrid och Prespa.

Makedoniens klimat

Makedoniens klimat är till stor del kontinentalt med heta och torra somrar. I floden Vardars dalgång råder ett närmast milt Medelhavsklimat. I bergsområdena kan vintermånaderna bli kalla med mycket snö. Nederbörden är jämnt fördelad över året. Dalgångarna får för det mesta mindre än 500 millimeter nederbörd per år varför jordbruket behöver konstbevattnas.

Flora och Fauna

På grund av sitt läge mellan medelhavsregionen och europeisk-sibiriska är floran och faunan riklig och varierande. Här lever, bland annat, björn, varg och andra däggdjur. I Makedonien har registrerats 17 olika ormarter, mer än 330 fågelarter och över 3 500 växtarter.

Makedoniens befolkning, språk och socialt

Majoriteten (cirka 64 %) av dagens invånare i Makedonien är slaver. De fick en egen stat först efter andra världskriget och var en av de sex delrepubliker som bildade före detta Jugoslavien. I landet lever även en stor minoritet av albaner, cirka 25 % av befolkningen. Dessutom finns mindre grupper av turkar, romer, serber, bosnjaker, vlacher med flera.

Makedonierna (slaverna) är främst koncentrerade till huvudstaden Skopje samt till Vardars dalgångar i norra och centrala Makedonien. Den albanska minoriteten lever främst i egna samhällen på landsbygden i landets västra del, men det finns också en stor grupp albaner i Skopje. Albanerna har de högsta födelsetalen i Europa och deras livsstil, religion och kultur skiljer sig markant från de slaviska makedoniernas. Äktenskap över folkgränserna är ovanliga.

Den albanska minoritetens ställning i landet var länge en källa till konflikt. Albanska ledare protesterade mot att albanerna inte var jämställda med makedonierna, medan makedonierna såg albanernas krav på likaberättigande som början till en albansk utbrytning ur Makedonien och därmed ett hot mot landets sammanhållning. I början av 2001 utbröt oroligheter och landet var nära ett inbördeskrig. Omvärldens ansträngningar lyckades dock få parterna att gå med på en vapenvila och den 13 augusti 2001 skrev man under ett avtal, det så kallade Ohrid-avtalet, som avsevärt förbättrade den albanska befolkningens villkor.

Vlacherna är en folkgrupp av omtvistat ursprung. De talar ett språk som är släkt med latin och rumänska och tros vara ett av de äldsta folken i Sydösteuropa. I Makedonien bor de huvudsakligen kring städerna Bitola, Resen och Krusevo.

Muslimska makedonier och bulgarer kallas pomaker. De utgör en egen folkgrupp med omdebatterat ursprung och lever främst i sydvästra Bulgarien. De talar en med bulgariskan närbesläktad slavisk dialekt, som inte finns som skriftspråk.

Enligt författningen, med de tillägg som gjordes efter Ohrid-avtalet 2001, är makedonska officiellt språk i hela landet. I områden där en minoritet utgör minst 20 procent av invånarna är också minoritetens språk officiellt språk (gäller främst albanerna).

Makedonska är ett sydslaviskt språk som har stora likheter med främst bulgariska men också serbiska. Det infördes som skriftspråk, skrivet med det kyrilliska alfabetet, efter andra världskriget, bland annat som ett försök från jugoslaviska myndigheters sida att stärka den makedonska identiteten och motverka starka probulgariska stämningar.

Albanska tillhör den indo-europeiska språkfamiljen utan att vara nära släkt med dess andra språk. Det har inslag av turkiska, grekiska och italienska och skrivs med latinska bokstäver.

Så länge som Makedonien ingick i f d Jugoslavien omfattades alla makedonier med arbete samt deras familjer av ett relativt väl utbyggt socialt skyddsnät, delvis finansierat av de rikare delrepublikerna. Vid självständigheten tog Makedonien över hela ansvaret för socialförsäkringssystemen, som sedan dess urholkats på grund av ekonomiska problem.

Den höga arbetslösheten har även gjort att staten haft svårt att betala ut arbetslöshetsersättning. Sjukvården har också fått allt mindre pengar. Förbättrad skatteindrivning med ökade skatteinkomster som följd resulterade i att pensionerna kunde höjas i början av 2008 med i genomsnitt 15 procent.

Religion

Majoriteten av makedonierna tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som bildades år 1958 efter en utbrytning ur den serbisk-ortodoxa kyrkan.

Den makedonska kyrkan blev självständig 1967 men erkändes först 1997 av andra ortodoxa samfund. Förhållandet till den serbisk-ortodoxa kyrkan är spänt och har till viss del skärpts under senare år.

De flesta av Makedoniens albaner är muslimer. I Skopje finns också ett mindre antal albanska katoliker och anhängare av olika ortodoxa riktningar. Också vlacherna är ortodoxa.

Utbildning

I Makedonien är grundskolan kostnadsfri och obligatorisk för barn mellan 7 och 15 år. Skolan är uppdelad i en åttaårig grundskola och ett fyraårigt gymnasium, som är universitets- eller yrkesförberedande. Det finns albansk-, turkisk- och serbiskspråkiga grundskolor vid sidan av de makedonska. Efter självständigheten har bristen på pengar försämrat hela undervisningssystemet. Världsbanken bidrar till ett program för att modernisera undervisningen.

I Skopje och Bitola finns statliga universitet. Då de enbart har undervisning på makedonska studerar få albaner vid dessa.

Tetovo, som har en stor albansk majoritet, var länge centrum för konfrontationer. Albanerna, som ville ha tillgång till högre utbildning på sitt eget språk startade år 1995, trots myndigheternas förbud, ett privat, albanskt universitet i staden. Som ett försök till kompromiss upprättades år 2001, med stöd av OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) ett privatfinansierat universitet med undervisning på främst albanska och engelska. Efter ändringar i lagen om högre utbildning kunde det inofficiella albanska universitetet i Tetovo år 2004 omvandlas till en statligt finansierad läroanstalt.

Turism

Före 1991 var Makedonien ett populärt turistmål. Jugoslaviens sönderfall, följt av krig och oroligheter i området, skrämde bort turisterna. Dessa har dock börjat återvända och 2008 hade landet cirka 255 000 besökare. Främsta dragplåster är Ohridsjön, vars unika växt- och djurliv samt omgivande gamla kyrkor och kloster har gett den en plats på UNESCO:s världsarvslista. I bergen finns möjligheter till skidåkning.

För mer information se   makedonien-fakta

Makedonien är ett litet land som har en del del att erbjuda en besökare. Jag reste runt i landet i en vecka och hann därför bara besöka huvudstaden Skopje och en del av trakten runt sjön Ohrid. Jag upptäckte att landet har vacker natur, magnifika bergsområden och många historiskt intressanta platser att besöka. Hit kommer jag gärna tillbaka för ytterligare upptäcktsfärder!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder.
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik