Etiopien

etiopien, afrika, addis abeba, gondar, lalibela, simien mountains, lake chamo, nechisar national park, arba minch och lake langano var några platser jag besökte, rainer stalvik

Fler bilder från Etiopien finns på www.stalvik.com

Etiopien – Historia, Geografi, Befolkning, Språk, Religion mm

I Etiopien har några av de äldsta spåren av mänskliga varelser hittats. Upp till fyra miljoner år gamla fynd av förmänniskor, hominider, har gjorts på flera håll. Det mest kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen, som ligger i den nordöstra regionen Afar.

Etiopien, Afrikas till ytan tionde största land, var det åttonde afrikanska landet jag besökte. Landet är ett av världens fattigaste med en befolkning på drygt 70 miljoner invånare.

Att besöka så kallade utvecklingsländer är oftast förenat med omskakande möten med fattigdom och den bistra verklighet en stor del av jordens befolkning lever i, Etiopien är inget undantag. Upplevelser som dessa ger många tankeställare.

Det som gjorde denna resa intressant och fascinerande var, bland annat, det intensiva folklivet, vistelsen i den lilla bergsbyn Bora, höghöjdsvandringen i de vackra Simien-bergen (med på UNESCO:s lista över världsnaturarv) där jag fick se den oerhört sällsynta etiopiska vargen, geladababianen och walia ibex (stenbock), alla tre arterna är endemiska. Vandringens högsta punkt blev berget Bwahit 4 430 meter över havet. Intressanta var också besöken vid de kungliga slotten i staden Gondar, de märkliga klippkyrkorna i den heliga staden Lalibela (med på UNESCO:s lista över världskultursarv), möten med zebror, Thomson gaseller, bushbock, klippspringare, flodhästar och gigantiska krokodiler i Nechisar National Park och Lake Chamo.

Mindre trevliga inslag under resan var de mycket kalla nätterna under vandringen, transporterna på de dåliga vägarna, att ett par av hotellen var riktiga ”råttebon”, de många loppbetten och magproblemen jag drabbades av.

Läs om resan och se fler bilder etiopien-resa

Etiopiens historia i korthet

I Etiopien har man funnit några av de äldsta spåren efter mänskliga varelser. På flera platser har upp till fyra miljoner år gamla fynd av förmänniskor, hominider, gjorts. Det mest kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen i den nordöstra regionen Afar. Kanske är Etiopien mänsklighetens vagga?

Några viktiga årtal i Etiopiens historia  (före Kristus)

7 000-talet

Människor bedrev en primitiv form av jordbruk

1000-talet

Semitisktalande grupper invandrade från Sydarabien. Mindre statsbildningar uppstod. Handel bedrevs med greker, romare och araber. Ett av rikena var Aksum med centra i Eritrea och Tigray

800-talet

Uppstod en högkultur i norra delen av landet som ägnade sig åt boskapsskötsel, spannmålsodling och keramiktillverkning

Några viktiga årtal i Etiopiens historia (efter Kristus)

300 – 600

Aksum nådde sin storhetstid och behärskade under denna period stora delar av det nuvarande norra Etiopien, Eritrea och Yemen
Under kung Ezanas regeringsperiod, cirka 325 – 350, utvidgades riket till Nilen

330-talet Kung Ezana kristnas och gör kristendomen till landets officiella religion

600-700-talen

Under islams expansion blev Aksum isolerat, speciellt ur religiöst perspektiv. De enda kristna kontakterna är med den koptiska kyrkan i Egypten. Lalibela blir huvudstad

1100-talet

Uppfördes de märkliga klippkyrkorna i Lalibela

1270

En ny kejsare, negusa nagast (konungarnas konung) tar över makten. Han hävdar att han härstammar från den judiske kung Salomo och drottningen av Saba. Makten centraliseras och ett feodalt samhällsskick utvecklads

1468

Folkgrupperna amharer och tigreaner utgjorde landets etniska kärna. Etiopien når sin största täckning någonsin efter hårda strider

1528-60

Muslimerna enas i ett heligt krig mot de kristna etiopierna. Ledare för muslimerna är Ahmed Gragn

1540 Avlider kejsaren Lebna Dengal efter att jagats runt i riket av muslimerna

1543

De kristna etiopierna besegrar muslimerna med hjälp portugisisk hjälp. Portugisiska missionärer anländer. De försöker få etiopierna att acceptera Roms överhöghet. Efter segern kämpar pro- och antikatolska grupper om makten. Stridigheterna resulterar i en fientlig inställning mot kristna utlänningar

1559Mördas kejsaren Galawdewo

1622

Konverterar kejsaren Susneyos till katolicism 1632 Kejsaren Fasil blir regent och återinför den ortodoxa religionen. Utlänningar utvisas 1636 Gonder blir landets huvudstad

1730 – 55 Regerar kejsaren Iyasu II
1755 – 69 Regerar kung Ioas
1779 – 84 Regerar kung Takla Giyorgis

1784 – 1855

Regerar ett antal prinsar som får liten påverkan på den etiopiska historien. De kallas för ”skuggregenterna”

1855 – 69 Regerar kejsaren Tewodros II

1889 – 1913

Regerar kejsaren Menelik II. Han enar landet och Etiopien får i stort sett de gränser landet nu har

1896 Melenik II besegrar en italiensk styrka i slaget vid Adwa och därmed stoppades italienarnas fortsatta expansion in i landet.
Melenik erövrade även landområden i söder som beboddes av oromoer, somalier och andra folkgrupper. Etiopien blev därmed ett mångkulturellt land

1930 Utropades Ras Tafari Makonnen till kejsare. Han antog namnet Haile Selassie I
1935 Italien anfaller Etiopien

1936

Addis Abeba, huvudstaden, intas utan strid av italienarna. Eritrea och Italienska Somaliland slogs samman med Etiopien till Italienska Östafrika
1940 Brittiska trupper befriar Etiopien. Haile Selassie återvänder till Etiopien efter sin landsflykt. Britterna återupprättar de gränser Etiopien hade före 1935. Etiopierna krävde att få behålla Eritrea

1950 Tas beslut i FN att skall vara en autonom enhet i federation med Etiopien

1962 Etiopien annekterar Eritrea, vilket blir startpunkten för det eritreanska frihetskriget som kom att pågå ända fram till 1991

1972 – 74 Svältperiod i Etiopien, cirka 200 000 människor dog

1974

Demonstrationer, strejker, bondeuppror och myteri inom krigsmakten skapar instabilitet i landet. I september fängslas kejsare Haile Selassie. Militärrådet som övertar styret utropar en socialistisk stat

1975

Kejsar Haile Selassie avlider i fångenskap
Industrier och jordbruksmark förstatligas. Studenter sändes ut på landsbygden för att lära människor läsa och skriva. Bönderna organiserades i bondeföreningar och i städerna skapades stadsdelsföreningar, så kallade kebele.

1977

Efter långa maktkamper inom militärrådet tar Mengistu Haile Mariam makten. Han inledde en kampanj kallad ”Röd terror” som skall krossa det politiska motståndet mot revolutionen. Tiotusentals dödas och torterades och flera hundra tusen etiopier flydde ut ur landet

1984 – 85

Ineffektiviteten i de statliga jordbruken skapade stor hungersnöd och många dog av svält

1989

Tigreanska Befrielsefronten (TLF) och andra regimmotståndare bildar Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF)
Ett misslyckat kuppförsök inom militären försvagade militärmalten. Kriget och ny svår torka skapade ny svält
Etiopien miste stödet från Sovjetunionen när kommunistregimen föll

1990 Mengistu erkänner att planekonomin misslyckats

1991

Mengistu flydde till Zimbabwe i maj. EPRDF:s trupper tog makten med stöd från USA. Meles Zenawi, EPRDF:s ordförande, blev statschef
Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF) intar Asmara, Eritreas huvudstad och konflikten med Etiopien är över

1993 Eritrea utropar sin självständighet

1995

Parlamentsvalen bojkottas av oppositionen och EPRDF vinner en överväldigande seger. Meles Zenawi blir premiärminister
I enlighet med den nya författningen som trädde i kraft under året förvandlades Etiopien till en federation med regioner (medlemsstater) indelade utifrån etniska principer

Parlamentsvalet bojkottades av oppositionspartierna och EPRDF vann en med stor majoritet. Meles Zenawi blev premiärminister

1998 Eritrea erövrar den lilla staden Badme. Etiopien förklarar Eritrea krig

1999 FN inleder fredsförhandlingar för att få stopp på kriget mellan Etiopien och Eritrea

2000

I maj återtog Etiopien alla landområden som Eritrea erövrat. I juni slöts vapenvila och då hade mer än 100 000 människor dödats i kriget. I december slöt de båda länderna ett fredsavtal

2002 – 2003

Etiopien, främst de östra delarna, drabbas på nytt av svår torka och miljoner människor blir beroende av bistånd från utlandet för att överleva

2003

Internationella domstolen i Haag beslutade att staden Badme, där striderna började 1998, skulle tillfalla Eritrea vilket Etiopien inte accepterade

2005

I maj vann EPRDF och president Meles Zenawi sitt tredje val i följd. Oppositionen hävdar att det förekommit valfusk trots att de nått stora framgångar

I juni bröt våldsamma upplopp ut i protest mot valet, över 40 personer avlider när säkerhetsstyrkorna ingriper

I september slås det fast i en EU-rapport att omfattande oegentligheter förekommit under valet och att det inte hållit internationell standard, trots detta konstateras demokratiska förbättringar jämfört med tidigare val

I oktober bojkottade CUD det nyvalda parlamentet när det öppnades, men UEDF valde att delta. De bojkottande ledamöterna fråntogs sin parlamentariska immunitet

I november uppstod nya våldsamma upplopp i protest mot valet. Flera personer dödades och över 100 oppositionsledare greps och åtalades för allvarliga brott. Totalt lär omkring 200 personer ha dödats i samband med protestaktioner relaterade till valet i maj under året

I december inleddes rättegångar mot flera oppositionsledare efter upploppen tidigare under året. De åtalas bland annat för förräderi

I december slog den FN-kommission som fått i uppgift att utreda skuld- och skadeståndsfrågan efter kriget mot Eritrea 1998-2000 fast att det var Eritrea som utlöste kriget, och därmed bröt mot internationell lag

2006

I oktober sade sig Etiopien, som har förnekat rapporter om att ha soldater i Somalia, att de ”tekniskt sett” var i krig med islamister i grannlandet, eftersom dessa har förklarat heligt krig mot Etiopien

I december invaderade Etiopien grannlandet Somalia, till stöd för den så kallade övergångsregeringen i strider mot islamister

I december fälldes den förre diktatorn Mengistu Haile Mariam och 57 medåtalade för folkmord och brott mot mänskligheten under militärregimen 1974-1991

2007

I januari dömdes Mengistu i sin frånvaro till livstids fängelse. Av de 73 som ursprungligen åtalades har ett antal avlidit och många befinner sig utomlands. När domen föll fanns 33 personer på plats; flertalet av dessa får liksom Mengistu livstids fängelse

I april frikändes omkring 25 av dem som åtalats efter upploppen 2005

I april genomfördes en stor militär insats i Ogaden, sedan ONLF gjort en räd mot en oljeanläggning och dödat 74 personer, varav nio kineser

I juli dömdes 30 oppositionsledare som åtalades för förräderi i december 2005 till livstids fängelse, och 8 till kortare straff. Samtliga benådas dock ganska omgående av presidenten, sedan de tagit på sig viss skuld för oroligheterna

I oktober varnade Human Rights Watch för att situationen i Ogaden är mycket allvarlig och påminner om upprinnelsen till katastrofen i Darfur i Sudan

I november lades FN:s gränskommission som tillsatts efter kriget mot Eritrea ned. Eritrea godkände den föreslagna gränsdragningen, men det gjorde inte Etiopien

2008

I maj dömdes Mengistu till döden, sedan livstidsdomarna från januari 2007 överklagats till Högsta domstolen. Mengistu befann sig vid denna tidpunkt dock i kvar i Zimbabwe. Ytterligare 25 personer fick sina fängelsedomar omvandlade till dödsdomar, bara två av dessa satt i etiopiskt fängelse

I juli beslutade FN:s säkerhetsråd att lägga ned den fredsbevarande insatsen UNMEE, som övervakat den omstridda gränsen mot Eritrea

I december greps åter oppositionsledaren Birtukan Mideksa nu anklagad för att ha brutit mot villkoren för sin benådning. Livstidsdomen mot henne trädde därmed åter i kraft

2009

I april/maj greps ett 40-tal personer, bland dem flera arméofficerare, misstänkta för planer på sabotage och på att störta regeringen. De anklagas för att tillhöra den förbjudna gruppen Ginbot 7

I juli antog parlamentet en ny antiterrorlag med vaga definitioner av terrorism

I augusti beordrade den FN-kommission som fått i uppdrag att utreda skuld- och skadeståndsfrågan efter kriget mot Eritrea Etiopien att betala nära 164 miljoner amerikanska dollar till Eritrea. Samtidigt ska Eritrea betala 174 miljoner dollar till Etiopien. Etiopien avvisar beslutet

I december föll domarna mot dem som greps i april, anklagade för planer på att störta regeringen. Fem fick dödsstraff och 33 livstids fängelse. Fyra av de dödsdömda befinner sig i exil, däribland Berhanu Nega

2010

I mars hävdade oppositionen att mer än 200 gripits för att hindra demonstrationer mot regeringen
I maj vann EPRDF en storseger i federala och regionala val och oppositionen var därmed i praktiken utmanövrerad

I oktober frigavs oppositionsledaren Birtukan Mideksa ur fängelse och lämnade senare landet
I oktober ingick regeringen ett fredsavtal med en utbrytarfraktion av rebellgruppen ONLF i Ogaden. Drygt 100 fängslade rebeller frigavs

2011

I mars hävdade oppositionsalliansen Medrek att över 250 medlemmar, främst oromoer, har gripits under en dryg vecka. Regeringen bekräftade i slutet av månaden att 121 häktats

I maj hävdade rebellgruppen ONLF att regeringen har dödat runt 100 civila i samband med en militäroperation i Ogaden

I juni omvandlade presidenten dödsdomarna till livstids fängelse för 23 av dem som dömts för brott under militärregimen 1974-1991. Dödsdomen mot den förre diktatorn Mengistu kvarstår och två till som befinner sig i utlandet

I augusti rapporterade FN om alarmerande höga dödssiffror bland somaliska flyktingbarn på grund av torka. Även i Etiopien drabbas många av hungersnöden; FN:s matprogram WFP rapporterar att man stöttar 3,7 miljoner etiopier med mat

I november rapporterades det att hundratals etiopiska soldater gått in i Somalia där de anslöt sig till en somalisk milisgrupp som står på Mogadishu-regeringens sida i kampen mot al-Shabab-gerillan. Den etiopiska regeringen förnekar uppgifterna

2012

I juni dömdes en FN-anställd etiopier till sju års fängelse för samröre med gerillaorganisationen ONLF, som regeringen stämplat som terroristisk. Enligt domstolen hade mannen gett rebellerna viktig information och inte kunnat bevisa att han inte hade personlig anknytning till gruppen

I juli dömdes 24 personer till långa fängelsestraff, upp till livstid, för samröre med den USA-baserade oppositionsrörelsen Ginbot 7, som av myndigheterna klassas som en terroristorganisation

I augusti avled premiärminister Meles Zenawi på ett sjukhus i Bryssel efter att inte ha synts offentligt på ett par månader. Vice premiärminister Hailemariam Desalegn tar över ledningen för landet

I september meddelade regeringen att ett mausoleum över Meles Zenawi ska uppföras

I september valde den regerande folkfronten EPRDF Hailemariam Desalegns till ny ledare efter Meles Zenawi. Några dagar senare svor han eden som ordinarie premiärminister

2013

I juni deltog tusentals personer i en demonstration anordnad av oppositionen i huvudstaden Addis Abeba. Demonstranterna krävde frigivning av journalister och politiska aktivister som fängslats under den antiterroristlag som antogs i juli 2009. De vill också att regeringen gör något åt de höga levnadskostnaderna, den omfattande ungdomsarbetslösheten samt korruptionen

I juni godkände parlamentet formellt det nya avtalet om fördelningen av Nilens vatten som sex av länderna längs floden ingick 2010. Avtalet ger Etiopien mycket större rätt att hantera Nilens vatten inom det egna landet än i det avtal som slöts 1929 under kolonialtiden, då Egypten fick rätt att sätta stopp för alla projekt uppströms som kunde hota vattenförsörjningen på egyptisk mark

I juli deltog flera tusen människor i offentliga protester, efter demonstrationen i Addis Abeba, mot regimen i städerna Gondar och Dessie. Kraven var, framför allt, att två fängslade journalister som var anklagade för terrorism skulle friges

Etiopiens geografi

Etiopien, Somalia, Djibouti och Eritrea bildar tillsammans det som i dagligt tal brukar kallas för Afrikas horn, det vill säga den utskjutande delen av nordöstra Afrika. Ytmässigt är Etiopien ungefär två och en halv gånger så stort som Sverige. Efter Eritreas självständighet 1993 förlorade Etiopien sitt kustområde mot Röda Havet.

Den etiopiska, eller abessinska högplatån, Afrikas högsta sammanhängande bergsområde, dominerar landets geografi. På den finns högslätter och dalsänkor, omgivna av bergstoppar som når högre än 4 000 meter över havet.

Tanasjön, landets största sjö, ligger på höglandet i Etiopiens norra del. Sjön utgör ett av Nilens två källflöden, Blå Nilen eller som den heter lokalt Abbai. Rift Valley, Afrikas stora förkastningsspricka löper från sydväst till nordöst genom höglandet. Den är mellan fyrtio och sextio kilometer bred. Här bildas det stora Awashbäckenet med floden Awash som mynnar i den salta Abbesjön vid gränsen till Djibouti.

Kobarsänkan i Danakilöknen, är landets lägsta punkt, drygt 100 meter under havsytan, som ligger på gränsen mot Eritrea i nordöst. Den kallas även för Afarsänkan.

Förr var högplatån klädd med barrskog, tyvärr har den genom åren skövlats i jakten på ved. Numera finns barrskog kvar bara i svårtillgängliga områden. I lågländerna i sydväst växer regnskog. Här växer bland annat den etiopiska vilda kaffebusken. I söder och sydöst finns stäpp och torrsavann.

Etiopiens huvudstad Addis Abeba, med nästan tre miljoner invånare, ligger på 2 400 meters höjd och är därmed världens tredje högst belägna huvudstad. Andra större städer är Dire Dawa, Nazret, Gondar och Dessie.

Etiopiens klimat

Etiopien ligger i den tropiska zonen, men landets klimat varierar med höjden över havet och brukar delas in i tre zoner.

På höjder överstigande 2 400 meter är det svalt och ofta kan temperaturen falla till under 0. På nivåer mellan 1 500 och 2 400 meter över havet, där merparten av invånarna bor, ligger temperaturen mellan 16 och 30 grader. På låglandet varierar dagstemperaturerna från cirka 27 grader och uppåt. I Danakilöknen har några av jordens högsta temperaturer, 68 grader Celcius, uppmätts.

Även nederbörden varierar kraftigt mellan de olika områdena. Största nederbördsmängden faller från mitten av juni till september i största delen av landet. Hela högplatån, i stort sett, får minst 1000 millimeter regn om året, i västra delen faller dubbla mängden. Betydligt torrare är det på höglandet i norr och i de flesta låglandsområden.

Regnmängderna kan även variera kraftigt från år till år, och de varma, låglänta delarna av östra Etiopien är ofta utsatta för torka. Återkommande långa torrperioder i landet är kända sedan tiden före Kristi födelse. Svår torka i kombination med utbredd jordförstörelse har vid flera tillfällen lett till svältkatastrofer, bland annat i början av 1970-talet, i mitten av 1980-talet och i slutet av 1990-talet.

Genomsnittstemperaturen och den genomsnittliga nederbördsmängden i december är i Addis Abeba +15 grader / 15 mm och i Gonder +18 / 15 mm.

Flora och Fauna

Etiopiens natur och varierande klimatförhållanden, som omfattar Afrikas lägsta punkt till kontinentens fjärde högsta berg, har skapat förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Tyvärr har många djur decimerats hårt genom omfattande jakt och av att människor bosatt sig i områden där vilt tidigare förekom i stora antal. Medvetenheten har ökat om värdet av att skydda djur och växter, som genererar turistinkomster, men än är det långt kvar tills man kan erbjuda lika intressanta möten med djur som i andra Afrikanska länder.

Det finns dock flera endemiska djur- och fågelarter i Etiopien som gör besök i nationalparkerna intressanta, till exempel den etiopiska vargen, geladababianen, bergsnyala, walia ibex och den somaliska vildåsnan.

Andra djurarter man kan träffa på i landets nationalparker är, bland annat, hyena, leopard, gepard, jakal, bushbock, kudu- och elandantiloper, Thomson gasell, gnu, dik-dik, klippspringare, elefant, giraff, afrikansk buffel, svart noshörning, flodhäst, nilkrokodil, vårtsvin etc.

För fågelskådare är Etiopien med sina 850 registrerade arter, 16 av dem är endemiska, ett intressant land att besöka.

Det finns även ett flertal olika ormarter, varav den största klippytonormen kan bli över fem meter lång. Den giftigaste av ormarna är den afrikanska huggormen (puff adder).

I de södra och västra delarna finns delar av den ursprungliga regnskogen kvar. I slutet av regnperioden, i september/början av oktober, är blomningen omfattande i bergsområdena.

Etiopiens befolkning, språk och socialt

Näst efter Nigeria är Etiopien Afrikas folkrikaste land och har en hög befolkningstillväxt.

Majoriteten av landets befolkning bor på landsbygden, framför allt på höglandet där jorden är bördig, nederbörden god och klimatet behagligt. Huvudstaden Addis Abeba är den enda riktigt stora staden i landet.

Antalet folkgrupper och språk som finns i landet är oklart. Officiellt erkänns 64 etniska grupper och sedan 1995 har landet nio etniskt definierade delstater med långtgående autonomi. Några delstater domineras tydligt av en folkgrupp, medan ”Södra nationers, nationaliteters och folks region” officiellt har 45 etniska grupper. Nära två tredjedelar av etiopierna tillhör någon av de största folkgrupperna oromo och amhara.

Historiskt har Amharerna, och de närbesläktade Tigreanerna varit statsbärande folk i Etiopien. Amharerna bor främst i de centrala högländerna, men är spridda över hela Etiopien. Tigreanerna bor främst i Tigray i norr och i det angränsande Eritrea.
Både amhariska (amharinja) och tigrinska är nära släkt med det gamla semitiska språket ge’ez, som talades i det forna kungariket Aksum. Ge’ez används fortfarande som liturgiskt språk i den etiopisk-ortodoxa kyrkan.

Oromo är förmodligen Etiopiens största folkgrupp. Den är dock splittrade i undergrupper. Tidigare var Oromofolket koncentrerat till södra höglandet men återfinns nu i flera skilda regioner. Oromo talar ett kushitiskt språk vilket också Etiopiens somalier, som bor i Ogaden i sydöst, och afarerna (tidigare danakil) som bor vid gränsen till Djibouti i nordöst gör.

Språkvetenskapligt är semitiska och kushitiska språk två grenar av den stora afro-asiatiska språkfamiljen. En del mindre språk som talas främst i västra Etiopien tillhör en annan språkfamilj, den nilo-sahariska. Amhariska och tigrinska skrivs med ett eget alfabet, medan till exempel oromo huvudsakligen använder latinska bokstäver.

Amhariska är tillsammans med engelska den federala administrationens ämbetsspråk. Förr dominerade amhariska all förvaltning. Numera har delstaterna rätt att själva välja språk.

Under 1970- och 1980-talen skapade interna konflikter, tvångsförflyttningar och torka stora folkomflyttningar i landet och många, cirka 2.5 miljoner etiopier, flydde till grannländerna. De flesta av dem har nu återvänt. Många av de högutbildade som flydde till USA och Europa har dock stannat kvar där. Samtidigt kom flyktingar till Etiopien från främst Somalia och Sudan. Kriget mot Eritrea 1998-2000 skapade också nya flyktingströmmar.

Majoriteten av Etiopiens befolkning lever på landsbygden där deras liv präglas av kampen för överlevnad.

Regeringens begränsade satsningar på sociala förbättringar sedan 1990-talet har resulterat i en ökad medellivslängd och en sänkning av den stora barnadödligheten, men satsningarna utsätts för stora påfrestningar av den snabba befolkningsökningen. Trots dessa förbättringar låg Etiopien på 170:e plats av 177 i FN:s index över mänsklig utveckling 2006.

Särskilt utsatta är kvinnorna på landsbygden som ofta har den största arbetsbördan och de tvingas ofta gå flera timmar om dagen för att hämta vatten. Mödradödligheten är bland de högsta i världen. På grund av könsstympning, trots att den numera är i lag förbjuden, drabbas många kvinnor av komplikationer. Cirka tre av fyra kvinnor i Etiopien beräknas ha utsatts för könsstympning.

Bara hälften av landets befolkning har tillgång till en vårdcentral 2005. Regeringen planerar dock för en snabb utbyggnad som inom några år skulle nå alla invånare.

Vattenburna parasitsjukdomar med diarré och uttorkning som följd är en vanlig dödsorsak. Bara drygt var fjärde person har tillgång till rent vatten, ännu färre har fungerande avloppssystem.

FN uppskattar att upp till en femtedel av alla barn under fem år dog i malaria under 2007. Under sommaren 2007 påbörjade Etiopien, i samarbete med FN:s barnfond UNICEF, en kampanj för att dela ut 30 till 40 miljoner moskitnät till hushåll i malariadrabbade områden.

Aidsepidemin har inte lika stor spridning i Etiopien som i en del andra länder i Afrika, men den är ändå ett stort samhällsproblem. 2005 beräknades omkring 1,4 procent av befolkningen i åldrarna 15-49 år vara smittade av hiv eller sjuka i aids. Kvinnor är drabbade i betydligt högre grad än män, och stadsbor mer än landsbygdsbor. Satsningar görs nu på informationskampanjer för att minska hiv spridningen och på ökad utdelning av bromsmediciner.

Generellt sett är livet något lättare i städerna. Där finns till exempel skolor och vårdcentraler. Men bostadsbrist råder och slumområdena växer. De få människor som har ett formellt arbete har rätt till pension och vissa sociala förmåner, men majoriteten står utanför det svaga socialförsäkringssystemet.

Religion

När syriska missionärer förde med sig den kristna tron till Etiopien på 300-talet gjorde kungen av Aksum kristendomen till officiell religion. Detta gör Etiopien till ett av världens äldsta kristna länder och det enda söder om Sahara där kristendomen inte är ett kolonialt arv.

Under 600-talet blev den etiopiska kyrkan underställd den koptiska kyrkan i Egypten och inte förrän 1948 beslutade de kristna i Etiopien att välja sin patriark bland de egna biskoparna. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan lägger stor vikt vid Gamla testamentet och vid seder som förknippas med judendomen. 1974 förlorade den sin ställning som statskyrka och jämställdes med andra samfund. Den ortodoxa krykan har fungerat som en sammanhållande kraft för folkgrupperna amharer och tigreaner. Bland de kristna ökar andelen protestanter. Den lutherska Mekane Yesus-kyrkan grundades på 1950-talet efter mission från bland annat Sverige.

Mellan en tredjedel och hälften av befolkningen muslimer. I östra Etiopien, inte minst bland somalier och afarer, dominerar islam. De flesta är sunnimuslimer.

Vissa folkgrupper utövar fortfarande traditionella inhemska religioner, ofta med inslag av andetro och förfädersdyrkan.

Utbildning

För att råda bot mot den, sedan länge, låga utbildningsnivån hos befolkningen har den etiopiska regeringen nu börjat med aktiva insatser för att komma till rätta med rådande situation. Under fyra år i början av 2 000-talet fördubblades statsanslagen till utbildning. Före millennieskiftet gick bara ungefär vart tredje barn i grundskolan, år 2005 var andelen drygt sex av tio. Majoriteten av skolans elever är pojkar, men andelen flickor som kommer till skolan ökar. Regionala skillnader förekommer dock. I vissa landsbygdsregioner, där fattigdomen är stor, går få barn i skolan eftersom föräldrarna anser att de behöver hjälpa till med familjens försörjning istället för att delta i någon form av undervisning.

Vanligast är att barnen börjar skolan vid sju års ålder och de har sex års skolplikt. Grundskolan är avgiftsfri och varar i åtta år. Därefter följer ytterligare fyra års skolgång som är indelad i två stadier, varav det sista är studieförberedande.

Andelen barn som fortsätter sin utbildning efter grundskolan har ökat under 2000-talet, år 2005 var det nästan 30 % av barnen som fortsatte. Skillnaden mellan könen som läser vidare ökar vid högre studier.
Det stigande antalet barn som deltar i skolundervisningen har skapat lärarbrist.
Traditionellt har barnen undervisats på amhariska men numera kan regionerna välja lokala språk i skolorna. Möjligheterna begränsas dock av materialbrist och avsaknaden av utbildade lärare. Engelska är undervisningsspråk i de högre klasserna, på universitet och högskolor.
Landets största universitet ligger i Addis Abeba. Det finns ytterligare sju universitet i Etiopien och ett stort antal andra institutioner för högre utbildning..

För mer information se etiopien-fakta

Få turister kommer till Etiopien varför det gör landet extra intressant att besöka eftersom mycket av landets genuina egenskaper finns kvar. Det som fascinerade mig mest under resan var det intensiva folklivet, den vackra naturen och djuren jag fick se i Simienbergen, eller de olika nationalparkerna.

Fattigdomen i Etiopien är oerhört stor och tiggeri förekommer ofta, vilket kan göra resan själsligt påfrestande. Upplevelser som ofta ger tankeställare!

Några användbara länkar:  
UD:s reserekommendationerWorld FactbookBBC Weatherforcasts

Det finns många intressanta och spännande länder. 
Läs om några av dessa på min hemsida
www.stalvik.se / rainer stalvik